Sökresultat:
1445 Uppsatser om Dokumentär - Sida 17 av 97
Utveckling och design av elektronikskÄpet TEC
ABB Àr ett globalt företag med kontor och fabriker över hela vÀrlden och affÀrsenheten i Ludvika anses vara vÀrldscentrum för kraftöverföringsteknik. Enheten ABB Components i Ludvika har en avdelning som tillverkar kontrollskÄp till transformatorer, denna produkt kallas för TEC. Produkten började utvecklas 1999 och har funnits tillgÀnglig pÄ marknaden sedan 2002 i tvÄ olika modeller. Produktutvecklingen inom ABB ska ske effektivt och inom givna ramar för kvalitet, tid, kostnad och specifikationer. Det Àr Àven viktigt att hela företagets kompetens aktivt utnyttjas genom hela utvecklingsprocessen.
RevisionsberÀttelsen : Sambandet mellan orena revisionsberÀttelser samt företagsstorlekar och konkurs
MÄlet med revision Àr revisionsberÀttelsen som upprÀttas av en revisor. En revisionsberÀttelse Àr standardiserad och Àr antingen ren eller oren beroende pÄ om den utformas i enlighet med standardutformningen eller avviker frÄn den. RevisionsberÀttelsen Àr ett viktigt dokument som intressenter kan ta del av. Tidigare studier visar att bland alla orena revisionsberÀttelser som inkom till bolagsverket 2007 erhöll mikroföretag flest orena revisionsberÀttelser med en eller flera anmÀrkningar. Andra studier pÄvisar Àven att det finns ett negativt samband mellan storleken pÄ ett företag och konkurs, att mindre företag har det lÀttare att gÄ i konkurs i jÀmförelse med större företag..
Test av brunnslock i komposit enligt standard prEN 124
Standarder finns i alla möjliga delar av samhÀllet. De anvÀnds för att sÀkerstÀlla kvalité, sÀkerhet och effektivitet. Standarden för hur brunnslock produceras och designas heter prEN 124. Den har förÀndrats och det Àr grunden till detta projekt.Brunnspecialisten AB, ett företag i Holmsund, Àr projektets bestÀllare och har behov av att godkÀnna sina brunnslock enligt prEN 124 för fortsatt försÀljning.Projektets arbetsmoment kan delas in i tre saker. För det första att tolka vilka tester som behöver utföras för att godkÀnna brunnslock enligt prEN 124.
KvalitetssÀkra Planförslag : Kriterier för gÄngtrafiken
Faktorer och kriterier som har betydelse i den reella miljön, men som Àven Àr möjliga att lÀsa i planförslag Àr fokus för detta examensarbete som syftar till att undersöka huruvida gÄngmiljön kan kvalitetssÀkras i planförslag genom analys av kriterier. Detta görs genom litteraturstudie av forskning, vÀgledande dokument och utvÀrderingsmetoder för befintliga miljöer, med innehÄllsanalys som metod. Vilket dÀrefter analyseras för att prövas pÄ den fallstudie som görs pÄ en stadsdel i Karlskrona. Undersökningen visar att hantering av faktorer och kriterier varierar stort i forskning men Àven i vÀgledning för planering samt att analys av kriterier i planförslag kan vara problematiskt. Uppsatsen pÄvisar att kvalitetssÀkring av planförslag har en rad fördelar i den fysiska planeringen..
Arbetsmiljöarbete vid Forsmarks Kraftgrupp AB: provcertifiering av block 3
Forsmarks Kraftgrupp AB ingÄr i Vattenfallskoncernen, vilka har uttryckt att alla dotterbolag ska vara certifierade inom arbetsmiljöomrÄdet innan utgÄngen av Är 2012. Examensarbetets syfte var att genomlysa organisationen utifrÄn certifieringsstandarden OHSAS 18001 med en inriktning mot block 3. MÄlet med arbetet Àr att söka skillnaden i den arbetsmiljöstruktur organisationen har i dag och strukturen ovan nÀmnda standard har, det vill sÀga att genomföra en provcertifiering. DelmÄlet var att komma med konkreta förÀndringsförslag pÄ funna avvikelser. En litteraturstudie gjordes inom omrÄdena förÀndringar i organisationen, sÀkerhet och kultur samt SIS-OHSAS 18002:2009.
Forskningsbibliotek och elektronisk publicering
Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga de projekt för elektronisk publicering, dÀr forskningsbiblioteken Àr inblandade. Detta genomfördes genom en studie över vad det Àr som styr utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Det var bÄde svenska och utlÀndska projekt som undersöktes, fast tonvikten lades pÄ situationen i Sverige och det nystartade DiVA-projektet. DiVA-projektet Àr ett projekt som bygger upp ett gemensamt biblioteksarkiv för vetenskapliga dokument, dÀr man inledningsvis e-publicerar avhandlingar. Forskningsbiblioteken antar i dessa projekt en ny roll, den som förlÀggare av lÀrosÀtenas vetenskapliga information.
Vem Àr Hugo L? : En analys av fiktion och verklighet i Stina Aronsons (pseud. Mimmi Palm) Feberboken - stoffet till en roman
Denna uppsats behandlar Stina Aronsons Feberboken - stoffet till en roman (1931) i syftet att ifrÄgasÀtta verkets status som sjÀlvbiografiskt dokument. Uppsatsen innehÄller en komparativ analys av karaktÀren Hugos brevutdrag i Feberboken och de autentiska brev frÄn Artur Lundkvist som stÄr som förlaga till den fiktiva brevkorrespondensen. Analysen resulterar i att tidigare forsknings jÀmstÀllande av Hugo och den verklige personen Artur Lundkvist framstÄr felaktig, och slutdiskussionen rymmer en dialog med representanter för den vedertagna lÀsningen av verket. .
Frontex, ett försvar mot immigrationen i EU?
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera om inrÀttandet av Frontex har bidragit till att immigrationen i EU framstÀlls som en utveckling vilket riskerar EU:s inre trygghet. Frontex samordnar verksamheten för EU medlemslÀnders grÀnskontrollmyndigheter. Det hÀvdas att EU:s yttre grÀnser stÄr inför starka immigrationstryck vilket innebÀr att en effektivisering av grÀnsarbetet Àr nödvÀndig för att stÀrka sÀkerheten.Materialet analyseras utifrÄn sÀkerhetiseringsprocessen som innebÀr att en politisk frÄga pekas ut som risk. Denna risk behöver inte nödvÀndigtvis existera utan enbart presenteras och argumenteras som sÄdan. Den frÄgestÀllning som besvaras görs sÄ utifrÄn utvalda dokument publicerade om Frontex samt intervjuer.
Effektiv Dokumenthantering
Idag spenderas mycket pengar pÄ informationssystem för att effektivisera affÀrskritiska processer. Men hanteringen av interna dokument som kan ses som en verksamhets digitala minne med instruktioner kring hur uppgifter ska utföras eller hur personal bör gÄ tillvÀga i svÄra situationer Àr nÄgot som inte fÄtt uppmÀrksamhet i relation till dess vÀrde. Intern dokumentation behöver undersökas för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt av dokumentens potential att understödja affÀrskritiska verksamheter. Den hÀr studien har undersökt dokumenthantering i en kommunal verksamheten för öka förstÄelsen för hur den fungerar och komma med förslag pÄ hur dokumenthanteringen kan förbÀttras. Under studien har det identifierats lösningar till problem som kan finnas i flertalet verksamheter som leder till att tid och dÀrmed pengar kan sparas inom verksamheter idag..
FörvÀntningsgapet : problem eller möjlighet
En personalomsÀttning pÄ 70 procent och en minskning av antalet sökande pÄ 50 procent ledde till att Gröna Lunds arbetsgivarvarumÀrke ifrÄgasattes, eftersom ett starkt arbetsgivarvarumÀrke bidrar till ökad arbetslojalitet samt ökar arbetsgivarens attraktivitet.För att se hur Gröna Lunds Human Resource (HR) avdelning förmedlar arbetsgivarvarumÀrket internt gentemot sÀsongsansanstÀllda, genomfördes intervjuer med HR-personal och personer i företagsledning samt bearbetades ett flertal dokument.HR kommunicerade arbetsgivarvarumÀrket i enlighet med teorier och tidigare forskning, ÀndÄ kvarstÄr problemen. Gröna Lund mÄste visa ett större engagemang för lÄngsiktiga satsningar pÄ sin personal genom att undersöka möjligheterna till utvecklingssamtal, utbildning och tillsvidareanstÀllningar. Alternativt acceptera sin situation och lÀgga resurserna pÄ att göra det bÀsta utav det..
En hÄllbar utbildning
Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..
Slussen ? visionen om en mötesplats : en retorisk och semiotisk analys av ett stadsplaneringsprojekt
Den hÀr uppsatsen uppmÀrksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger pÄ mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering Àr tÀnkt att pÄverka mÀnniskor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gÀllande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar pÄ en vision om en central plats i staden som befolkas av mÀnniskor vars fritid och konsumtion Àr det mest vÀsentliga.
Hur anvÀnds verksamhetsmÄl och mÄtt för att styra kommunala förvaltningar? - en fallstudie av Landskrona kommun
Syfte: Att beskriva och analysera Landskrona kommuns förvaltningars utformning och anvÀndning av verksamhetsmÄtt som styrinstrument. Metod: Det empiriska materialet Àr huvudsakligen hÀmtat frÄn olika kommunala dokument, sÄ som budgetskrivelser, Ärsredovisningar och interna mÄldokument. Som komplement till de skriftliga dokumenten har intervjuer med ansvariga tjÀnstemÀn genomförts. Studien Àr avgrÀnsad till att omfatta tre av Landskrona kommuns förvaltningar, de tre största. Forskningsansatsen Àr abduktiv med en kvalitativ metod.
Mellankommunal översiktlig planering : möjligheter och begrÀnsningar
Det hÀr Àr en uppsats omfattande 15 högskolepoÀng i Àmnet fysisk planering. Uppsatsens titel Àr ?mellankommunal översiktlig planering ? möjligheter och begrÀnsningar? och undersöker vad begreppet innebÀr, bÄde i lagens mening och i praktiken, vilka frÄgor som kommunerna Àr beredda att samplanera om och hur de gÄtt eller tÀnker gÄ tillvÀga. För att konkretisera frÄgestÀllningen har tre stycken fall med olika karaktÀr valts. Den slutliga frÄgestÀllningen handlar om vilka likheter och skillnader som finns i dessa valda fall.
GullÄkerparken och dess lignoser : dÄ, nu och i framtiden
Hammenhög Àr vida kÀnt för sina odlingar av blomsterlök, prunkande blomsterfÀlt, grÀsskulpturer och idétrÀdgÄrdar. Allt detta fanns pÄ den fastighet som pÄ 1930-talet kom att
kallas GullÄker, platsen för fröfirman Otto J. Olson & Son, senare Hammenhögs Frö AB. Den del av fastigheten som omfattande planteringarna runt husen kallades GullÄkerparken. Olson hade ett stort intresse för odling, inte enbart i kommersiellt syfte.