Barn har andra behov än vuxna vilket inte alltid beaktats i vårt samhälle och vården. Barn har haft en låg ställning i sjukvården men den har stärkts allt mer. Idag vårdas de flesta barn på särskilda barnavdelningar och deras föräldrar får vara nära sina barn. Barns rädsla för sjukhusvård varierar med deras ålder och mognad. Syftet med detta arbete var att få förståelse för barns och föräldrars behov av förberedelse i samband med barns sjukhusvistelser.

Abstract Hansen, Caisa och Wohlert Karolina (2012). Barns kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete kommer att handla om kommunikationen ur ett genusperspektiv i en grupp av 4- och 5-åringar i den fria leken. Frågeställningar som besvarades är följande: Hur kommunicerar pojkar med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor och pojkar med varandra i blandad grupp under den fria leken? I tidigare forskning beskriver vi hur ett barn tidigt lär sig vilket kön de tillhör och hur barn tidigt har en tendens att välja lekkamrater av samma kön.

Syftet med den här studien är att få veta hur sexåringen i tre förskoleklasser ser på kvinnligt och manligt. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:? Anser barnen att det finns sysselsättningar beroende på könstillhörighet?? Inom vilka områden anser barnen att kvinnor och män är jämställda?? Anser barnen att det är skillnad på flickor och pojkar?För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en kvantitativ strukturerad enkät och kvalitativa intervjuer med öppna svar, i tre olika förskoleklasser. Sammanlagt 52 barn, varav 27 flickor och 25 pojkar deltog i undersökningen.Resultatet av studien visar att flickor och pojkar kopplar aktiviteter och yrken till respektive kön. Aktiviteter som kopplas till kvinnligt är enligt barnen hushållssysslor och motsvarande för mannen är teknik, underhåll och fritidsaktiviteter.

När barnen är ca 4-5 år börjar de kunna könsbestämma andra människor. Pojkar och flickor börjar bli medvetna om vad de leker. Detta märks tydligt i deras lekar. Flickor leker prinsessor medan pojkarna är brandmän. När jag skrev ett arbete i kursen Lek och lärande studerade jag barnens val av leksaker.

Det är till fördel för butiker att känna till de bästa sätten för att locka in konsumenter till just deras butik. Idag är det en hård konkurrens mellan detaljister och därför är det viktigt att sticka ut och synas på bästa sätt genom sin exponering. Det är centralt att inspirera med sina produkter då merförsäljning och impulsköp kan ökas genom en intresseväckande interiör del samtidigt som produkterna då också kan sälja sig själva. För att lyckas med detta gäller det att ha en bra butiksatmosfär som är attraktiv för konsumenterna.Rapporten berör hur man genom sin exponering kan göra kunden uppmärksam på sortimentet genom butikens olika delar. Undersökningen har därför gjorts utifrån två klädesbutiker för att se om det skiljer sig åt.

I studien har vi undersökt flickor och pojkars val av lekar och val av material samt olika kommunikationsmönster mellan könen. Vi har observerat barnens val av lekmaterial och lekar i förskolan. Flickornas och pojkarnas kommunikation mellan varandra observerades i tre utvalda miljöer. Dessa tre miljöer innefattade ett typiskt flickrum (dockvrå), ett typiskt pojkrum (byggrum) och ett neutralt rum. Utifrån egna erfarenheter väljer flickor ofta att leka i dockvrån medan pojkar ofta väljer att leka i byggrummet.

Syftet med min undersökning var att få svar på hur Armémuseum i Stockholm representerar temat krig i basutställningen och hur museipersonalen förhåller sig till denna representation. Jag önskade även veta vad för sorts kulturarv Armémuseums anställda ansåg vara problematiskt att presentera.Jag intervjuade fyra personer från Armémuseum och via metoden ?thick description? och Aronssons flanörperspektiv som grundar sig i promenadetnografin, gjort utförliga anteckningar av mina observationer från deras basutställning. Studien grundar sig i ett musei- och kulturarvsvetenskapligt perspektiv, där studier om hur kulturarv presenteras på museer är ett vanligt ämne. Mina teoretiska grundpelare har bland annat varit Gregory Ashworth, Sharon MacDonald, Laurajane Smith, Rihannon Mason och Peter Aronsson som alla menar att synen och bearbetningen av mörkt kulturarv påverkas av politiska värderingar, tiden och hur det framställs på museer.Resultatet av studien kommer fram till att Armémuseums anställda vill förmedla att krig är hemskt och som ofta går hand i hand med lidande, död och orättvisor.

I takt med samhällets utveckling blir vi allt mer jämställda och i samband med jämställdhetens framsteg blir arbetsplatserna allt mer jämlika. Det som en gång i tiden var kvinnogöra är idag något både män och kvinnor kan utföra och vice versa. I dagens verksamheter börjar därför även den hierarkiska ordningen förändras. Ledarskapspositionerna fylls alltmer av kvinnor och en ledare är idag enbart en ledare och inte som den en gång var, en man.Vi har sedan länge tillbaka fått lära oss skillnader mellan genus. En pojke leker med bilar och flickan leker med Dockor.

Morgonen den 9 april 1940 gick de tyska trupperna till anfall mot Danmark och Norge. Beredskapen i Norge var låg när anfallet kom. Detta eftersom att Norges utrikespolitik hade gått ut på att inte reta upp någon av stormakterna. Därför var den norska regeringen inte beredd på ett anfall från Nazityskland. Mellan åren 1941 och 1945 var det mellan cirka 80 000 och 100 000 sovjetiska krigsfångar som sändes till Norge.