Sökresultat:
1445 Uppsatser om Dokumentär - Sida 20 av 97
Mottagande av nyanlÀnda elever : "Integration Àr en handling, inte ord".
Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..
Kontroll- och verksamhetskriteriet i teori och praktik. En granskning av det kommunalÀgda bolaget Renova AB
NÀr kommuner köper varor och tjÀnster skall det enligt lag ske en offentlig upphandling. Enligt praxis frÄn EU-domstolen behöver inte kommuner genomföra en upphandling dÄ de köper varor eller tjÀnster frÄn kommunala bolag som de sjÀlva Àger helt eller delvis tillsammans med en eller flera andra kommuner, under förutsÀttning att de sÄ kallade Teckal-kriterierna Àr uppfyllda. I denna uppsats har vi tittat nÀrmare pÄ det kommunalÀgda bolaget Renova AB för att utreda hur Àgarkontrollen ser ut enligt de dokument och handlingar som finns att tillgÄ, för att sedan försöka utreda huruvida dessa riktlinjer följs i praktiken. I vÄrt fall har syftet varit att granska de styrdokument som upprÀttats vad gÀller det kommunalÀgda bolaget Renova AB mot bakgrund av Teckal-kriterierna..
Massövervakningens pÄverkan pÄ intresset för öppen kÀllkod
Under 2013 skedde det hittills största lÀckaget av hemliga dokument. Dessa avslöjanden detaljerar den hemliga övervakning som genomförs av bl.a. amerikanska underrÀttelsetjÀnsten NSA (National Security Agency). Offentliggörandet att stora IT-företag Àr delaktiga i denna övervakningen via samarbete med NSA har Àven framkommit. FöresprÄkare av sÀrskilt öppen kÀllkod ser massövervakningen som en inkrÀktan pÄ den enskildes integritet.
Individuella utvecklingsplaner : En studie om arbetet med och attityderna till IUP pÄ en 7-9-skola
Syftet med examensarbetet var att se om lÀrarna anser att deras arbete har förÀndrats nÄgot sedan IUP infördes i grundskoleförordningen den 1 januari 2006. Undersökningen gjordes med hjÀlp av intervjuer med fem lÀrare pÄ en 7-9-skola. LÀrarnas arbete pÄ skolan har förÀndrats, dock inte sÀrskilt mycket dÄ flera av lÀrarna redan före IUP skrivit protokoll frÄn sina utvecklingssamtal och menar att skillnaden dÀrför inte Àr sÄ stor. Den skillnad som dock finns Àr att alla nu anvÀnder samma dokument som styr deras arbete i samband med utvecklingssamtalen och utformandet av IUP. En del av det som Àr intressant i studien Àr det faktum att de intervjuade lÀrarna ofta inte direkt nÀmner att IUP Àr framÄtsyftande, nÄgot som Skolverket menar Àr det viktigaste med IUP, dock blir mÄlen som man tar fram tillsammans med elev och vÄrdnadshavare av framÄtsyftande karaktÀr..
Vad pÄverkar ditt förtroende? : en modell för hur man utvÀrderar förtroende för e-legitimation
Dagens samhÀlle gÄr mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, nÄgot som praktiserats sedan datorn introducerades pÄ kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg nÀrmare det papperslösa kontoret sÄ behövs det möjlighet att personligen sÀtta sin underskrift Àven pÄ digitala dokument, och detta krÀver att personen i frÄga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det mÄste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lÀmnas till eller fÄs av myndigheter eller företag via Internet hanteras pÄ ett sÀkert sÀtt. Det vill sÀga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orÀtta hÀnder. BÄde myndigheten/företaget och anvÀndaren mÄste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som nÀr man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter.
 SamhÀllsorientering pÄ vems-vilkas villkor?  : En diskursanalys av konstruktionen nyanlÀnda invandrare
SamhÀllsorientering Àr en huvudsaklig ÄtgÀrd som ingÄr i den senaste politiken kring integration av nyanlÀnda invandrare som började gÀlla december 2010. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka framstÀllningen av nyanlÀnda invandraren i svensk integrations politik utifrÄn samhÀllsorienteringen. För att kunna uppfylla syftet har det offentliga dokument som gÀllande samhÀllsorienterings politik mellan 2008-2011 analyserat. Uppsatsen vilar pÄ postkolonial teoretiska respektive diskurs teoretisk- och metodologiska ansatser. Den huvudsakliga slutsatsen som uppsatsen kom fram till Àr det att det nyanlÀnda invandraren bemöts hÄrdare krav utifrÄn svenska vÀrderingar för att integrera till det svenska samhÀllet.
USA:s invasion av Irak : EN studie av hur Bushadministrationen motiverade invasionen av Irak 2003, och hur motiveringen förhÄller sig till FN-stadgan
2003 invaderade USA tillsammans med ett antal av dess allierade Irak. Invasionen genomfördes utan mandat frÄn FN:s sÀkerhetsrÄd. Uppsatsen handlar om hur USA och Bushadministrationen motiverade den invasionen och om hur FN:s och FN-stadgans regelverk reglerar internationell vÄldsanvÀndning.Syfte med uppsatsen Àr att se hur Bushadministrationens motiveringar förhÄller sig till FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner.Detta har gjorts genom en kvalitativ textanalys dÀr tal och officiella dokument analyserats. Som teoretisk grund har realismen anvÀnts. Realismen har Àven anvÀnts som en förklaringsmodell för varför USA handlade som de gjorde.Resultatet i uppsatsen visar att USA:s invasion av Irak 2003 ej var förenlig med FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner.
Utformning av en infÀstningsstandard : En utveckling av kvalitetsarbetet hos Nordmarkens Fasader AB
DÄ byggbranschen idag stÀller allt högre krav pÄ dess aktörer och rutiner för att sÀkra kvaliteten pÄden slutgiltiga produkten, har kvalitetsarbetet ocksÄ ökat i en större grad. NÄgot som spelar en storroll i detta arbete Àr kvalitetssÀkringen. KvalitetssÀkring innebÀr ett systematiskt arbete som oftaföljer ett visst kvalitetssystem eller kvalitetsmÀrke. Att detta bedrivs bevisas ofta genom en visscertifiering.Nordmarkens Fasader i Töcksfors tillverkar och monterar fönster, dörrar, fasader och tak i aluminiumoch glas. För att sÀkra kvaliteten pÄ sina produkter arbetar de efter P-mÀrkningssystemet som senareleder till att de fÄr P-mÀrka sina produkter.
PÄ vÀg mot inkludering? En fallstudie av en kommuns pÄgÄende inkluderingsprocess.
Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igÄng av Barn- och ut-bildningsnÀmnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om kommunen Àr pÄ vÀg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll frÄn Barn- och utbildningsnÀmnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framvÀxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgÄngspunkter som lyfts fram Àr sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, normkritiskt perspektiv, sjÀlvkÀnslans be-tydelse för lÀrandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs ocksÄ. NÄgra exempel frÄn forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs Àven för.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.
Presentation av projektstatus samt design av automatiska tester
Denna rapport beskriver det arbete vi gjorde hos Ninetech i Karlstad. MÄlet med vÄrtarbete var att skapa en applikation som hÀmtar information rörande resultat av automatiskabyggen i pÄgÄende projekt. SammanstÀllningen av olika projekt skulle visas löpande. VÄrtarbete kan beskrivas som tvÄ delar, en praktisk och en teoretisk del. Den praktiska delenbestod av att skapa en applikation som visar status pÄ de olika projekt som Ninetech förtillfÀllet arbetar med.
Erosion vid dagvattendammar : litteratur- och fallstudie om erosionsskydd
Köpenhamns cykelvÀgnÀt har anor sÄ lÄngt som 100 Är tillbaka i tiden och pÄ 1980-talet genomförde stadens cyklister stora demonstrationer för att fÄ politikers och planerares uppmÀrksamhet, som man ansÄg hade förlorat fokus pÄ cykeln i planeringen (Jensen, muntligen, 2011-05-02). I detta arbete presenteras siffror som visar att det idag Àr fler Àn en tredjedel av Köpenhamns invÄnare som cyklar till och frÄn sitt dagliga arbete. Köpenhamns kommun vill öka det antalet och mÄlet idag Àr att bli vÀrldens bÀsta cykelstad Är 2015 (Köpenhamns kommun 2007). För snart tio Är sedan upprÀttade man pÄ Köpenhamns kommun ett dokument, Cycle Policy 2002-2012, innehÄllandes mÄl för att förbÀttra förhÄllanden för stadens cyklister till Är 2012. Detta dokument har studerats nÀrmre i denna uppsats.Som blivande landskapsarkitekt blir jag nyfiken pÄ hur de gÄtt till vÀga.
Att Organisera Processer : semesterrekrytering pÄ Sandvik Materials Technology
Bakgrunden till studien Àr de förÀndringar i form av minskade produktionsstopp som Sandvik Materials Technology (SMT) infört frÄn och med sommaren 2005. Detta har inneburit att vissa produktionsomrÄden stÀnger ner sin tillverkning frÄn fyra veckor till inga produktionsstopp under sommaren. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur arbetsfördelning, kommunikation och samordning har skett mellan nyckelaktörer pÄ SMT inför rekryteringen av semesterersÀttare Är 2007. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört Ätta stycken halvstrukturerade intervjuer och granskat dokument, sÄsom processbeskrivning och rekryteringspolicy för semesterprocessen. Resultatet har visat pÄ svÄrigheter i kommunikation och samverkan som vi frÀmst tror har grundat sig i otydliga roller i arbetsfördelning inom processen, dÄ kontaktmannen bÄde har agerat som personalman och kontaktman till de berörda första linjens chefer vi har intervjuat..
Mellankommunal översiktlig planering - möjligheter och begrÀnsningar
Det hÀr Àr en uppsats omfattande 15 högskolepoÀng i Àmnet fysisk planering.
Uppsatsens titel Àr ?mellankommunal översiktlig planering ? möjligheter och
begrÀnsningar? och undersöker vad begreppet innebÀr, bÄde i lagens mening och i
praktiken, vilka frÄgor som kommunerna Àr beredda att samplanera om och hur de
gÄtt eller tÀnker gÄ tillvÀga. För att konkretisera frÄgestÀllningen har tre
stycken fall med olika karaktÀr valts. Den slutliga frÄgestÀllningen handlar om
vilka likheter och skillnader som finns i dessa valda fall.
Metoden för uppsatsen har till största delen utgjorts av studier av kommunala
dokument; översiktsplaner, samrÄdshandlingar, dokumentationer etc.
Jaget, kÀnslor, lÀrande
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida Sverige och dess styrande organ har lyft fram utvecklingsfrÄgor som ett hot mot sÀkerheten enligt de kriterier som jag har valt att plocka ur Securitization Theory. Detta har jag gjort genom att undersöka officiella dokument frÄn riksdag och Försvarsdepartement.
Jag har anvÀnt mig av den konstruktivistiska metodologin eftersom den synen pÄ vÀrlden till viss del sammanfaller med nÄgra av grundtankarna i Securitization Theory. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod nÀr jag har undersökt min frÄgestÀllning och försökt besvara den.
Jag kommer argumentera för det resultatet som jag har funnit, att man kan svara besvara min frÄgestÀllning enligt de kriterier som jag har satt upp i för utförandet av min uppsats. Genom att sammanfatta vad jag kommit fram till i helhet med mina nyckelfaktorer argumenterar jag för att Sverige har tagit steget frÄn att lÄta utvecklingsfrÄgor vara politicized till securitized..
Hur kan IKT anvÀndas i undervisningen : ? och hur kan det frÀmja densamma?
Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.