Sök:

Sökresultat:

1452 Uppsatser om Dokumentćtervinning - Sida 37 av 97

MÄngfald : En diskursanalys av fjorton mÄngfaldsplaner

Uppsatsens syfte Àr att studera diskursen om mÄngfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mÄngfaldsplaner samt tvÄ intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frÄgor vi stÀllt vÄrt material Àr hur ?mÄngfald? definieras, hur mÄngfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mÄngfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen Àr etnisk mÄngfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket bestÄr av diskursteori samt begrepp och idéer hÀmtade frÄn kritisk litteratur om mÄngfald.

RelÀskyddsinstÀllningar för transformatorer

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet Àr stor. En kommun kan bestÄ av en mÀngd olika nÀmnder, bolag och styrelser och alla Àr föremÄl för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen pÄ uppdraget innebÀr att inte allt som sker i kommunen kan granskas och dÀrför krÀvs det prioriteringar frÄn den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

KlarsprÄk och malltexter : En studie om klarsprÄk och malltexter för att frÀmja lÀsbarhet i beslutsbreven frÄn Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun

I denna studie studeras klarsprÄk och malltexter i tre beslutsbrev om överklagan av kontrollavgift frÄn Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Syftet med studien Àr att frÀmja lÀsbarheten för mottagarna och att förenkla och kvalitetssÀkra klarsprÄksarbetet i Eskilstuna kommun genom att förÀndra beslutsbrevens utformning.De metoder som anvÀnts Àr textanalys i form av en lÀsbarhetsanalys och KlarsprÄkstestet och en kvalitativ intervju med en handlÀggare pÄ Stadsbyggnadsförvaltningen. Med textanalyserna har jag undersökt hur de befintliga breven Àr utformade utifrÄn begreppen klarsprÄk och lÀsbarhet. Genom intervjun kunde jag undersöka hur en handlÀggare pÄ Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med beslutsbreven och hur hen resonerade kring sprÄkanvÀndning nÀr beslutsbreven skrivs.UtifrÄn mitt resultat och gÀllande riktlinjer och principer för klarsprÄk har jag skapat tre nya beslutsbrev. Beslutsbreven har utformats efter mottagarens behov vilket lett till en förÀndrad stil i tilltal, disposition, ordval, meningar och rubriksÀttning för ökad begriplighet.

?Viktigare Àn nÄgonsin!? : En granskning av SVT som Public Service-aktör, med fokus pÄ samiskt utbud

Det har under senare Är flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hÀvdar att Public Service Àr en förÄldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ÀndÄ skulle hÄlla en hög kvalitet. Andra dÀremot menar att Public Service idag Àr ?viktigare Àn nÄgonsin?. Vad man Àn tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.Uppsatsen behandlar Àmnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television.

Som en stor familj : En fallstudie om ett extraordinÀrt bemanningsföretag

Bemanningsbranschen Àr idag ett etablerat omrÄde pÄ den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsarbetets konsekvenser för individ och samhÀlle Àr ÀndÄ ett Àmne som diskuteras flitigt i samhÀllsdebatten. Föreliggande studies syfte Àr att skapa förstÄelse för hur en organisation pÄ ett bra sÀtt kan lokalisera, rekrytera och utveckla personer som kan förmedlas som arbetskraft. Studiens övergripande frÄgestÀllning Àr; Vilka förutsÀttningar ligger bakom framgÄngsrikt personalarbete inom ett bemanningsföretag, med grupper som Àr svÄrintegrerade pÄ arbetsmarknaden? För att besvara frÄgestÀllningen har vi genomfört en kvalitativ fallstudie av ett bemanningsföretag som lyckas med detta arbete.

Framtagning av process för automatisk hantering av uppdatering och generering av dokumentation pÄ Medius AB

Examensarbetet utfördes Ät företaget Medius AB. Arbetet bestod av att designa en ny process för Medius nuvarande och framtida dokumentationsbehov.För att göra detta behövde tre steg slutföras. Först skulle information om dagens dokumenthantering inhÀmtas, vilka dokument skrivs av vem och för vem skrivs de och vilka behov finns det som idag kanske inte fylls. En grov lista över önskad funktionalitet togs ocksÄ fram och dÀrefter designades en process som klarar av att fylla alla dessa krav och behov. Sist skulle en lista över verktyg som behövs för den nya processen tas fram och en undersökning om vad som finns och vad som behöver byggas frÄn grunden skulle genomföras.

Om hÄret och frisöryrkets historia

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka och beskriva historiska fakta inom hÄrets och frisöryrkets omrÄde. Vi ansÄg att det saknades ett historiskt underlag i undervisningen pÄ gymnasieskolans frisörutbildning vilket vi bl a upptÀckt i samband med vÄr egen undervisning under vÄra praktikperioder pÄ lÀrarutbildningen. Eftersom vi Àr av den bestÀmda uppfattningen att det Àr viktigt för eleverna att ha fördjupade kunskaper om hÄret och yrkets historia för att dÀrigenom fÄ insikt i och förstÄelse för de förÀndringar som sker inom frisyrmodet och av frisöryrket och dess organisationer i nutiden. För vÄr studie har vi valt att utgÄ frÄn tidigare forskning, litteratur och InternetkÀllor. Resultatet av vad vi gjort och sammanstÀllt ligger vÀl i linje med det tÀnkte undervisningsmaterial som varit vÄr utgÄngspunkt vid arbetets början och vi har fÄngat de betydelsefulla historiska fakta om hÄret och frisöryrkets framvÀxt till ett samlat dokument som varit vÄrt mÄl. Tanken Àr att bÄde som lÀrare och elev ska kunna anvÀnda undersökningens resultat i undervisningen.

Idrottsspecialisering pÄ schemat?

Kommande examensarbete berör ungdomar i grundskolans senare Är och som valt en tidig idrottsspecialisering. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ huruvida konsekvenserna av en tidig idrottsspecialisering speglar av sig i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Detta stÀlls i relation till tidigare forskning inom omrÄdet samt kursplaner och styrdokument frÄn skolvÀrlden. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för examensarbetet lyder: Vad Àr elevernas uppfattningar gÀllande konsekvenser av tidig idrottsspecialisering? Hur visar sig konsekvenserna mellan tidig idrottsspecialisering och skolÀmnet Idrott och hÀlsa? Varför specialiserar sig ungdomar tidigt inom idrotten? Bakgrunden beskriver grundskolans kursplan inom idrott och hÀlsa samt idrottens policy dokument vidare berör bakgrunden Àven tidigare forskning som gjorts inom nÀrliggande omrÄde.

Utvecklingen av skyttekompanier : Utmaningen att leverera effekt med en efterfrÄgad resurs Àven imorgon

Syftet med uppsatsen var att studera hur Försvarsmakten bör organisera, utbilda och trĂ€na ett skyttekompani i framtiden inom nĂ„gra omrĂ„den. Den skall med hjĂ€lp av nĂ„gra av de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna ge svar pĂ„ hur vi organiserar, utbildar och trĂ€nar idag samt analysera om nĂ„gra förĂ€ndringar bör ske för att skapa ett bĂ€ttre förband.Den teoretiska grunden för uppsatsen har varit de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna; ledning, rörlighet och uthĂ„llighet. Uppsatsen har tagit sin utgĂ„ngspunkt i bland annat ArmĂ©ns utvecklingsplan och studien Verkan Mot MarkmĂ„l. Litteraturstudier har Ă€ven genomförts av andra studier och dokument. Även tvĂ„ stycken intervjuer har genomförts för att belysa dagslĂ€get respektive framtiden för ett skyttekompani.

Mycket mer Àn en rutschkana

Med utgÄngspunkt i socialkonstruktionism problematiseras vuxnas tolkningsföretrÀde nÀr det gÀller vad barn behöver samt hur diskurser om barn och förskola har betydelse för utformningen av en förskolas utemiljö och synen pÄ barn. Syftet med studien Àr att genom en diskursanalytisk metod undersöka förgivettaganden om barn och förskolans utemiljö samt hur dessa förgivettaganden konstruerar sÄvÀl barn som förskolans utemiljö. Tidigare forskning om hur struktureringen av miljön i förskolan pÄverkar och pÄverkas av synen pÄ barn utgÄr frÄn material insamlat i förskolans verksamhet. Denna forskning visar pÄ hur omgivande villkor, sÄsom rÄdande diskurser utgör ramarna inom vilka pedagogiken utformas. I detta arbete ses vÄrt valda material - ett dokument framtaget med syfte att ge inspiration till, bedöma och kvalitetssÀkra utemiljöer vid förskolor i Malmö stad - som ett av dessa villkor.

Fysisk aktivitet och lÀrande i skolan : -en litteraturstudie om det eventuella sambandet

Om fysisk aktivitet pÄverkar lÀrandet och har mÄnga andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka vad tillgÀnglig forskning sÀger nÀr det gÀller sambandet mellan fysisk aktivitet och lÀrande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga pÄ och beröra fysisk aktivitet och lÀrande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger pÄ fysisk aktivitet inom skolan har de Àven valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet.

Utbildningens pÄverkan pÄ mÀnniskors acceptans för ett kommunikationssystem

I denna studie, som bedrivits pÄ Landstinget Dalarna, har kommunikationssystemet Microsoft Lync studerats. Lync bestÄr av kommunikationsmodulerna chatt, video- och telefonkonferens samt dela dokument. Syftet med denna rapport Àr att förklara hur utbildning kan pÄverka mÀnniskors acceptans för ett kommunikationssystem samt vilka orsaker som kan finnas för att det inte anvÀnds. För att kunna besvara studiens syfte anvÀndes ett kvasiexperiment som genomfördes genom tvÄ intervjuomgÄngar och en utbildning mellan dessa intervjuomgÄngar. UtifrÄn intervjuomgÄngarna kunde slutsatser dras om hur utbildningen hade pÄverkat acceptansen för kommunikationssystemet Lync.

Skola + ideologi = sant? : en ideologikritisk analys av lÀroplanen för den svenska gymnasieskolan

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa de normer, vÀrden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans lÀroplan. Studien anvÀnder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt Àr att ge en fördjupad förstÄelse för samhÀllet genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgÄngspunkt i den prövande tesen att lÀroplanen som dokument stÄr under inflytande av det omslutande samhÀllets idéer och materiella förhÄllanden lÀses och förstÄs GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bÀr drag av en nyliberal ideologi och bekrÀftar stora delar av den samhÀllskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlÀgger Àven ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhÀllets dominerande rationalitet.

Strategisk kompetensförsörjning i offentlig sektor

Detta Ă€r en kvalitativ studie om hur LuleĂ„ kommun förhĂ„ller sig till kompetensförsörjning. Ämnet Ă€r intressant att studera dĂ„ det handlar om kommunens överlevnad, mer specifikt konkurrensen om arbetskraft mellan offentlig och privat sektor. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur LuleĂ„ kommun arbetar med strategisk kompetensförsörjning samt analysera kommunens utvecklingsmöjligheter för att kunna ge förslag pĂ„ förbĂ€ttringar. För att kunna besvara syftet formulerades fyra frĂ„gestĂ€llningar; Vilka kompetensförsörjningsstrategier anvĂ€nder sig LuleĂ„ kommun av? PĂ„ vilket sĂ€tt förbereder kommunen sig inför sina kommande utmaningar? Vad betyder kompetensförsörjning för cheferna? Vilken resurstilldelning finns rörande kompetensförsörjning? Studiens datainsamling har frĂ€mst skett genom intervjuer men har Ă€ven kompletteras med dokument frĂ„n kommunen.

Opera i Stockholm, ÅrstafĂ€ltet

InformationssÀkerhet har idag en viktig roll inom organisationer. Det finns undersökningar som visar pÄ att attacker ökar för varje Är. För sÀkerhetskritiska organisationer som kommuner Àr det dÀrför viktigt att man har uppdaterad sÀkerhetsteknik, dÄ man lÀtt kan falla efter i det snabbt utvecklande Àmnet informationsteknik. Uppgiften som gavs av Nexus AB var att kartlÀgga och utvÀrdera en kommuns informationssÀkerhet. De ville fÄ reda pÄ hur det egentligen lÄg till med informationssÀkerheten i en Stockholmskommun.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->