Infektion med Salmonella hos människor har globalt sett stor betydelse. Smittvägen är fekal-oral vilket sker via kontaminerade livsmedel eller kontakt med Djur eller människor. Bakterien koloniserar tunntarmen och producerar toxiner som ger diarré. Barn och individer med nedsatt immunförsvar riskerar att få en allvarligare infektion. Om sällskapsDjur infekteras föreligger en risk för spridning till människor i hemmiljön och där vid intar katten en särställning eftersom den ofta lever i en nära relation till Djurägarna. Salmonellainfekterade katter drabbas vanligtvis av gastroenterit med diarré men kan även utsöndra bakterien via avföringen utan att visa några sjukdomssymtom.

H-1 parvovirus (H-1PV) är ett autonomt onkolytiskt parvovirus. Dess naturliga värdDjur är råtta, men det kan även infektera andra vertebrater. H-1PV kan tas upp av alla celler men är endast skadligt för prolifererande celler i neonatala Djur och tumöromvandlade celler. Vid infektion av tumörceller kan tumörsupprimerande mekanismer genereras. Dessa kan vara direkt cytotoxiska och celldödande, eller indirekta genom att aktivera viralt eller tumörspecifikt immunsvar.

Idag värdesätts tid mer än någonsin tidigare. Det blir då viktigare att veta var man lägger sin tid och var man kan effektivisera utan att för den skull behöva investera. Examensarbetet bygger på en tidsstudie gjord på tio gårdar, med besättningsstorlekar från 50 till 500 ungnöt. Till grund för tidstudien fanns ett Excel-verktyg utvecklat av Taurus som var till stor hjälp vid insamling och sammanställning av data. För att enklare kunna jämföra resultaten så avgränsades studien till att enbart innefatta ungnötsproduktion. Denna tidsstudie kompletterades med en litteraturstudie. De olika stallsystemen diskuteras med vilka för och nackdelar som de innebär.

Denna litteraturstudie behandlar strålbenshälta hos häst, även känd som Navicular disease (ND). Studien beskriver sjukdomen och dess karaktäristiska drag, samt belyser de två huvudsakliga teorierna om den bakomliggande orsaken till insjuknandet. Det finns tydliga inklusions- och exklusionskriterier, vilka är viktiga för att kunna göra en omfattande hältutredning och för att kunna ställa rätt diagnos, som är betydande för att ge rätt behandling. Litteraturstudien belyser även det faktum att hästar drabbade av ND har visat sig ha högre intramedullärt tryck i strålbenet, samt vilka genetiska riskfaktorer som visat sig vara kopplade till sjukdomen. De genetiska defekter som behandlas är röntgenförändringar i strålbenskonturen (RAC) och strålbensstrukturen (RAS), samt utvecklandet av deformerade näringsfåror i strålbenet (DCS).

Toxoplasma gondii är en parasit som kan infektera alla varmblodiga Djur, men orsakar sällan komplikationer om den inte infekterar en dräktig eller immunosupprimerad individ. Den är ett stort problem för fårnäringen i och med de aborter, dödfödslar och neonatala dödsfall den orsakar. Då parasiten bildar vävnadscystor hos sin mellanvärd innebär infekterat fårkött en smittorisk för människa. I försvaret mot en toxoplasmainfektion är den cellmedierade immuniteten allra viktigast med tanke på att T. gondii är en intracellulär patogen. De viktigaste cellerna i skyddet mot infektion är NK-celler, aktiverade makrofager och T-celler.

Sammanfattning Idag genomförs många smärtsamma ingrepp på getter, så som kastrering och avhorning. Trots att det i svensk lagstiftning står att Djur inte får utsättas för onödigt lidande finns det idag få smärtlindrande läkemedel som är godkända till get. Tidigare studier har visat att opioiden buprenorfin är olämpligt till getter. Syftet med den här studien var att genom att mäta olika fysiologiska parametrar undersöka om opioiden butorfanol kan vara eller inte vara ett lämpligt medel för getter. Läkemedlet är idag godkänt som smärtlindring till häst, hund och katt.

I Sverige har vi en låg prevalens av salmonella jämfört med övriga Europa och världen, ett nationellt kontrollprogram ligger till grund för denna låga förekomst. Öland har en högre prevalens av Salmonella Dublin (S. Dublin) än övriga Sverige, vid tankmjölkscreening 2013 konstaterades att 2/3 av besättningarna med tecken på infektion med S. Dublin låg på Öland. Fokusgruppsintervjuer är en metodik som använts för att belysa människors tankar, åsikter och funderingar gällande ett specifikt ämne. Sådana diskussioner hölls med mjölkproducenter på Öland för att diskutera förekomst och kontroll av S.

Bakgrund och problem: I samband med en tilltagande miljöförstöring har intresset förhållbarhetsarbete ökat. Detta har skapat press på företagen att redovisa miljöpåverkan ochutveckla hållbarhetsarbetet. Två industrier som är kritiserade för sin omfattandemiljöförstöring är gruv- respektive modeindustrin vars påverkan drabbar såväl natur sommänniskor och Djur. Hur den konstaterade miljöpåverkan redovisas och eventuella skillnadermellan de två (helt) olika industrierna ligger till grund för den fortsatta studien.Syfte: Syftet med denna uppsats är att mer ingående undersöka redovisningen avmiljöindikatorer. Fokus riktas på omfattning och skillnader samt utveckling över enfemårsperiod mellan företag verksamma inom den svenska gruv- respektive modeindustrinsom redovisar sitt hållbarhetsarbete utifrån Global Reporting Initiative (GRI).Avgränsning: Studien är avgränsad till att endast behandla den miljöpåverkan de valdaföretagen har, ansvaret för de sociala och ekonomiska områdena har således bortsetts.Metod: Studien omfattar en kvalitativ innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar för åren2009 till 2013 för sex utvalda företag, tre från vardera industri.

I detta kandidatarbete beskrivs, och diskuteras, växthuskackerlackan (Pycnoscelus surinamensis (L.) utifrån den information som framkommit genom en litteraturstudie. P. surinamensis är en växtskadegörare som äter på unga växtdelar. Arten finns idag i Sverige och utgör ett stort problem för Lunds botaniska trädgård. En botanisk trädgård är ett exempel på en känslig miljö. Med en känslig miljö menas i det här fallet att Djur, växter och ett biologiskt växtskydd är bestående faktorer i miljön och att hänsyn för dessa bör visas vid en bekämpning.

Dagligen använder vi oss av metaforer för att förtydliga, belysa eller påannat sätt uppmärksamma något. Genom den metaforiska användningenförklaras det svårgripbara och abstrakta genom att påvisa en likhet meddet välbekanta och konkreta. Då människan i alla tider levt nära Djur ochnatur har det bl.a. fallit sig naturligt att försöka förklara människansutseende eller beteende genom metaforer som t.ex. tuppkam ellerhönsmamma.I uppsatsen undersöks och diskuteras drygt trettio metaforer somrelateras till höns, hönor och tuppar och som är kopplade till mänskligtutseende eller beteende.

Ekförgiftning orsakas av att Djuren äter antingen ekollon eller eklöv. Förgiftningssymtomen och skadorna orsakas av en substans som kallas tanniner. Tanniner delas in i två huvudsakliga grupper, de kondenserade och de hydrolyserbara. Det är främst de hydrolyserbara tanninerna som är skadliga detta beror på att de lätt påverkas av de enzymatiska processerna i våmmen hos idisslare, och de produkter som bildas vid dessa processer är vattenlösliga och tar sig lätt ut i vävnaderna. De skador som främst ses vid ekförgiftning hos idisslare är ulcus i gastrointestinalkanalen, akut tubulär nekros och leverskador.

Nationella krav på minskad mängd deponiavfall ökar succesivt. Som en konsekvens av detta har avfallshanteringsföretaget Sysav lagt märke till att mineralullsisolering har blivit en allt större andel av det deponerade materialet. Sysav startade 2009 ett projektarbete tillsammans med Malmö Återbyggdepå, Icopal Entreprenad AB och Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Projektets syfte var att utröna om det finns möjlighet att bygga upp en marknad för avsättning av återvunnen mineralullsisolering Syftet med denna rapport som ingår i det större projektet är att praktiskt beskriva och utvärdera hur det går till att producera lösfyllnadsisolering av återvunnen mineralullsisolering och att testa metodiken för att tillföra återvunnen lösull till ett vindsbjälklag.Följande frågeställningar skulle särskilt behandlas i examensarbetet: - Hur fungerar produktionsmetodiken för återvunnen mineralullsisolering praktiskt?- Medför det skillnader i lösullsinstallationen när man använder återvunnen mineralull jämfört med att använda isolering med homogen kvalitet?- Hur ser densitets- och tjockleksvariationer ut i den installerade isoleringen?- Påverkas stalluften med hänsyn till dammhalt under installationen?För att undersöka dessa frågor gjordes en teknisk studie i samband med ett fullskaleförsök på ett vindsbjälklag ovan ett slaktsvinstall.

Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra miljö och välfärd i olika inhysningssystem för växande tjurar. Systemen som behandlas i studien är spaltboxar, liggbås och olika typ av djupströbäddssystem. Spaltboxsystem kräver en större investering, men i gengäld är arbetstidsåtgången för den dagliga skötseln reducerad gentemot andra inhysningssystem. Även säkerheten för Djurskötarna ökar då inget arbete krävs inne i boxarna. Välfärden hos tjurar, som hålls i framför allt boxar med betongspalt, är ett omdiskuterat ämne. Förekomsten av förvuxna klövar minskar i spaltboxar, medan förekomsten av sulblödningar ökar jämfört med gummibelagd spalt.

We have made a litterature study about pain in animals. In this studie we have brought up areas like sign of pains in animals, pain relief and the care perspective. Pain is perceived when body tissue is damaged or nearly damaged by stimuli. Nociceptors, which are receptors placed at nerve endings, responds to a provocation of pain and transmit an impulse along the nerve to the brain via the spinal cord. Pain is urgent or chronic, and can be divided into nociceptive pain (somatic pain and visceral pain) and neuropathic pain. Different pain mechanisms can arise, such as referred pain, which is when signals of pain are referred to other parts of the body.

Det har under senare år blivit mer och mer populärt att bosätta sig i närheten av vatten. Från mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invånare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustområden, det vill säga det område som ligger vid strandkanten och 5 km inåt land. Detta ökar belastningen på strandnära områden, men strandskyddet ger Sverige goda förutsättningar för att vara förberedda för detta. Lagar om strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte är att säkerställa människors möjlighet att utnyttja allemansrätten, att skydda miljöerna i strandnära områden samt att skydda växter och Djur i områdena. Naturvårdsverket konstaterade i början på 2000-talet brister i lagstiftningen.