Att samverka vid socialt arbete Àr ett aktuellt tema eftersom tvÄ nya lagrum har tillkommit under de senaste Ären. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rÀtt till social trygghet, jÀmlika levnadsvillkor och sjÀlvbestÀmmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, dÀr respondenternas svar har jÀmförts betrÀffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Det Àr sÀllan man lÀser i tidningar om det goda sociala arbetet som utförs av socialtjÀnster i Sverige. Den enskilde medborgaren vÀnder sig inte heller ofta till media för att fÄ berÀtta om stödet och det goda bemötandet de fÄtt av myndigheten. DÀremot kan klienter kontakta media för ett sista försök till att fÄ uppmÀrksamhet samt upprÀttelse i ett beslut. Denna kontakt i kombination med journalistens sökande efter nyhetsvÀrde kan resultera i artiklar dÀr socialtjÀnsten arbete framstÀlls negativt. SÄledes kan en missvisande bild mÄlas upp i media, sÀrskilt hos mÀnniskor som aldrig sjÀlva haft kontakt med myndigheten.

Bakgrund:HjÀrtsvikt blir allt vanligare. Det krÀvs stor förÀndring och anpassning av livssituationen för bÄde patienter och anhöriga. MÄnga av de som fÄr diagnosen saknar kunskap om hur de pÄverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Att belysa forskning som beskriver sjuksköterskans stöd i egenvÄrdsÄtgÀrder som kan ge ökat vÀlbefinnande hos patienter med kronisk hjÀrtsvikt. Metod: En litteraturstudie valdes dÀr tretton artiklar har analyserats.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn det sociala kapitalet belysa individuella och sociala aspekter av en omvÀndelse och anslutning till en religiös organisation, i mitt fall församlingen Fristaden i Uddevalla, frÄn ett tidigare ickereligiöst liv. PÄ samma gÄng omfattar syftet att ge en inblick i hur kristna i en församling som tillhör trosrörelsen ser pÄ sin omvÀndelse, anslutning och pÄ samhÀllet. Mitt syfte bryter jag ned i tre frÄgestÀllningar som jag söker svar pÄ. Dessa Àr: 1. Hur upplevde individen sin tillvaro runt omvÀndelsen? 2.

Neuropsykiatriska funktionshinder Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i bÄde media och inom skolans vÀrld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet Àr rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  UtifrÄn detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsÀtt, individuellt eller socialt, som framtrÀder i rektorernas syn pÄ elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans vÀrld. Rektorernas uppfattningar stÀlls i arbetet mot tvÄ olika sÀtt att se pÄ problematiken, det individuella och det sociala synsÀttet. För att avgrÀnsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödÄtgÀrder/behandling lyfts fram.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Stroke Àr den tredje vanligaste orsaken till död i vÀstvÀrlden och kan leda till lÄngvariga och svÄra funktionshinder. Det Àr ocksÄ den somatiska sjukdom som genererar flest vÄrddagar pÄ sjukhus. Enligt berÀkningar kommer Àven allt fler mÀnniskor insjukna i stroke beroende pÄ att de Àldre i samhÀllet blir allt fler. Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för patientens situation och hur patienten upplever att leva med sjukdomen. Med hjÀlp av denna kunskap kan en adekvat omvÄrdnad ges till dessa patienter.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Syfte: Att beskriva hur distriktssköterskor inom hemsjukvĂ„rden upple­ver sitt arbete och sin arbetsmiljö ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta distriktssköterskor verksamma inom hem­sjukvĂ„rd i tĂ€tort eller pĂ„ landsbygd i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultat: Temat ?Att arbeta för patientens bĂ€sta, en utmaning för distriktssköterskan i hemsjuk­vĂ„rd? bildades ur fyra kategorier.

MKB fastighets AB förvaltar stora delar av Malmö stads utrymmen vilket ger dem stort inflytande och möjlighet att utveckla stadsmiljön. Det finns intresse bland aktörer, bland annat Odla i stan, att visa pÄ fördelar med stadsodling/ boendenÀra odling. Forskning kring stadsodlingens vÀrde behövs för att motivera stadsodlingsprojekt och anstÀllningar nu och i framtiden. Denna studie utreder vilka vÀrden som skapas av stadsodlingen i stadsdelen RosengÄrd i Malmö och hur det kan gynna de fastighetsÀgare som verkar i omrÄdet. Begreppet stadsodling började anvÀndas i Sverige runt 2009 men det finns en tradition att odla i staden för egen konsumtion.

Arbetslösa invandrare Àr en utsatt grupp, som av samhÀllet ibland uppfattas som ett problem. PÄ grund av detta, genomförs arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder för att frÀmja denna mÄlgrupps integrering. VÄrt huvudsyfte med studien, var att undersöka hur en grupp invandrarkvinnor upplevde att delta i ett projekt med syfte att integrera dem i arbetslivet och det svenska samhÀllet. VÄrt fokus lÄg pÄ ett projekt som bedrivs i en mindre kommun i södra Sverige. Vi hade för avsikt att undersöka varför kommunen startade projektet, och varför just kvinnor valdes som mÄlgrupp.

Tidigare forskningsresultat har visat att nÀtverkande bland egna företagare utvecklar sÄ vÀl den egna personen som personens egna företag. Dock saknas forskning nÀr det gÀller hur stöd kan upplevas inom nÀtverk. Studiens syfte var att skapa en förstÄelse för hur socialt stöd frÄn ett nÀtverk upplevs av kvinnliga företagare. Deltagarna var 15 kvinnor inom olika branscher mellan Äldrarna 26-65 Är. Intervjuer transkriberades, meningskoncentrerades och tematiserades utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv.

Det finns flera studier idag som beskriver hur ohÀlsan inom vÄrden har ökat. Fokus har lÀnge legat pÄ att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohÀlsa i arbetslivet. IstÀllet för att enbart tÀnka preventivt Àr det Àven av betydelse att fokusera pÄ friskfaktorerna och det som gör att mÀnniskor bibehÄller en god hÀlsa och vill stanna kvar pÄ sin arbetsplats. Arbete och hÀlsa hÀnger ihop dÄ mÀnniskor tillbringar stor del av sina liv pÄ sin arbetsplats. För att utvecklas pÄ bÄde det organisatoriska och individuella planet krÀvs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling.