Eriksson, T. & Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, Hälsopedagogiska programmet.

Titel: Friends ? Vänskap i förändring? En studie huruvida en TV- serie förändrasFörfattare: Pär Källman och Rickard KarlssonDokument: C- uppsatsUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, höstterminen 07Institution: Sektionen för Hälsa och Samhälle Högskola: Högskolan i HalmstadHandledare: Eva-Lotta FridExaminator: Malin NilssonSammanfattning:Vi har gjort en utvecklingsstudie i syfte att ta reda på om dramaturgi, dialog och karaktärsdrag, i TV-serien Vänner förändrats under de tio år som den producerades. Utifrån en kvalitativ hermeneutisk utgångspunkt har vi gjort en textanalys av serien. Vi har hämtat inspiration från diverse c-uppsatser från tidigare år och från narratologin och hermeneutiken.I vår frågeställning vill vi veta om dramaturgin, dialogen, och karaktärerna på något sätt utvecklats eller förändrats under seriens lopp. Vi fördjupade oss i tre avsnitt ur serien, ett från första säsongen, ett från femte, samt ett från den tionde och sista.

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga förkunskaper eleven behöver för att bli en god läsare. En god läsare definieras i detta arbete enligt följande: eleven ska i slutet av årskurs tre ha nått upp till LUS punkt 15. Detta innebär att eleven läser flytande med en god förståelse kapitelböcker avsedda för unga. Jag vill även undersöka om läsinlärningsmetoden har haft någon påverkan för de elever som inte har goda språkliga förkunskaper. Den tidigare forskningen i ämnet visar att fonologisk medvetenhet är en viktig förutsättning för att bli en god läsare.

?Denna uppsats handlar om hur det lärande samtalet förändras och tar sig nya former och vägar i samband med att pedagogers verktyg och arbetssätt ändras. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur professor Tomas Kroksmarks forskningsstudie 1-1 projektet, där varje elev från år 4 och berörda pedagoger får tillgång till varsin dator, påverkar det lärande samtalet med utgångspunkt i respondenternas syn. Detta gjordes utifrån forskningsfrågorna som ställts, vilka lett till att skapa förståelse om hur 1-1 projektet påverkat lärarrollen, hur 1-1 projektet påverkat elevernas lärstilar, hur 1-1 projektet påverkat det lärande samtalet samt hur 1-1 projektet påverkat lärandet. För kunna ta del av pedagogernas syn genomfördes intervjuer med sex verksamma pedagoger på de två Vittraskolor belägna i Stockholm, som är delaktiga i projektet.Några av de övergripande resultaten i studien är att respondenterna upplever att 1-1 projektet stimulerat till en mer varierande och verklighetsförankrad undervisning och lärande.

Studiens syfte var att ta reda på hur matematikpraktikerna i förskolan ser ut och att undersöka vilka diskurser som styr dem. Detta gjordes genom diskursanalyser, först av  tidigare forskning och litteratur, sedan av insamlat datamaterial från den intervjustudie vi själva har utfört. Vi har frågat oss huruvida läst litteratur och tidigare forskning ger en rättvisande bild av hur matematikpraktikerna i förskolan verkligen ser ut och vi gjorde därför en jämförelse mellan resultaten i våra båda analyser. Som datainsamlingsmetod genomförde vi multimodala intervjuer, vilka innefattar flera uttryck. Förutom att muntligt intervjua  förskollärare har vi, tillsammans med förskollärarna, även tittat på den matematiska miljön och dokument.

Sweden has a long tradition of collecting documents by way of a process of legal deposit of copies. Its aim is to ensure the availability of material for research, cultural preservation and citizens? right to free information. New forms of publications, made possible by technical advances, are not accommodated in the traditional deposit submission criteria. Certain information accordingly risks being lost.

Ämnet för den här uppstatsen är att undersöka vilka föreställningar det finns om tillgänglighet och hur samhälleliga strukturer påverkar arbetet med att öka tillgängligheten i samhället och vilka konsekvenser det har för berörda. Följande frågor har ställts för att kunna utreda detta. o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka tillgängligheten i samhället och vilken roll har andra aktörer i samhället för hur dessa implementeras? o Vilka faktorer påverkar den fysiska planeringens förmåga att hantera tillgänglighet i den fysiska miljön? Uppsatsen utgår från de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och demokrati i relation till fysisk planering och tillgänglighet. Den egna undersökningen baserar sig på empiriskt material i form av kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer.

SammanfattningNär informationssamhället avlöste det gamla industrisamhället krävdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En målstyrd läroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start läsåret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran är en av de centrala frågorna i Lpo94.Lpo 94 säger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Skolan ska alltså fostra demokratiska medborgare som känner till och kan engagera sig i hur samhället är uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta på hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gäller det formella elevinflytandet på svenska grundskolor?Den här uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet på tre svenska grundskolor.

Målet med uppsatsen är att undersöka hur Försvarsmaktens (FM) personalförsörjning harpåverkats av övergången från en funktionsorienterad organisation till ett processinriktatarbetssätt. Har den omorganisation som genomförts av Högkvarteret och de förändringar somskett i ledningsstrukturen bidragit till att organisationen på ett bättre sätt än tidigare hanterarpersonalförsörjningsproblematiken?Uppsatsen inleds med en teoretisk introduktion runt begreppet organisationsutveckling och deutmaningar som följer när detta skall genomföras. Teorin byggs sedan på med den utvecklingsom Ron Ashkenas bok Den gränslösa organisationen förespråkar då organisationer skalllämna sitt hierarkiska tillstånd och övergå till det mer processbaserade arbetssättet.Metoden har sin kunskapsteoretiska bas i intervjuer med befattningshavare som på olika sätt ärinvolverade i personalförsörjningsprocessen. Det är deras erfarenheter som utgör primärdataför analysen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur Vattenfall, E.ON och Fortum utformat sina incitamentsprogram, skillnaderna mellan dessa samt att utvärdera användbarheten och funktionen av sådana system. För insamling av information inom problemområdet har teorier hämtats från litteraturen samt empiriskt material från företagsinterna dokument och de intervjuer som gjorts. Denna information vävs senare samman för att analyseras i uppsatsens slutsats.Vi har valt att fokusera på de tre största aktörerna på den svenska elmarknaden med anledning av att dessa tre anses mest jämförbara i storlek och tillsammans står för majoriteten av Sveriges elproduktion. De teorier som vi lagt mest tyngd kring inom detta område är management litteratur. Denna har i sin tur emellanåt blandats med organisationsteorier och litteratur som enbart fokuserar på belöningar och incitamentsprogram.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur lärarens lärande tar sig uttryck på en skola. Det lärande som studien inriktar sig på är det som sker i organiserade former. Studien fokuserar lärarens lärande i relation till upplevelser av sitt uppdrag, de svårigheter som eventuellt uppkommer i den professionella livsvärlden samt tillgängliga arbetsredskap så som skrivna åtgärdsprogram. Detta sker genom att undersöka:? i utsagor lärarens upplevelse av sitt uppdrag i relation till en skola för alla? i utsagor lärarens upplevelse av svårigheter i sitt vardagsarbete? i utsagor lärarens upplevelser, erfarenhet och önskemål av lärande och utveckling på skolan? i utsagor lärarens upplevelser av upprättande och genomförande av åtgärdsprogram? genom dokumentanalys av åtgärdsprogram, på vilket sätt den pedagogiska dokumentationen används på skolanTeori och metod: I studien har vi använt oss av en livsvärldsfenomenologisk ansats för att beskriva lärarens professionella livsvärld.

In February 2002 the European commission put forward a proposal for a new directive on The patentability of computer-implemented inventions, but which during my work on this essay has not been decided on yet. The directive has divided the decision-makers in the union, the commission and parliament, into two different positions regarding by which range computer-implemented inventions should be patentable. The parliament has amended the commissions proposal in a substantial way and the legal process has caused a heated debate both within the unions administration and among various interest groups both in favour of and against a patent on computer-implemented inventions. The loudest protests have come from a group that feels threatened by a possible software patent: Open Source. In this study I examine both the arguments by the decision-makers and by the lobbying for and against the proposal.

Hälsovalsenheter är idag beroende av en fungerande IT-infrastruktur för att kunna fullfölja sina arbetsuppgifter på ett professionellt och effektivt sätt. Störningar i drift och tillgänglighet av information kan skada patienter och verksamheten. Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2008:14 förpliktigar privata vårdgivare, däribland hälsovalsenheter att arbeta aktivt med informationssäkerhet och att etablera en informationssäkerhetspolicy. Problematiken som ansvariga för detta arbete kan stöta på är många, bland annat att bristfällig utbildning eller avsatta resurser. En informationssäkerhetspolicy kan referera till olika dokument som berör informationssäkerheten.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor är en av länsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsområdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvärdig utveckling och likvärdiga förhållande i hela landet med avseende på de lokala förhållandena.Detta examensarbete är konstruerat för att förbättra länsstyrelsen i västra Götalands region förmåga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhämtning av relevant information över tätorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillämpa betygsättningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmåga att genomföra räddningsinsatser över samtliga tätorter i länet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och säkerhet.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.