Denna uppsats handlar om religiös slakt och hur etiskt försvarbara den judiska kosherslakten och den muslimska halalslakten är, detta utifrån ett människorättsperspektiv i jämförelse med ett djurrättsperspektiv. Uppsatsen utgår till stor del utifrån författaren Martha C Nussbaums teorier kring människors rättigheter och djurs rättigheter, där hon i båda ämnena tar upp ?the capability approach?, som handlar om vad varje människa och djur som ett minimum, för vad ett värdigt liv kräver, har rätt till. I uppsatsen finns även avsnitt om kosher- respektive halalslakt samt ett kapitel om jordbruksverkets syn på konventionell slakt och dess innebörd men också deras syn på kosher- och halalslaktI analysen, analyseras de olika delarna för att försöka hitta svar på min frågeställning. Analysen inleds med ett människoperspektiv utifrån, ?the capabilities approach?, där jag analyserar konsekvensen av ett förbud mot kosher- och halalslakt.

Våra djur utsätts ständigt för olika utmaningar då lantbruket intensifieras samtidigt som flera delar av gårdar styrs och övervakas med elektronik/automatik, så minskar djurens kontakt med människor. Viss skötsel måste utföras av människor och detta skulle kunna resultera i rädslor hos djuren. Rädslor beskrivs som en negativ känsla. Syftet med denna sammanställning var att sammanställa hur rädsla kan påverka djurens hälsa och välfärd, hur rädsla uppstår och om gener är inblandade? Hur kan man bäst kan mäta och förebygga rädsla? Om djur utsätts för en negativ eller oförutsägbar behandling kan det orsaka en långvarig stress.

Sambandet mellan våld mot djur och våld i nära relationer är väl dokumenterat. Forskning har visat att en person som misshandlar sin partner kan använda djuren i hemmet som ett medel för att skrämma, kontrollera, hämnas och utsätta sin partner för tvång. Det kan ske genom hot att skada eller döda djuret och faktiska handlingar där personen ifråga gör det. Våld mot djur är också förknippat med eskalerande våld. Studier tyder på att djurens utsatthet gör det svårare för den våldsutsatta partnern att lämna förhållandet, då hen är orolig för vad som ska hända med djuret.

Få faktorer, förutom fodret, påverkar hönsen så mycket som ljus. För djurens välmående och produktion och för lantbrukarens totalekonomi spelar valet av både ljuskälla och intensitet stor roll. Eftersom lagstiftarna vill få in dagsljus i allt större utsträckning till fjäderfä är det lämpligt att studera hur bra höns trivs i ljus som påminner om dagsljuset och om detta ljus har negativa effekter. Studien gjordes med tre olika ljuskällor och med olika ljusintensitet. De olika ljuskällorna var glödljus (GL), lysrör med varmvitt sken (VV) och lysrör med dagsljusspektra (DL). Avsikten var att se hur mycket djurens aktivitet ökade med ökad ljusintensitet och om det var skillnader mellan de undersökta ljuskällorna.

De flesta människor anser att djurens välfärd är en viktigt fråga och det är en fråga som idag engagerar många. I de flesta produktionssystem som djur hålls i idag finns brister gällande djurens välfärd. Dessa brister skiljer sig åt i kvantitet och allvarlighetsgrad beroende på i vilken typ av system som djuren hålls. När animaliska produkter hamnar på marknaden är det dock svårt för konsumenten att kunna urskilja vilka produkter som härrör från djur som hållts i system där de haft en bättre välfärd. Det finns vissa märkningar som kan indikera att produktionsdjuren haft en bättre välfärd men för de flesta produkter saknas lättillgänglig information.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera den gränsdragning som görs mellen människa och djur ifråga om hur man räknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som består av de individer man anser förtjänar moralisk hänsyn. Eftersom den vanligaste synen på den moraliska gemenskapen är att den består av människor, medan djur står utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag går därmed igenom hur man kan värdera liv och vad som förväntas av en individ för att hon ska få räknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar särskilt förmågors betydelse och får fram att dessa inte räcker till som kriterium för att någon ska få räknas moraliskt.

Berikning definieras som en förbättring för djur i fångenskap. Genom att modifiera grisars miljö kan deras naturliga beteenden främjas. Följande litteraturstudie kartlägger vilka olika typer av berikning som kan ges till grisar och hur de kan påverka beteende och produktionsresultat. Karga, stimulifattiga miljöer kan orsaka understimulering hos grisar. Om en gris är understimulerad eller inte får utlopp för ett starkt motiverat beteende kan den utveckla avvikande beteenden.

Just nu pågår en debatt om huruvida djur är lämpliga på cirkus. Argument emot djur på cirkus säger bland annat att djurens naturliga beteende inte tillgodoses och att djuren måste stå ut med ett odrägligt liv bara för att underhålla oss. Argument för djur på cirkus är bland annat att djuren på cirkus ofta har det bättre än till exempel våra sällskapsdjur som ofta får vara ensamma stor del av dagen. Det vi känner är att det ofta saknas tillräcklig kunskap i diskussioner om hur djuren på cirkus lever och att det är svårt att kunna ta ställning till om djur är lämpliga på cirkus eller inte, när vi inte har en objektiv grund att utgå ifrån. För att få en inblick i både domesticerade djurs och mer exotiska djurs liv på cirkus och kunna avgöra om något djurslag eventuellt passar bättre än andra på cirkus, har vi valt att fördjupa oss i två domesticerade djurslag (hund och häst) och tre icke- domesticerade djurslag (elefant, sjölejon och lama), som förekommer på cirkusar i Sverige. Frågeställningar som vi ska försöka besvara: ? Hur lever djuren på cirkus? ? Vilka lagar och bestämmelser skyddar cirkusdjuren och vad säger de? ? Hur lever de djurslag som vi har valt att skriva om i det vilda och vilka särskilda naturliga beteenden och behov har de? ? Är djur lämpliga på cirkus sett utifrån hur de har utvecklats evolutionärt? ? Vilka eventuella beteendestörningar, skador och sjukdomar kan djuren få av ett liv på cirkus? Utifrån dessa frågeställningar försöker vi hitta och sammanställa relevant forskning och statistik för att sedan kunna diskutera hur lämpliga olika djurslag är på cirkus, samt ge en bas åt allmänheten för vidare diskussion..

Den här uppsatsen är baserad på en enkätundersökning samt intervjuer med gymnasielever angående deras tankar kring djurförsök. Jag har intervjuat studenter från två olika naturbruksgymnasier. Båda har inriktningen djurvård men det är endast en av dem som ger en specialiseringskurs inom forskningsdjur.Min frågeställning är att undersöka om elever som läser kursen i försöksdjurskunskap har en annan inställning än de elever som endast läser djursjukvård. Som resultaten visar så är de eleverna som läser specialiseringskursen mer positiva till både djurförsök och att jobba med försöksdjur. De har också en mer korrekt bild och större vetskap om hur verkligheten ser ut för försöksdjuren.

På en veterinärklinik finns många situationer, föremål och händelser som kan upplevas somstressande för ett djur. Normalt är stress en livsviktig försvarsmekanism men för ett djursvistelse på kliniken kan det medföra många nackdelar som exempelvis att försämra läkningsprocesseroch tillfrisknande samt påverka djurens mentala välbefinnande. Stressreaktioner ärså lättframkallade att enbart den psykiska stressen och oron i en klinisk situation kan varatillräcklig för att skapa fysiska förändringar som exempelvis ökat blodtryck. De fysiologiskaförändringarna som orsakas av stress är i sin tur så starka att de kan resultera i att patienterriskerar att feldiagnostiseras då flera kliniska mätvärden påverkas.Orsakerna till att djur upplever olika mycket stress på veterinärkliniken kan bland annat beropå artskillnader, individskillnader, djurets aktuella status, besökets karaktär och tidigareerfarenheter. Genom att vidta relativt enkla åtgärder som att exempelvis försöka hålla hundaroch katter separerade från varandra på kliniken, hantera djuren lugnt och försiktigt, arbetaeffektivt och utforma vårdburarna på rätt sätt kan djurens stress i många fall reducerasbetydligt.

Bakgrund: Utbudet och försäljningen av ekologiska livsmedel har ökat de senaste åren. Detta har medfört att distributionskanalerna blivit fler. Utbud och pris är två viktiga faktorer vid inköp.Syfte: Syftet var att undersöka om konsumenter i Uppsala är nöjda med utbudet av ekologiska livsmedel samt priset på dem, och även att undersöka om de upplever att de kan påverka utbudet av ekologiska livsmedel.Metod: Undersökningen var kvantitativ och genomfördes i form av en enkät med frågor med fasta svarsalternativ. Vid genomförandet användes ett bekvämlighetsurval. Av 120 insamlade enkäter inkluderades 107 stycken.Resultat: Konsumenterna anser priset vara för högt, både i Uppsala med omnejd samt den matbutik de oftast handlar.

Syftet med den här uppsatsen har varit att uppmärksamma uppvärderande omnämnanden av djur i kristen texttradition, företrädesvis i evangelierna, men också i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat på Jesustexterna, eftersom Jesus är kristendomens förgrundsgestalt och kärna. Därför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en återblick görs också till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberättelsen.Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvärderande djurbilder, för att istället fokusera på nedvärderande omnämnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullständigt dominerande, och därför är det nödvändigt, menar jag, att arbeta på det sätt som jag föreslår, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvärderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sådana texter, vilket jag också lyckats med.

This thesis concerns the mesolithic relation towards animals and hunting habits among people in Skateholm, Tågerup and Vedbæk - Bøgebakken. The aim is to look at the societies from a cultural point of view and demonstrate that the people living there identified themselves with animals and adapted their lives, their hunting and their burial customs according to rituals and believes concerning animals in their surroundings. The result is convincing and clearly shows that animals where treated differently in manors which can only be explained with specific cultural relations towards different kinds of animals..

Vi studerar människans kärlek till djur i allmänhet och till hundar i synnerhet. En kärlek som tar sig många uttryck men som är kopplad till ett förmänskligande av hunden. Människan avlar och uppfostrar för att få den typ av hund hon vill ha. Det handlar om att ta kontroll över naturen och omforma den för att passa in i människans moderna samhälle. Djurens betydelse för människan är förändrat, från att ha varit objekt är djuren idag subjekt.

The relationship human has to animals are complex and I discuss this from a theological and philosophical perspective in this essay. I ask on what grounds, with what arguments and how one could live with an inclusive ethic. I discuss the philosopher Peter Singer and the theologian Andrew Linzey to see their agreements and differences. Linzey has a mystic influence built into the theological perspective. Swedish activists and authors Pelle Strindlund and Annika Spalde call their way of life the ?Way of love? and show an animal-inclusive ethic built on a Christian mystic ground..