Hos patient med inflammatory bowel diseases (IBD) har nutrition en central betydelse. Nutrition ska betraktas som en medicinsk behandling samtidigt som nutrition är ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Syftet var att belysa nutritionsbehovet hos patient med inflammatory bowel diseases. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patient med IBD lider av malnutrition eller ligger i riskzon för att bli malnutrierad.

Heart failure is an illness that requires life-long treatment and often affects everyday aspects of a person?s life. Self-care is a significant part of the treatment. Good self-care resources make it possible for people with heart failure to make the lifestyle changes they often need to maintain or improve their level of health. Self-care means having knowledge of and being able to recognize the symptoms and signs of deterioration that can occur with heart failure, so that the person can take appropriate measures ? and it also means knowing when it is time to seek professional help.

Hur patienter och sjuksköterskor upplever delaktighet i vården är en viktig aspekt för att kunna vidareutveckla och främja patientens delaktighet i vården. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av patientens delaktighet ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundar sig på 14 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att patienters upplevelser av patientdelaktighet innefattade att bli sedd och respekterad som en egen individ. Ett inbjudande klimat där sjuksköterskan var lyhörd och där relationen mellan parterna var jämlik upplevdes viktigt.

Background: When a patient suffer from a disease and is in need of palliative care, it is normal to have existential questions and thoughts. For some patients these questions can be painful and the nurse need to have knowledge about dealing with these kind of questions and thoughts to be able to relieve and/or prevent this kind of suffering.Aim: The aim was to describe how the nurse can prevent the existential suffering among patients with palliative care.Method: A literature-based study was based on eight qualitative studies.Results: The results showed that nurses meet patients in the palliative care environment which may suffer from existential problems when their questions and thoughts don´t get answered. It showed that the most important a nurse can do is to give time to these calls and build up a safe relation to the patient. This allows the nurse to read the patients existential questions and observing possibly suffering. The result is organized in two categories "To see and confirm" and " To listen and give support" and see subcategories " Use body language", " Create reliable relationship", respond to the existential questions", "Give the patient time", " take help from others in hard situations" and "to focus on other things"Conclusion: It is easy to only focus on the physical illness while caring for a patient and believe that it is creating suffering.

Heart failure is an illness that requires life-long treatment and often affects everyday aspects of a person?s life. Self-care is a significant part of the treatment. Good self-care resources make it possible for people with heart failure to make the lifestyle changes they often need to maintain or improve their level of health. Self-care means having knowledge of and being able to recognize the symptoms and signs of deterioration that can occur with heart failure, so that the person can take appropriate measures ? and it also means knowing when it is time to seek professional help.

Bakgrund: I sjuksköterskans roll förväntas det att hon ska kunna kommunicera med patienten på ettrespektfullt sätt. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens trygghet inför ett operativtingrepp. Målet med det preoperativa samtalet är att informera, undervisa och planera inför detkirurgiska ingreppet. God kommunikation och ett gott bemötande kan inverka positivt på patientenstillfrisknande och tillit till vården.Syfte: Att beskriva det preoperativa mötet mellan sjuksköterska och patient samt dess betydelse vid detkirurgiska vårdtillfället.Metod: Arbetet är en litteraturstudie där sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed somresulterade i 11 veteskapliga artiklar vilka granskades och analyserades enligt Fribergs modell förlitteraturöversikt.Resultat: Det preoperativa samtalet har stor betydelse för patienten och sjuksköterskan. Resultatetinnefattar tre teman; kunskapsförmedling, dialog, relation.

När man studerar till sjuksköterska och fördjupar sig inom vårdvetenskapen benämns patienter kategoriskt med just begreppet patient, oavsett var i vårdsystemet denne befinner sig. Begreppet patient har innebörder och värderingar som inte alltid syns och som påverkar relationen mellan vårdgivare och vårdsökande. Begreppsanalys är ett sätt att konkretisera och synliggöra ett begrepps innebörd. Vi valde att använda oss av Walker & Avants modell för begreppsanalys. Denna innebär att man definierar de avgränsande attributen och skiljer dem ifrån de ovidkommande attributen.

The perioperative nurse's primary responsibility is to care for the patient during the operation?s three phases; before, during and after. The communication between colleagues in the surgical department is increasing opportunities for safe care for the patient and a good dialogue with the patient can alleviate the concerns facing the unknown environment such as an operating theater. The pilot study was to investigate the surgical nurses' perceptions of conversations with the patient one year after graduation. To answer the pilot study's aim a qualitative interview study was chosen with a phenomenographic approach.

Aim Our aim is to highlight perceptions of fibromyalgia among health care personell.MethodsA systematic literature review conducted with a deductive approach.FindingsHealth care personell felt insecure because of a lack of understanding which lead to avoiding contact with these patients. Many felt that the fibromyalgia patient was categorised and that they would have been better served with another name of their disease. There was a great distrust against the diagnosis and its aetiology. The patient was perceived as troublesome, illness-fixated and draining the personell of energy. The paradox that the patient is looking so healthy but bearing so much pain was confusing for the health care personell.Conclusions Communication and an empathic encounter was identified as important elements for patient care.

När sjuksköterskestudenten är färdigutbildad skall denne ut i arbetslivet och ensam hantera de uppgifter och situationer som uppstår. För att klara av detta krävs att studietiden varit givande och gett möjligheter att utveckla förmågan att bilda en god relation med patienterna. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av relationen med patienter som de vårdat under den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie, denna byggde på tio kvalitetsgranskade artiklar som valdes ut efter sökning i databaserna CINAHL och Medline. Artiklarna granskades i sin helhet för att identifiera delar i materialet som gav svar på syftet.

Arbetet som ambulanssjuksköterska i en pre-hospital vårdmiljö innebär omvårdnad av patienter som är allvarligt skadade eller svårt sjuka. Medvetslösa patienter betraktas som en utmaning, där tillståndet är allvarligt och förknippas med hög mortalitet. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskornas erfarenheter av att pre-hospitaltvårda patienter vid medvetslöshet. I denna intervjustudie deltog åtta ambulanssjuksköterskor.Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i sex kategorier: Att värdera teamarbete och ta ansvar för den medvetslösa patienten, att arbeta med trygghet utifrån behandlingsriktlinjerna, att agera utifrån varje vårdsituation med riskmedvetenhet, att skapa en god relation till patient och närstående, att arbeta under tidspress i en begränsandemiljö och att utvärdera utförd arbetsinsats och vidareutveckla kunskaperna. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna arbetar i team, omhändertagandet sker individuellt utifrån varjepatient och eventuella åtgärder utgår från behandlingsriktlinjerna.

The pressure is getting tougher on Accident and Emergency departments. Therefore it is crucial to study how the patient?s perceive their visit to the Emergency department. Knowledge about this enables improvement of routines, patient participation and patient safety. The purpose of the study was to investigate patient?s experiences of their visit at the Emergency department.A descriptive design was used.

Irritable Bowel Syndrom en kronisk sjukdom med symtom som buksmärtor, diarré och förstoppning. Diagnosen ställs genom anamnes på symtomen och genom att utesluta andra sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar patienter att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metoden var baserad på Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna var CINAHL och PubMed.

Bakgrund: Anorexia och Bulimia nervosa är de mest förekommande ätstörningarna hos kvinnor i tonåren och hos unga vuxna. Personer som lider av ätstörningar har ofta brist på empati och känslor vilket försvårar bildandet av en god sjuksköterske-patient relation. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa dessa patienter krävs det att sjuksköterskorna har god inlevelseförmåga i hur patienten upplever sin sjukdom Syfte: Belysa erfarenheter hos sjuksköterskor som vårdar personer med ätstörningar. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i tre databaser och dessa var PubMed, Cinahl och PsycInfo. Tolv artiklar inkluderades och analyserades genom manifest innehållsanalys.

Arbetsuppgifterna på ett fartyg kan innefatta hård fysisk påfrestning samt arbete i mörker, påhög höjd och i slutna utrymmen vilket betyder att sjöfolk måste vara lämpliga för tjänstgöringen.De nationella reglerna för medicinsk lämplighet för sjöfolk skiljer sig trots att deninternationella standarden är densamma för alla. Syftet med denna rapport är att åskådliggöraskillnaderna mellan regelverken om läkarintyg för sjöfolk i de skandinaviska länderna ochundersöka historien bakom de svenska föreskrifterna.Vår slutsats är att det skulle gagna Sverige att återinföra Sjömansläkare, som troligtvis är merkompetenta än en icke specialiserad läkare vad gäller tjänstbarhetsbedömning för sjömän.Systemet med sjömansläkare är fortfarande i bruk och fungerar väl i både Danmark ochNorge.Slutligen sammanfattas rapporten av författarnas egna reflektioner kring ämnet i relation tillresultatet. Förslag till vidare forskning återfinns i slutet..