Sökresultat:
1452 Uppsatser om Dokumentćtervinning - Sida 66 av 97
Blusgrunder och passform
Kroppsuppfattning Àr starkt sammankopplad med passform pÄ klÀder. Med hjÀlp av klÀder kan vi framhÀva det vi Àr nöjda med men likasÄ dölja det vi Àr mindre nöjda med. Att skapa klÀder som verkligen passar för sin mÄlgrupp Àr den svÄraste men ocksÄ viktigaste utmaningen för konfektionsföretag. Studien genomförs dÀrför som ett uppdrag för ett konfektionsföretag med syftet att undersöka hur god passform i överdels-plagg skapas.God passform kan beskrivas utifrÄn fem faktorer; trÄdrak, slÀthet, linje, rörelsemÄn och balans. För att uppnÄ god passform arbetar de flesta företag inom konfektionsbranschen med grundmönster.
Ett program för parallellt uppdrag : Nya Eriksberg, Uppsala
Examensarbetets syfte var att undersöka och redogöra för tillvÀgagÄngssÀttet för att ta fram ett program för
parallellt uppdrag för stadsdelen Nya Eriksberg i Uppsala. Uppsatsen besvarar ocksÄ frÄgestÀllningen hur
arbetsprocessen ser ut för att ta fram ett program för ett parallellt uppdrag.
Stadsdelen Eriksberg ligger i utkanten av centrala Uppsala. Bostadsbolaget Uppsalahem Àr en av de dominerande markÀgarna i omrÄdet tillsammans med Uppsala kommun. Stadsdelen byggdes ut pÄ 60-talet och mÄnga av Uppsalahems fastigheter Àr i behov av omfattande renoveringar. I samband med en förnyelse av dessa detta sÄg Uppsalahem möjligheten att fÄ flera olika utvecklingsmöjligheter av omrÄdet belyst genom att arrangera ett parallellt uppdrag.
Att omsÀtta mÄngfald i praktik - en fallstudie pÄ Sociala Omsorgsförvaltningen i BorÄs Stad
Arbetet med mÄngfald utgÄr frÄn diskrimineringslagstiftningen för att sÀkerstÀlla attorganisationer bedriver ett aktivt mÄngfaldsarbete. Ett verktyg för organisationer attaktivt jobba med frÄgan Àr genom att utfÀrda en mÄngfaldsplan. Planen syftar till attmotverka diskriminering samt uppnÄ lagens intentioner. MÄngfaldsplanen utfÀrdas oftapÄ central nivÄ men praktiseras pÄ lokal nivÄ. Ett vedertaget dilemma Àr det glapp somkan uppstÄ mellan policy och praktik.
Ekonomistyrning i en serviceproducerande ideell förening: En fallstudie av Friskis&Svettis Jönköping
Syfte: Syftet Àr att analysera förutsÀttningarna för ekonomistyrning samt identifiera möjligheter att utveckla ekonomistyrningen i en serviceproducerandeideell förening.Bakgrund: Det finns flera olika typer av organisationer och för en majoritet Àr mÄlet av finansiell karaktÀr. Den ideella föreningen Àr dock en organisationsform som istÀllet har ett ideellt mÄl och dÄ finns en strÀvan att förverkliga ett ideal istÀllet för att ha vinst och lönsamhet som frÀmsta mÄl. Det gÄr dock inte att komma ifrÄn att ideella föreningar fortfarande Àr beroende av finansiella medel för att upprÀtthÄlla sin verksamhet. Andra typer av resurser som en ideell förening behöver Àr tid vilket Àr detsamma som de ideellt arbetade och ett varumÀrke, som Àr omtyckt och leder till att mÀnniskor vill engagera sig. En ideell förening stÄr inför uppgiften, likvÀl som andra organisationer, att hushÄlla med Àndliga resurser.
SammanflÀtade avtaloch avtalstolkning : - Kredit, sÀkerhetsbilaga och avtal upprÀttade i samband med sÀkerhetsöverlÄtelse av byggnad pÄ ofri grund
Det föreligger fem dokument i uppsatsen. Dessa Àr krediten, sÀkerhetsbilagan, avtal i anledning av sÀkerhetsöverlÄtelse, överlÄtelseavtal samt godkÀnnande av överlÄtelsen av arrenderÀtten. Det Àr dock oklart hur dessa förhÄller sig till varandra dÄ de verkar för olika saker trots att de Àr upprÀttade i ett nÀra funktionellt och tidsmÀssigt sam-band. Syftets första del Àr att utreda hur avtalen ska bedömas, om de tillsammans ska ses som ett och samma avtal genom sammanflÀtning eller om de ska bedömas isole-rade frÄn varandra dÄ varje avtal kan utgöra sin egen kosmos. SammanflÀtningen mel-lan tre avtal, ?Avtal i anledning av sÀkerhetsöverlÄtelse, överlÄtelseavtal samt godkÀn-nande av överlÄtelsen av arrenderÀtten? ansÄgs vara sÄ stark av olika anledningar att det inte skulle bedömas isolerade frÄn varandra utan de utgör tillsammans ett avtal.
Mer Àn bara ord - En studie om tidigare vÀrdeords fortlevnad hos en organisation
Organisationskultur och vÀrdeord Àr populÀra begrepp i företag och organisationer och mÄnga Àr de företag som arbetar efter olika vÀrdeord. Företaget vi genomfört vÄr studie hos arbetade tidigare aktivt med en kvartett vÀrdeord, men det arbetet har pÄ senare Är bortlagts. Studiens syfte Àr att undersöka vad som sker med vÀrdeord i en organisation om dessa upphör att kommuniceras aktivt. Vi vill undersöka om vÀrdeorden lever vidare, transformeras eller försvinner och hur processerna kring denna potentiella fortlevnad ser ut.Tidigare forskning inom omrÄdet vÀrdeord berörs kort och nÀr det gÀller organisationskultur tar tidigare forskning ofta sin utgÄngspunkt i Scheins teorier om artefakter, vÀrderingar och antagande. Denna modell har kommit att utvecklas Ät det mer dynamiska hÄllet av Hatch som belyser det faktum att alla delar konstant pÄverkar varandra i en dynamisk process.
Svensk handelspolitik i den rÄdande etanoldiskussionen : En studie av centrala aktörers argumentation Är 2006
Debatten om hur oljan skall ersÀttas i Sverige till Är 2020 pÄgÄr. Ett diskuterat alternativ Àr etanol, vars förbrukning förvÀntas öka. Sveriges etanolproduktion Àr beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt Àr Sveriges handelspolitiska utgÄngspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa pÄ en inhemsk produktion av etanol mÄste man gÄ emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel.
VDC i husbyggnadsprojekt
Denna studie syftar till att kartlÀgga VDC-arbetet i ett husbyggnadsprojekt ochdÀrmed bidra till ökad förstÄelse för hur byggprojekt kan genomföras med VDC.AnvÀndningen av VDC i bygg- och fastighetsbranschen drivs internt av krav pÄeffektivisering och externt av krav pÄ högre kvalitet och produktvÀrden (ISO, 2012).En fallstudie gjordes hos ett svenskt byggföretag för att fÄ förstÄelse för hurhusbyggnadsprojekt genomförs med VDC. Fallstudiens mÄl var att klargöra orsakertill att VDC-specifika aktiviteter upphörde i det specifika byggprojektet.Datainsamlingen utgjordes av intervjuer med personer som varit involverade i detstuderade projektet. Internationella, nationella och företagsspecifika riktlinjer förVDC-arbete sammanstÀlldes till en analysmodell som sedan jÀmfördes medfallstudiens resultat. UtifrÄn analysen drogs slutsatserna att VDC-specifikaaktiviteter kopplade till utredningsstadiet utfördes till viss del. Aktiviteter koppladetill produktbestÀmningsstadiet utfördes i stor utstrÀckning.
Barnkultur som fostran och frihet : FörestÀllningar om barn och barndom i fem regionala kulturplaner
Kultursamverkansmodellen, en ny modell för statlig tilldelning av kulturmedel, infördes under 2011med fem regioner: SkÄne, Halland, VÀstra Götaland, Gotland och Norrbotten. För att ingÄ isamverkansmodellen krÀvs att regionerna utarbetar en regional kulturplan vilken utgör underlag förstatens bidragsgivning. Mitt syfte med följande uppsats Àr att utifrÄn den franska filosofen MichelFoucaults arbeten om diskurs och makt synliggöra förestÀllningar om barn och barndom i ovannÀmnda regioners kulturplaner. Mitt kunskapsintresse rör hur förestÀllningar om barn och barndomuttrycks samt hur maktutövning och styrkeförhÄllandet mellan barn och vuxna speglas ikulturplanerna.Min utgÄngspunkt Àr att de regionala kulturplanerna som politiska dokument beskriver kollektivaförestÀllningar om barn och barndom. UtifrÄn studiens material kan jag konstatera attkulturplanerna uttrycker en komplex och mÄngtydig variation av diskurser om barn i relation tillestetiska verksamheter.
HÄllbarhetsrapportens roll och funktion ? en jÀmförelse mellan H&M, KappAhl och MQ
HÄllbarhet Àr ett begrepp som blir allt viktigare i samhÀllet, sÀrskilt dÄ vi idag konsumerar 30 procent mer av jordens förnyelsebara tillgÄngar Àn vad jorden Àr kapabel att Äterskapa pÄ ett Är. CSR Àr en viktig del av hÄllbarhet och bestÄr av tre olika omrÄden; ekonomiskt, miljömÀssigt och socialt ansvar. Företag inom klÀdindustrin har pÄ senare tid uppmÀrksammats i media nÀr det frÀmst gÀller deras miljömÀssiga och sociala ansvar. De har bland annat kritiserats för dÄliga arbetsförhÄllanden i sina fabriker. Produktionen av mode och textilier krÀver dessutom enorma mÀngder energi- och vattenförbrukning och slÀpper ut stora mÀngder föroreningar vilket pÄverkar miljön.
Miljöledning i enlighet med FU 2000
Avsikten med denna rapport Àr att den ska underlÀtta underleverantörernas mÄluppfyllelse utifrÄn Banverkets miljökrav. Rapporten Àr uppbyggd som ett exempel pÄ en miljöplan upprÀttad i enlighet med FU 2000. Banverkets FU 2000 anger minimikrav för miljö, kvalitet, arbetsmiljö och sÀkerhet som Banverkets leverantörer mÄste uppfylla vid en upphandling. Författaren har skapat ett fiktivt företag vars miljöplan uppfyller miljökraven i FU 2000. Den samlade informationen kommer frÄn förfrÄgningsunderlag, intervjumaterial samt en litteraturstudie.
Planprocessen : TidsÄtgÄng och sÀrskilt upprÀttade dokument
Detaljplaneprocessens lÀngd och komplexitet har diskuterats i mÄnga sammanhang. Diskussionerna har pÄverkat utformningen av den nya plan- och bygglag som trÀdde i kraft 2 maj 2011 med syfte att fÄ till snabbare och enklare planprocesser. SÄ mot bakgrund av detta Àr syftet med det hÀr examensarbetet att visa pÄ tidsÄtgÄngen för detaljplaneprocessen. Processen har delats upp i olika skeden för att se om det Àr nÄgot skede som tar sÀrskilt lÄng tid och vad det i sÄ fall beror pÄ. Det har Àven noterats om en miljökonsekvensbeskrivning eller ett gestaltningsprogram har upprÀttats.
Likabehandling : En komparativ studie av vad informanterna anser att de gör för att förebygga och motverka krĂ€nkande behandling.     Â
Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vÄrt syfte med denna undersökning Àr att genom en komparativ studie ta reda pÄ om en likabehandlingsplan Àr nödvÀndig för att arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling skall fungera optimalt pÄ en skola och hur denna i sÄ fall implementeras. Vi har gjort intervjuer med tvÄ skolors Trygghetsteam/Team mot krÀnkande behandling och fÄtt ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprÀtthÄlls utifrÄn bÄde intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de tvÄ Teamen Àr informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i bÄda teamen, de har inte samma förutsÀttningar eller stöd frÄn respektive ledning. I vÄr studie tas bÄde lagar och förordningar upp som skolorna har att förhÄlla sig till. Liksom de ÄtgÀrdsmodeller som de tvÄ utvalda skolorna arbetar utifrÄn, Àven modellernas definitioner av mobbning och krÀnkande behandling.
Varaktig fred- En jÀmstÀlldhetsfrÄga! En kvalitativ studie av sÀkerhetsrÄdsresolution 1325s effekter, sÀkerhetsrÄdets genusblindhet, samt betydelsen av legalstrategi ur ett feministiskt perspektiv
I oktober Är 2000 antog FNs sÀkerhetsrÄd den första resolutionen dÀr kvinnor ses som aktörer för fred och inte bara som offer för konflikt. Eftersom 1325 Àr en resolution antagen i sÀkerhetsrÄdet, Àr den juridiskt bindande för alla FNs medlemsstater.
Mitt övergripande syfte med denna uppsats Àr att belysa vikten av att samhÀllets olika nivÄer, frÄn absoluta toppnivÄ till grÀsrotsnivÄ, samarbetar för att resolutioner frÄn FNs sÀkerhetsrÄd, framförallt nÀr det gÀller sÄ kallade mjuka frÄgor, skall uppmÀrksammas och bli framgÄngsrika.
Mer specifikt Àr mitt syfte att studera effekterna av resolution 1325. För att göra detta har jag intervjuat Ätta representanter för olika kvinnoorganisationer, som representerar grÀsrotsnivÄn, sex i Stockholm och tvÄ i New York. Dessutom har jag hÀmtat information frÄn dokument frÄn FNs generalsekreterare, sÀkerhetsrÄdet och Sveriges regering, som representerar toppnivÄer i samhÀllet. För att belysa att avsaknaden av en ny resolution om kvinnor, fred och sÀkerhet beror pÄ sÀkerhetsrÄdets genusblindhet, anvÀnder jag mig av ett feministiskt teoretiskt perspektiv.
KnÀskada pÄ smÄgris : kan tejpning av smÄgrisars framknÀ minska sÄr och skador pÄ smÄgrisar?
Skador pÄ framknÀ hos smÄgrisar Àr ett vÀlkÀnt problem i de flesta besÀttningar. SjÀlva
skadan uppstÄr nÀr smÄgrisarna diar eller pÄ nÄgot annat sÀtt gnider sina knÀn mot
liggytan. Det finns olika lösningar pÄ problemet och det har gjorts flertalet försök inom
omrÄdet. Ett av de som har visat resultat Àr strategisk halmning.
Syftet med vÄrt examensarbete Àr att försöka minimera dessa sÄrskador med hjÀlp av
tejpning precis under framknÀet. VÄr förhoppning Àr att man ska kunna minska
behandlingar samt antibiotika anvÀndningen, öka tillvÀxt och djurvÀlfÀrd.
Vi har gjort en studie dÀr vi följde tre gÄrdar under en respektive tvÄ grisningsomgÄngar.
I vÄrt arbete kallas besÀttningarna för gÄrd A, gÄrd B och gÄrd C.