Vårt syfte med denna utredning har varit att utreda arbetsgivares utrednings- och åtgärdsskyldighet vid trakasserier i en huvuddel av de arbetsrättsliga diskrimineringslagstiftningar samt i likabehandlingslagen. Vi har även diskuterat vilken inverkan lagförslaget till en ny samlad diskrimineringslagstiftning kan få på regleringen av trakasserier. Syftet har även varit att få ökad förståelse, definiera och diskutera begreppet trakasseri. Vi har använt oss av en metod där vi behandlat de, enligt oss och Stig Strömholm, viktigaste rättskällorna. De behandlade rättskällorna har varit lag, praxis, förarbeten och Doktrin.

David Galula var en fransk officer som 1964 skrev ner sina teorier om upprorsbekämpning.Dessa teorier har därefter fått ett enormt stort utrymme i både utbildningar och itillämpningar på konflikter världen över. Uppsatsen avhandlar skillnader och likhetermellan Galulas åtta operationella steg och NATO:s nya Doktrin för COIN-operationer från2011.Syftet med uppsatsen är att studera de två verken för att utröna hur mycket Galulas teorieranvänds i en modern handbok gällande upprorsbekämpning. Kopplat till användet avGalula i Doktrinen vill uppsatsen bedöma hur mycket plats Galulas teorier bör få i denmoderna svenska officersutbildningen.Uppsatsen har nyttjat sig av en kvalitativ textanalys samt en komparativ del där de tvåverken jämförs. NATO:s Doktrin för COIN-operationer har analyserats med hjälp avGalulas åtta steg. Resultatet visar att Galulas teorier till viss del går att finna i Doktrinen,men det är även mycket som ej går att koppla mellan verken..

Influences from military theory are a part of the development of military doctrines. This thesis has, by using a method with three different dichotomies, traced and classified influences from William S Lind?s theories regarding manoeuvre warfare in the Swedish military doctrine, for land operations. The purpose has been to discuss the connection between military theory and how the Swedish doctrine for land operations (DMarkO) has been formulated. It has also been to show what this influence depends on and what consequences it will present.The examination has shown that William S.

This essay is about the tactical basic principles as they are mentioned in the Swedish Doctrine for land based operations (2005) and the German side during the battle of Verdun 1916. The purpose of this essay is to clarify whether the used doctrine is appropriate to use on future attrition battles.        This is done by a case study of the German side during the battle ofVerdun. In this case study indicators of the basic principles are then identified and analysed with the starting point at the two questions that the essay is based around. The essay starts with an introduction where above is attended, in the second part the basic principles, the background to the battle and the battle itself is described. Finally the tactical basic principles are analysed and discussed based on the questions that the essay is based on.In the analysis and the discussion the conclusion is drawn that the tactical basic principles were present on the German side during the battle of Verdun and that they are of a general character and may be applied on both attrition warfare of 1916 and modern battles of attrition..

Krigföring till sjöss har under lång tid undersökts och förklarats med olika teorier, bland annat av klassiska teoretiker som Mahan och Corbett, till moderna motsvarigheter som exempelvis Vego. Därför är det intressant att veta om någon av dessa kan kopplas till den svenska synen på sjökrigföring, och om någon av dessa i så fall haft större inflytande.Undersökningen bygger på att ett antal centrala begrepp valts ut ur Doktrin för marina operationer för att sedan jämföras med hur de olika teoretikerna ser på respektive begrepp. I undersökningen konstateras det att det råder konsensus kring begreppens innebörd, men det finns vissa skillnader mellan teoretikerna om hur begreppen uppnås och deras faktiska tillämpbarhet. Utifrån det konstateras att den svenska synen på sjökrigföring har en tydlig koppling till sjömilitära teoretikers tankar. Corbett och Vego är de teoretiker som ligger närmast den svenska synen, vilket gör de till möjliga influenser.

Detta arbete undersöker huruvida Försvarsmakten beskriver flygstridskrafterna utifrån ett revolutionärt eller evolutionärt synsätt. Ett revolutionärt synsätt grundar sig i föreställningen att flygstridskrafterna har ändrat krigets karaktär medan ett evolutionärt synsätt grundar sig i att flygstridskrafterna är en naturlig utveckling av krigföringen som exempelvis kulsprutan.De två synsätten representeras av varsin teoretiker. Det revolutionära synsättet representeras av John Warden och det evolutionära synsättet av Martin van Creveld.Genom att med kvalitativ textanalys undersöka den svenska Doktrinserien samt försvarsmaktens utvecklingsplan och flygvapnets utvecklingsplan efter indikatorer som visar åt ena eller det andra hållet anser författaren att han fått fram ett resultat.Undersökningen visar att Försvarsmakten beskriver flygstridskrafterna ur ett evolutionärt synsätt när det gäller flygstridskrafternas integrering i den gemensamma myndigheten Försvarsmakten samt fokus på den gemensamma operationen och dess fördelar. Dock beskrivs flygstridskrafterna ur ett revolutionärt synsätt gällande deras förmåga att skapa luftöverlägsenhet samt hur de bör ledas..

Ledning är en av de sex militära grundförmågorna i vår Doktrin, ledningens syfte är att inrikta en militär insats mot ett gemensamt militärt mål och att samordna de militära resurser som behövs för att lösa uppgiften. Vår Doktrin har till uppgift att förmedla ett gemensamt förhållningssätt för att skapa ett gemensamt språk mellan staber, chefer och underlydande som underlättar ledning. Doktrinen till trots så finns en begreppsförvirring inom ledning där att leda, ledning och ledarskap inte särskiljs den här undersökningen studerar varför det råder en begreppsförvirring inom ledning.Genom en jämförande studie mellan den svenska Doktrinen och den brittiska motsvarigheten mäter undersökningen hur väl Doktrinerna skildrar ett ledningssystem och förmedlar ett militärt ledarskap i förhållande till de två teorierna; dynamiska OODA-loopen och utvecklande ledarskap.Undersökningens resultat pekar på att den svenska Doktrinen beskriver hur funktionen ledning ska genomföras för att befrämja uppdragstaktik. Begreppsförvirringen uppstår eftersom den svenska Doktrinen beskriver ett hur men inte ett varför eller ett vad ledning ska göra, vilket ger olika beskrivningar av ledning på olika militära ledningsnivåer.

Den här uppsatsen behandlar svensk väpnad styrka som säkerhetspolitiskt instrument.Trots ett säkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt läge syns Sveriges vilja, förmåga och beredskap att använda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka är de miljöer och yttre omständigheter där FM: s resurser är avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen är att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tänkbar Doktrin förinsats med svensk väpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta är att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som påbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som användshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska Doktriner och tjänar därför uppsatsen syfte väl.Internationella insatser är ett bra uttryck för en praktisk politik.

Syftet med denna uppsats var att granska vad 4:19 Jordabalken sade om hur långt köparens undersöknigsplikt sträckte sig. För att nå fram till ett resultat utgick jag ifrån ett antal frågeställningar. Dessa var hur lagstiftningen såg ut idag och om den var rimlig? Vilka var de centrala begreppen i paragrafen? Vilka var fördelarna respektive nackdelarna med lagstiftningen? Var 4:19 Jordabalken tillräcklig eller krävdes det en lagändring för att bättre skydda parterna vid en fastighetsöverlåtelse? Undersökningen genomfördes med hjälp av en genomgående litteraturstudie utifrån lagtext via förarbeten samt Doktrin. Annat material som jag granskade var rättsfall från Högsta domstolen samt rättsfall från Hovrätten.

Uppsatsens syfte är att pröva Doktrin JP 3-24 mot en teoretisk grund samt hur underrättelseproblematik kopplat till upprorsbekämpning i Afghanistan relaterar till Doktrinen. I syftet ingår också att koppla problematiken till svensk relevans då Sverige lutar sig mycket på amerikanska erfarenheter i underrättelsearbetet.  Arbetet utgår från en bred teorigrund som operationaliseras i ett analysverktyg där fyra dimensioner ur ett befolkningscentrerat perspektiv genomlyser empirin. Empirin är ett subjektivt urval med exempel från Afghanistan mellan 2006-2012.Resultatet visar att trots en teoretiskt och Doktrinellt stabil bas så fokuserar fortfarande många amerikanska förband felaktigt avseende underrättelsearbetet. Relationen mellan teori-Doktrin-praktik påvisar en tydlig korrelation i att om Doktrinen följs maximeras sannolikheten för seger i upprorsbekämpning.

I tolkningen av vad en Doktrin är, så finns både ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhållningssätt som gäller och förväntas av Försvarsmaktens personal. Det innebär att man skulle kunna förvänta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sägas gälla efter försvarsbeslutet 2004. Frågan blir då om de tre svenska arenaDoktrinerna är tillräckligt tydliga i att poängtera detta. Denna uppsats försöker därför analysera Doktrinerna och utröna om det egentligen finns något fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i så fall finns någon skönjbar förklaring till detta i Doktrintexterna. Undersökningen består av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av Doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat på två definierade indikatorer av fokuseringarna.Analysen i uppsatsen ger vid handen att Doktrinen för marina operationer visar en märkbart större fokusering vid internationella insatser än vad de andra gör.

Uppsatsen utreder var gränsen går mellan tillåten och otillåten påverkan på värdepapperskurser. Det har visat sig att det är svårt att dra denna gräns ex ante. Kursmanipulation kan ske genom helt ordinära åtgärder. Det blir då syftet med en åtgärd som får avgöra om den är otillåten. Uppsatsen behandlar gällande reglering, förarbeten, rättspraxis och Doktrin på området..

Sveriges Försvarsmakt har innan 2000-talet inte haft något formellt fastställt dokument som beskriver hur verksamheten skall utövas såväl i krig som i fred.  I och med 2002-års utgåva av militärstrategisk Doktrin fastställdes att grunden för Försvarsmaktens agerande skall vara manövertänkande. 2004 drabbades Kosovo av upplopp runt om i provinsen, varav den svenska bataljonen SWEBAT, var inblandade i strider kring byn Caglavica. Vid tillfället var flera svenska chefer upp till brigadnivå, involverade i beslutsprocesserna som skedde under incidenten.Huvudsyftet med denna uppsats är att söka svar på huruvida den svenska officerskåren faktiskt tillämpar våra Doktriner under insats. Frågeställningen är framtagen att utröna i hur stor utsträckning manövertänkande existerade och nyttjades på de olika ledningsnivåerna vid kravallerna i Caglavica 2004, likväl i hur stor grad det inte nyttjades.Med utgångspunkt i militärstrategisk Doktrin har ett antal indikatorer på manövertänkande valts ut för att appliceras på framtagen fallstudie, vilken grundas på FHS rapport Caglavica 17 mars 2004.Resultatet av uppsatsen visar på ett assimilerat manövertänkande inom den svenska officerskåren under insats i Kosovo..

Försvarsmaktens omställning från ett nationellt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar har för flygvapnets stridsflygdivisioner, likt som för många andra förband, inneburit stora förändringar i hur verksamheten genomförs. Ett tidigare relativt jämnt flöde av verksamhet och resurser har nu bytts ut mot årsvisa cykler med variationer i resurstilldelning divisionerna emellan. Syftet med detta arbete är att först undersöka hur dessa cykler påverkar piloternas uppfattning av sin arbetssituation. Därefter diskutera hur denna uppfattning påverkar flygvapnets krigföringsförmåga. En undersökning har genomförts på flygvapnets fyra stridsflygdivisioner.

Idag är det för en stark stat i västvärlden inte svårt att vinna ett konventionellt krig. Dock har man svårt med konflikter där en stat möter en icke-stat, till exempel USA i Afghanistan idag, trots att gerillan nästan uteslutande är sämre rustad och tränad jämfört med sin motståndare. Sverige är ett förhållandevis litet land och frågan finns om vi skulle klara en eventuell invasion. Det har tidigare existerat en debatt om gerillakrig är något för de svenska stridskrafterna och det torde vara aktuellt än idag. Principer för hur striden ska föras benämns i Sverige taktiska grundprinciper.