Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra miljö och välfärd i olika inhysningssystem för växande tjurar. Systemen som behandlas i studien är spaltboxar, liggbås och olika typ av djupströbäddssystem. Spaltboxsystem kräver en större investering, men i gengäld är arbetstidsåtgången för den dagliga skötseln reducerad gentemot andra inhysningssystem. Även säkerheten för Djurskötarna ökar då inget arbete krävs inne i boxarna. Välfärden hos tjurar, som hålls i framför allt boxar med betongspalt, är ett omdiskuterat ämne. Förekomsten av förvuxna klövar minskar i spaltboxar, medan förekomsten av sulblödningar ökar jämfört med gummibelagd spalt.

We have made a litterature study about pain in animals. In this studie we have brought up areas like sign of pains in animals, pain relief and the care perspective. Pain is perceived when body tissue is damaged or nearly damaged by stimuli. Nociceptors, which are receptors placed at nerve endings, responds to a provocation of pain and transmit an impulse along the nerve to the brain via the spinal cord. Pain is urgent or chronic, and can be divided into nociceptive pain (somatic pain and visceral pain) and neuropathic pain. Different pain mechanisms can arise, such as referred pain, which is when signals of pain are referred to other parts of the body.

Det har under senare år blivit mer och mer populärt att bosätta sig i närheten av vatten. Från mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invånare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustområden, det vill säga det område som ligger vid strandkanten och 5 km inåt land. Detta ökar belastningen på strandnära områden, men strandskyddet ger Sverige goda förutsättningar för att vara förberedda för detta. Lagar om strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte är att säkerställa människors möjlighet att utnyttja allemansrätten, att skydda miljöerna i strandnära områden samt att skydda växter och Djur i områdena. Naturvårdsverket konstaterade i början på 2000-talet brister i lagstiftningen.

In this final thesis a study about welfare indicators in the Swedish milk production has been carried out. The system Swedish Animal Welfare Monitoring Scheme developed by the Swedish Dairy Association has been used as a base and the EU project WELFARE QUALITY® has also been used as a source of information. Focus groups have been used as a qualitative investigating method. This included four focus groups, two with farm auditors from the two different dairies and two with dairy farmers. This method was chosen because in this way one can study how a conversation about a given subject takes form in a respectable way.

Kraven på organisationer ökar idag ständigt, global konkurrens är en faktor som skapar skiftande förutsättningar, medarbetare som efterfrågar personlig utveckling och framförallt kunder med höga förväntningar. Agria Djurförsäkringar AB (Agria) är ett av de företag som hävdar att man genom idogt arbete med kvalitet och förbättringar kan lyckas att leva upp till dessa krav. Agria är ett dotterbolag i Länsförsäkringar AB som sysslar med Djur- och grödaförsäkring. Ett av bevisen på att man lyckats är att Agria, som enda organisation hittills, mottagit Utmärkelsen Svensk Kvalitet (USK) från Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) två gånger, år 1999 och 2003. Detta är en av anledningarna till att det är intressant att studera dem.

Foder utgör grunden för att säkerställa Djurens välmående och hälsa och för att de ska kunna prestera vad vi som Djurägare förväntar oss av våra Djur oavsett om de är produktionsDjur (till exempel hästar) eller sällskapsDjur. Foderlagstiftningen är ett viktigt område och i detta arbete ligger fokus på EU:s nya märkningsförordning som trädde i kraft i september 2010 (Förordning (EG) 767/2009). Denna förordning jämförs med tidigare regelverk och de förändringar som förordningen innebär lyfts fram. En del i märkningsförordningen berör hälsopåståenden, vilket inte är tillåtet enligt regelverket. Detta arbete innefattar därför en egen studie där en inventering av eventuella hälsopåståenden på ett urval av foderförpackningar tillgängliga på marknaden genomfördes.

Hundar har genom historien anpassat sig till ett liv med människan och har idag en viktig roll i vårt samhälle, både som arbetsredskap och sällskapsDjur. Ett starkt band har bildats mellan människa och hund, generellt sett starkare än med våra andra husDjur. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka egenskaper hos hunden som gjort att den kommit så nära människan och hur de har uppkommit. Studier pekar på att hundar har en stor kognitiv förmåga, de har en förståelse för mänskligt beteende och kan tolka sociala signaler. De här egenskaperna kan vara en anledning till att hunden fått en så stor roll i samhället. Studier stödjer teorin om att detta antagligen uppkom under domesticeringen.

Daglig verksamhet på gård har högt aktivitetsvärde och upplevs som meningsfull. Lantbruksmiljön tillgodoser många av målgruppens behov och kvalitéerna i lantbruksmiljön bidrar till upplevelsen av delaktighet, valfrihet och självständighet i aktivitet. Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av aktivitetsvärdet i lantbruksmiljö för personer i daglig verksamhet på gård enligt LSS och diskutera relationen mellan miljöns betydelse samt personens upplevda aktivitetsvärde. Teorierna i miljöpsykologin fokuserar på naturens och trädgårdars kraft att återställa människans balans, att naturen och miljön som helhet kan få en personen att reflektera och att växa. Grön Omsorg är meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd.

Djurvälfärd vid tidpunkten för slakt är en fråga som engagerar allmänheten. De flesta nötkreatur i Sverige bedövas med bultpistol inför slakt, med syftet att befrias från onödigt lidande. Undersökningar visar dock att bedövningskvaliteten i många fall inte är tillräckligt hög efter skottet. Den här litteraturstudien syftar till att undersöka hur en god bedövningskvalitet säkrast kan uppnås vid bultbedövning, det vill säga vilka vapen, vilken träffpunkt och vilken skjutkraft som har visat sig ge bäst resultat, samt hur situationen ser ut i dagsläget. Tidigare studier har visat att mellan 8,7 och 31,8 procent av Djuren inte uppnår en god bedövningskvalitet efter skottet och statistiken ser ännu sämre ut för tjurar och äldre Djur. Vilka indikatorer som används för att bedöma bedövningskvaliteten varierar lite mellan olika slakterier men den vanligaste och förmodat säkraste indikatorn är att titta på Djurets eventuella kornealreflexer. Skottets träffpunkt finns reglerad i lagstiftningen men studier har visat att även avvikelser från denna punkt kan ge en god bedövningskvalitet om vapnet som används har tillräckligt hög kapacitet.

I detta examensarbete görs en uppföljning av ett våtmarksprojekt i Laholms kommun. Syftet är att skapa en överblick och inblick i hur projektet ser ut idag och vilka erfarenheter som kan föras vidare till framtida projekt.Våtmarksprojektet ? Renare Laholmsbukt- Samordnad våtmarksinsats för Laholmsbukten? utfördes mellan 2000-2007, och resultatet blev 83 objekt i delprojektet ?Våtmarker i odlingslandskapet? och 3 objekt i delprojektet ?Ekologik dagvattenhantering?. Dessa 86 våtmarker har genom en fältstudie inventerats med hjälp av en checklista för ett likvärdigt och jämförbart resultat. Checklistan bestod av punkter gällande våtmarkens vegetation, användningsområde, skick och vilka tecken på Djurliv som man kunde notera.För att skapa ett helhetsperspektiv av våtmarksprojektet skickades en enkät ut till de 81 markägare som idag har en eller flera av dessa våtmarker på sin mark.

Giraffer är svåra att utfodra i Djurparker på grund av att de i det vilda mestadels äter löv som kan vara svårt att få tag på i kallare länder. Löven de äter kommer dessutom från acaciaträd som är väldigt taggiga, för att kunna äta mat från dessa träd behöver girafferna använda sin långa och rörliga tunga. För att kunna ge girafferna rätt näringsmängd i en för dem onaturlig miljö ges de ofta mycket pellets och annan mat som är lätt att smälta. Men om girafferna får lättillgänglig pellets att äta får de inte använda tungan så mycket som de är skapta att göra. På Djurparker försöker man därför aktivera girafferna och deras tunga så mycket som möjligt genom att försvåra det för dem att äta. På Borås Djurpark har de löst detta genom att förse girafferna med grenar av lövträd oavsett årstid samt hö i höhäck och lusern i en automat utöver pellets som ges i foderkrubba.

Runtom i världen finns det utarbetade metoder för att begränsa den ökande populationen av förvildade katter. Studier gjorda över så kallade TNR-projekt (Trap, Neuter, Return) har visat goda resultat på den långvariga effekten av minskad förökning, men också på en förbättrad välfärd för individerna. I USA finns det kliniker som arbetar mycket eller enbart med dessa patienter. Dessa blir finansierade genom statliga bidrag, privatpersoners donationer, samt fri-villig arbetskraft. Lämpliga anestesipreparat har utvärderats till just dessa patienter, och rikt-linjer för hantering av icke hanterbara individer finns dokumenterade i flera studier. I Sverige uppskattas antalet hemlösa katter till cirka 100 000, men problematiken kring dessa individer sköts i stort sett av privatpersoner och katthem.

Katten är idag ett vanligt sällskapsDjur, både i Sverige och i andra delar av världen. År 2012 fanns det 1159000 katter i Sverige, placerade i 745 000 hushåll. Av dessa var 56,8 % huvudsakligen innekatter och 43,2 % var huvudsakligen utekatter. Vi vet sedan tidigare att kattägare i högre utsträckning än andra Djurägare lämnar sina oönskade Djur till svenska katthem, som idag är överfulla. I denna studie visade det sig att rumsrenhetsproblem var den vanligaste typen av problembeteende enligt kattägarna själva (25,2 %). Detta problem är enligt tidigare studier den vanligaste orsaken av beteendeproblem som leder till bortlämnade av katter till katthem.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om Djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Bakgrunden till denna uppsatts är att ett större projekt har inletts i samarbete mellan McDonalds Sverige, Sveriges nötköttsproducenter (SNP) och Lantbruksuniversitetet (SLU) i Alnarp. I projektet skall man undersöka hur det är möjligt att skapa en bättre och säkrare tillgång & lönsamhet genom hela kedjan för svenskt nötkött. I denna uppsats, som är en del av det större projektet, så kommer jag att inrikta mig på att undersöka och sammanställa information om hur förtroende skapas i en leverantörskedja för nötkött i Irland och undersöka vilka faktorer som styr belåtenheten i leverantörskedjan. I litteraturstudien kommer det att inledningsvis beskrivas hur Irlands nötköttsföretagande är uppbyggt, följt av ett kort stycke om McDonalds Irland och Bord Bias kvalitetssäkringssystem som används inom kedjan. Sedan följer en litteraturgenomgång om hur en leverantörskedja kan vara uppbyggd och fungera, hur relationer fungerar i leverantörskedjan, förhållandet mellan belåtenhet och förtroende i leverantörskedjan och en beskrivning av leverantörskedjan av nötkött. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med fyra irländska nötköttsproducenter, två irländska slakterier och en nötköttsansvarig på IFA (Irish Farmers? Association).