Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna.

I Sverige har vi ett arkitekturpolitiskt dokument vid namn ?Framtidsformer?. I ?Framtidsformer? lyfts att arkitektur är viktigt och att arkitektur är politiskt. (Regeringskansliet, 1997 [online]) Detta kandidatarbete syftar till att undersöka och vidareutveckla detta påstående, det vill säga påståendet att arkitektur är viktigt och att arkitektur är politiskt. Parallellt med att detta kandidatarbete skrevs pågick en utredning, initierad av regeringen, av dokumentet ?Framtidsformer?. Kulturministern, Lena Adelsohn Liljeroth, hänvisar till att regeringen inlett ett arbete för att förnya arkitekturpolitiken (Adelsohn Liljeroth, mars 2014 [online]).

Utifrån ökade krav i samhället har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpåverkan. Ett sätt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar här om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmå integrera det tänkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system där målet är att jobba med ständiga förbättringar. Tyréns är ett konsultföretag inom samhällsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. På företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför.

På Scanias R&D-avdelning i Södertälje sker dagligen tester av deras fordon, både av lastbilar och bussar. Många av provningarna kräver att fordonen är lastade för att kunna testa prestandan. Vid lastning av lastbilar finns ett välprövat system, men när det kommer till bussar finns inget fungerande system för hur lastningen ska ske. Många olika varianter finns och i slutändan används den lösning som passar bäst för stunden. Avsikten med detta projekt är att kartlägga hur lastning ska kunna utföras på ett rätt sätt med avseende på säkerhet och hållbarhet, samt ta fram en ny flexibel konstruktion som medverkar till att lastning blir ett enklare moment.Vid avdelningen NB (Hybrid Technology Development) testas fordon dagligen.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Undersökningen vilar på två huvudfrågor: Vad är ett materialbibliotek, och varför uppstår de i så stor utsträckning idag? Frågorna besvaras genom samtal med ansvariga på materialbibliotek, främst kommersiella, i Europa och USA och redovisas i en historisk och kronologisk översikt över det senaste decenniet, en tematisk beskrivning av verksamheten samt en diskussion kring materialbiblioteket utifrån begreppen dokument och bibliotek där en allmän biblioteksmodell appliceras på materialbibliotekens verksamhet. Slutligen föreslås en definition av begreppet materialbibliotek.Undersökningen kommer fram till att materialbiblioteket är en informationstjänst som samlar och organiserar materialprover och materialkunskap, och som inte enbart fungerar som tillhandahållare av information utan även strävar efter att i mötet med sina användare skapa ny kunskap om de dokument det behandlar. Materialbiblioteken uppstår ur ett behov av en samordnande central för materialkunskap, och kan placeras inom det nya serviceparadigmet information management. Det finns även ett behov av att känna på material och att skapa en mötesplats för kreatörer och tillverkare inom designområdet.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

I nordeuropeiska städer och inte minst i Sverige finns tack vare vår omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mångfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mångfald inom fysisk planering och ärendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet på kommunerna. Syftet med studien var därför att utifrån ett top-down perspektiv identifiera samstämmighetet gällande urban biologisk mångfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jämförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mångfald redovisas i några av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes främst med hjälp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Europeiska försvarsmakter har sedan kalla krigets slut präglats av statiska eller krympande försvarsbudgetar. Det är något som slår särskilt hårt mot materielanskaffning vars kostnadsökning överstiger normal inflation. I strävan att bibehålla förmågebredd och djup ingås multinationella samarbetsarrangemang i effektivitetsökande och kostnadsbesparande syfte. Europaforskaren Tomas Valasek har från ett lessons learned- perspektiv identifierat karaktäristikum för framgångsrika försvarssamarbeten. Studiens syfte är att undersöka om dessa framgångsfaktorer kan appliceras även på en lägre analytisk nivå som för studien utgörs av fallet Archeranskaffningen. Framgångsfaktorerna har en generell natur och hur de tolkas för den här studien definieras genom att sätta dem i relation till rådande forskningsläge.  Analysen bygger på att sätta varje faktor i relation till Archeranskaffningen för att skapa en helhetsbild av om anskaffningens utgång kan förstås och förklaras utifrån Valaseks teori.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap förhåller sig till nutida diskurs om militärt ledarskap inom den svenska försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar. Två frågor ställdes: På vilket sätt ges uttryck för ett reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap i, inom försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar 2008-2010, svenska dagsaktuella militära texter om ledarskap? Kan olika tendenser skönjas, där en inriktning betonas på bekostnad av den andra, eller där båda inriktningarna låter sig förenas?Litteraturstudien hade en kvalitativ ansats med inslag av hermeneutik. Från på förhand bestämda inklusions- och exklusionskriterier valdes nio olika texter/dokument ut. Från dessa dokument erhölls svar till frågorna.Resultatet sammanfattades i tre slutsatser:1.

Investeringsbedömning är inte bara kalkyleringar och beräkningar. Människor påverkar och styr de data som ligger till grund för beslutsfattande och dessa individer kan därmed styra processen mot sina egna mål. Studien fokuserar på ett kommunalt investeringsprojekt, uppförandet av Arena Vänersborg. Investeringsprocessen, från planering och budgetering till slutförande av projektet studerades. Kostnadsavvikelser och styrningen i processen undersöktes och analyserades.

På Scanias R&D-avdelning i Södertälje sker dagligen tester av deras fordon, både av lastbilar och bussar. Många av provningarna kräver att fordonen är lastade för att kunna testa prestandan. Vid lastning av lastbilar finns ett välprövat system, men när det kommer till bussar finns inget fungerande system för hur lastningen ska ske. Många olika varianter finns och i slutändan används den lösning som passar bäst för stunden. Avsikten med detta projekt är att kartlägga hur lastning ska kunna utföras på ett rätt sätt med avseende på säkerhet och hållbarhet, samt ta fram en ny flexibel konstruktion som medverkar till att lastning blir ett enklare moment.Vid avdelningen NB (Hybrid Technology Development) testas fordon dagligen.

Författarna till detta arbete fick en förfrågan från den pedagogiska utvecklaren på Storvreta förskoleenhet om att förverkliga ett utav Uppsala kommuns sju rumskoncept. Rumskoncepten är ett led i Uppsala kommuns strävan efter att skapa så likvärdig utbildning som möjligt på alla kommunala förskolor. Denna rapport beskriver den process som författarna genomgick i skapandet av en utforskande sandmiljö inomhus på en förskola. I skapandet av den upplevelseprototyp som placerades på den aktuella förskolan utgick författarna dels ifrån Ett förståelsefördjupande dokument om lärmiljöer, men även från de tankar och idéer som Uppdragsgivare och Användare framförde. Det arbetssätt som författarna valde att använda för att utveckla prototypen var en Human-Centered design.

BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket är datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingsländer med varsin dator i undervisningen. Sedan år 2000 har Rwanda påbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella dokument, från regering till läroplaner. I officiella dokument från OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket är starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev är oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av är att skolor som arbetar med datorer avkrävs en tydlig struktur kring upplägget.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur elever och lärare i en klass, som ingår i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhåller sig till och använder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration från etnografin där vi har använt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data.

Se dokument.