Sök:

Sökresultat:

1452 Uppsatser om Dokumentćtervinning - Sida 22 av 97

Ett arv frÄn gamla tider? Parallell utveckling: den svenska scoutrörelsens vÀrdegrund och lÀroplan i kontrast till den svenska skolans moraluppfostran

Jag har genomfört en textanalys med syftet att studera utveckling och förÀndring av vÀrdegrund och lÀroplan i tvÄ dokument: Lord Baden-Powells bok Scouting for boys (1908) och ?Bit för bit. Boken om scoutmetoden? (2005) utgiven av Svenska ScoutrÄdet. Som vetenskaplig litteratur har jag anvÀnt mig av lÀroplansanalys, vÀrdegrundsteori och utdrag ur John Deweys pragmatism.

Grönstruktur ur ett folkhÀlsoperspektiv

FolkhÀlsoarbete Àr ett systematiskt, mÄlinriktat, hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande arbete för att Ästadkomma en god, jÀmlik hÀlsa för hela befolkningen genom samhÀllsinsatser som frÀmjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhÀlsoarbetet avspeglas inom mÄlomrÄde fysisk aktivitet i VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som anvÀndes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehÄllsanalys. Analysen gjordes av VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för VÀxjö kommun (2013) samt intervjuer. VÀxjö kommun arbetar aktivt med folkhÀlsofrÄgor för att frÀmja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument.

Dörren stÄr öppen, men torka av skorna! En uppsats om statliga normer för ungdomars politiska organisering

En betydande del av Sveriges nationella ungdomspolitik syftar till att ge ungdomar större inflytande över samhÀllsutvecklingen. De mÄlformuleringar som staten skapat genom bland annat regeringens liggande ungdomspolitiska proposition, har intresserat oss. Denna uppsats behandlar de normer som staten, genom olika dokument och skrifter, konstruerar för hur ungdomars politiska engagemang bör organiseras och tas till vara.Med hjÀlp av kvalitativ textanalys har vi sökt identifiera dessa normer i vÄrt utvalda material, för att sedan pÄ en hög abstraktionsnivÄ diskutera vad dessa kan fÄ för effekter för det demokratiska styrelsesÀttet. VÄr slutsats Àr att det saknas en medvetenhet om de vidare implikationer som den nationella ungdomspolitiken fÄr, och vi efterlyser dÀrmed en bredare diskussion i Àmnet..

Amerikanska drönarattacker : Legitimt sjÀlvförsvar eller illegitimt maktmissbruk

Kandidatuppsatsens syfte Àr undersöka tesen De amerikanska drönarattackerna Àr legitima, och genom att analysera folkrÀttsliga normer, suverÀnitetsprincipen, rapporten om The Responsibility to Protect, FNs stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och lyfta fram de argument som stödjer eller undergrÀver tesen. Uppsatsens metodologiska del handlar först om en idékritisk kvalitativ textanalys dÀr dokument och texter analyseras, och sedan ska en argumentationsanalys dÀr en pro et contra-lista skapas av de argument som textanalysen lyfter fram, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur komplext internationell rÀtt Àr ur en normsÀttande vinkel och varför politiker och experter kan ha svÄrt för att enas om en gemensamma tolkningar av det normativa ramverket som styr agerandet i vÀpnade konflikter. Kandidatuppsatsens syfte Àr att enbart titta pÄ de juridiska aspekterna, och dÀrför utlÀmnas andra aspekter sÄsom etiska, moraliska, ideologiska med flera frÄn denna forskning..

Utveckling av SAAB 340 LinjeunderhÄll för flygbolaget NextJet

Flygbolaget NextJet fick i januari 2012 eget Part-145 godkÀnnande för att till en början bedriva linjeunderhÄll. Detta examensarbete har gÄtt ut pÄ att skapa ett förslag för hur A-checkspaketen kan se ut för flygplanstypen SAAB 340. För att göra detta, gavs det av NextJet flera manualer och dokument kring SAAB 340. Processen har dÀrefter delats upp i fyra olika faser för att slutligen fÄ det önskade resultatet. I fas ett gjordes en initial kartlÀggning av de enskilda arbetena, s.k.

ÅtgĂ€rdsprogram : Nytta eller bara pappersprodukt?

Titel: ÅtgĂ€rdsprogram ? Nytta eller bara pappersprodukt?Engelsk titel: Action Program ?Useful or just a paper product?Alla elever i grundskolan, som riskerar att inte fĂ„ betyg, har rĂ€tt till ett Ă„tgĂ€rdsprogram. Det Ă€r lagstadgat och inte nĂ„got som skolan kan vĂ€lja bort. DĂ€remot Ă€r det svĂ„rt att veta om Ă„tgĂ€rdsprogrammen alltid anvĂ€nds pĂ„ ett bra sĂ€tt och om det har nĂ„gon effekt pĂ„ de elever som fĂ„r ett upprĂ€ttat.Syftet med mitt examensarbete Ă€r att, genom intervjuer med lĂ€rare och specialpedagoger undersöka hur lĂ€rare formulerar, genomför och utvĂ€rderar elevers Ă„tgĂ€rdsprogram. Ett annat syfte Ă€r att undersöka hur ett Ă„tgĂ€rdsprogram i skolan kan vara till hjĂ€lp för en enskild elevs utveckling.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger uppfattar tanken med Ă„tgĂ€rdsprogram som bra, men att de skriver dem för att de Ă€r skyldiga att göra det.

In odd we trust- Hur ett mindre svenskt modeföretag kommunicerar sin identitet

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur ett litet svenskt modeföretag kommunicerar sin identitet med fallstudie pÄ Odd Molly. Ansatsen har varit abduktiv och en kvalitativ studie har genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av ett managementperspektiv pÄ hur identitet skapas utifrÄn Frans Melins modell och hur denna kan kommuniceras.Den centrala delen av analysen har varit att förstÄ hur ett litet svenskt modeföretag kan kommunicera sin identitet. Det empiriska materialet som legat till grund för analysen har bestÄtt av en djupintervju med nyckelperson inom Odd Molly, observationer av ÄterförsÀljare samt interna dokument och pressmaterial. Ur ett företagsperspektiv har det framkommit att fallföretaget Odd Molly besitter en sÀrprÀglad identitet.

EDI : en studie i grossistmiljö

Detta examensarbete behandlar Àmnet EDI (Electronic Data Interchange) och fokuserar pÄ relationen mellan en grossist och dess leverantörer. EDI Àr ett sÀtt att elektroniskt överföra standardiserade dokument pÄ, frÄn ett datasystem till ett annat, utan eller med begrÀnsad mÀnsklig inblandning.Arbetets syfte Àr att belysa viktiga aspekter angÄende EDI-förfarandet hos en stor grossist. Aspekter som behandlas avser det maktförhÄllande och krav som rÄder mellan en grossist och dess leverantörer, sÄsom att införa EDI eller inte, utnyttjandet av EDI, hur makten Àr fördelad samt hur framtiden pÄverkar. Undersökningen baseras pÄ intervjuer frÄn sex leverantörer till en grossist och en intervju med grossisten.EDI anvÀnds i första hand till att hjÀlpa företagen att rationalisera sin verksamhet. FrÀmst Àr det administrativ tid som sparas, felfrekvensen som minskas och möjligheter att göra en strategisk satsning som Àr huvudvinsterna.

Möjligheter och hinder för ekologiskt hÄllbar utveckling pÄ myndighetsnivÄ : En fallstudie om uppfattningar om vad det sÀrskilda sektoransvaret för ekologiskt hÄllbar utveckling har inneburit för Luftfartsverket

År 1998 gav regeringen 24 myndigheter ett sĂ€rskilt sektorsansvar för ekologiskt hĂ„llbar utveckling, vilket innebĂ€r att myndigheterna ska verka för att arbetet mot ekologisk hĂ„llbarhet förs framĂ„t inom hela myndighetens sektor. Syftet med studien Ă€r att utreda vad det finns för svĂ„righeter och möjligheter nĂ€r det sĂ€rskilda sektorsansvaret ska omsĂ€ttas i praktiken. För att undersöka denna frĂ„ga utförs en fallstudie som berör flygsektorn, det vill sĂ€ga hur ansvaret yttrar sig pĂ„ Luftfartsverket (LFV). Jag berör Ă€ven kopplingen till exempelvis miljömĂ„lsarbetet. Kvalitativa intervjuer har kompletterats med litteraturstudier av interna dokument frĂ„n LFV.

En gÄng : eller trettio gÄnger i veckan? En undersökning om "Klassens timme" i den svenska skolan.

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillÀmpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förÀndrade arbetssÀtt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av lÀroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillÀmpningen frÄn Är 1940 fram till och med Är 1994. För att fÄ svar pÄ hur "klassens timme" genom Ären har anvÀnds i skolan, samt hur den anvÀnds idag, har tretton lÀrare i olika Äldrar fÄtt skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bÀst bör tillÀmpas för att engagera sÄ mÄnga elever som möjligt..

MÄlstrategier för att uppnÄ Skolverkets nationella mÄl för grundskolan : En dokumentstudie av en mindre kommun

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur skolorna och Barn- och utbildningsnÀmnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket nÀr det gÀller mÄlstrategier för att sÄ mÄnga som möjligt av eleverna ska nÄ de nationella mÄlen. Ett delsyfte var ocksÄ att belysa pÄ vilka grunder elever ska fÄ eller fÄr stöd. Metoden som anvÀndes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, dÀr vi anvÀnde Ärsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar frÄn de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnÀmndens Ärsredogörelser för Ären 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej nÄr mÄlen fÄr ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och vÀrdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..

Att planera för ett hÄllbart transportmedel : en studie av dokumentet Cycle Policy 2002-2012 som en del av planeringsprocessen bakom Köpenhamns cykelvÀgnÀt

Köpenhamns cykelvÀgnÀt har anor sÄ lÄngt som 100 Är tillbaka i tiden och pÄ 1980-talet genomförde stadens cyklister stora demonstrationer för att fÄ politikers och planerares uppmÀrksamhet, som man ansÄg hade förlorat fokus pÄ cykeln i planeringen (Jensen, muntligen, 2011-05-02). I detta arbete presenteras siffror som visar att det idag Àr fler Àn en tredjedel av Köpenhamns invÄnare som cyklar till och frÄn sitt dagliga arbete. Köpenhamns kommun vill öka det antalet och mÄlet idag Àr att bli vÀrldens bÀsta cykelstad Är 2015 (Köpenhamns kommun 2007). För snart tio Är sedan upprÀttade man pÄ Köpenhamns kommun ett dokument, Cycle Policy 2002-2012, innehÄllandes mÄl för att förbÀttra förhÄllanden för stadens cyklister till Är 2012. Detta dokument har studerats nÀrmre i denna uppsats.Som blivande landskapsarkitekt blir jag nyfiken pÄ hur de gÄtt till vÀga.

Införande av CSS i existerande tabellbaserat HTML-dokument

För att pÄ ett effektivt sÀtt kunna konstruera komplexa lösningar för webben krÀvs det tekniker med stora krav pÄ förÀndringsbarhet. Det gÀller att de tekniker som anvÀnds ger utrymme till att dynamiskt modifiera sidor, och att alltför statiska lösningar undviks dÄ dessa oftast resulterar i att senare uppdateringar försvÄras. Andra krav som stÀlls Àr kraven pÄ hastighet. För att en teknik skall accepteras rÀcker det sÀllan med att den endast bidrar till en dynamisk lösning. Den skall Àven öka prestanda hos applikationen.

Metod för att sÀkra innehÄllet i Scania lastbilars underhÄllsprogram : TillÀmpning av MSG-3 processen frÄn flygindustrin

Flygbolaget NextJet fick i januari 2012 eget Part-145 godkÀnnande för att till en början bedriva linjeunderhÄll. Detta examensarbete har gÄtt ut pÄ att skapa ett förslag för hur A-checkspaketen kan se ut för flygplanstypen SAAB 340. För att göra detta, gavs det av NextJet flera manualer och dokument kring SAAB 340. Processen har dÀrefter delats upp i fyra olika faser för att slutligen fÄ det önskade resultatet. I fas ett gjordes en initial kartlÀggning av de enskilda arbetena, s.k.

Hur börd fÄr bananen vara? : En diskursanalys om den EU-anpassade eleven

I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstÄ retoriken kring eleven i olika dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frÄgestÀllningar som konstruerats för att besvara syftet Àr i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det Àr som framkommer, hur det framkommer och vad det Àr som utelÀmnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till.  DÀrför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar pÄ att skapandet av eleverna i dokumenten Àr kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som stÀlls pÄ individen. De elever som efterfrÄgas i dokumenten Àr tÀnkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en sjÀlvreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ÀndamÄlsenlighet, förvÀntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att sÀkra avkastningen.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->