Denna uppsats riktar sig främst till Djursjukskötare och beskriver kaniners och gnagares ursprungliga miljö, naturliga beteende samt omvårdnad av Djuren i klinikmiljö.Omvårdnadsdelen i denna uppsats innehåller skötsel, hantering av kaniner och gnagare, medicineringsteknik samt hur kliniken bäst bör anpassas efter dessa Djur. Syftet med vår uppsats var att ta reda på den optimala miljön för kaniner och gnagare på klinik samt hur de bör hanteras vid undersökning och behandling. Uppsatsen är baserad på litteraturstudier,intervjufrågor till kliniker samt ett studiebesök på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg. Kaniner och gnagare är mycket känsliga för stress vilket bör beaktas när Djuren hanteras. Även kliniken bör anpassas för att minska stressnivån hos kaniner och gnagare.

Hantering av nötkreatur har börjat bli en viktig fråga i nötköttsproduktionen på grund av tilltagande rationalisering inom nötköttsproduktionen, och klara ekonomiska fördelar med allt större besättningar och större krav på arbetsmiljön. Det har uppstått behov av mer lämpliga eller förbättrade Djurhanteringsanordningar. På samma gång tar frågan om säkerhet inom hantering av nötkreatur stor uppmärksamhet och man inser att det krävs mer kunskap inom det området. Man måste skydda både de som arbetar med Djur och Djuren själva vid alla typer av Djurhantering. Detta arbete kommer förhoppningsvis att vara till hjälp för dem som dagligen hanterar Djur eller planerar att köpa någon typ av hanteringsanordning.

Forskning som har undersökt hur Djur påverkar människan har funnits i många årtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som området expanderade kraftigt. Många vetenskapliga discipliner har intresserat sig för ämnet och det finns en hel del forskning kring Djurs inverkan på människans välbefinnande och mående. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur människor som har återhämtat sig från psykisk ohälsa konstruerar berättelser om den processen i relation till Djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft någon form av psykisk ohälsa och som i sin återhämtningsprocess spenderat tid på en hästgård. Vi har också genomfört deltagande observationer på denna gård som vi sedan har använt i vår analys.

Stress innefattar händelser i miljön, fysiologiska reaktioner och psykosociala processer. Socialt stöd och händelser som upplevs vara positiva kan fungera som stressbuffrar. SällskapsDjur framkallar positiva känslor och reducerar situationsbundna hot samt stressrelaterade tillstånd, och bidrar till indirekta positiva effekter på hälsa. Sambandet mellan ägarskap av Djur och stress undersöktes och 152 individer besvarade frågor om upplevd stress med Perceived Stress Scale och Djurägarskap. Att Djurägare upplever mindre stress än icke-Djurägare bekräftades.

Alla Djur behöver mineraler, de kan inte bilda dem själva. Vanligtvis tillsätts mineraler till fodret i form av oorganiska salter. Mineraler som förekommer naturligt i växter och Djur är bundna till antingen aminosyror eller polysackarider och tas upp av kroppen med hjälp av protein- och kolhydratmetabolismen. Vissa mineraler och spårämnen verkar vara lättare för kroppen att absorbera och tillgodogöra sig i naturlig, organisk form eftersom det är en liknande form som förekommer i kroppen. Det gäller framför allt spårämnena Cu, Zn och Se.

Jag har i denna uppsats utrett det rättsliga skyddet mot det hot som införsel av sällskapsDjur samt utsättning av dessa kan utgöra mot den biologiska mångfalden. Jag har fokuserat på icke inhemska gnagare eftersom det är en Djurart som införs till Sverige för att hållas som sällskapsDjur. Det finns bestämmelser för hur införsel av sällskapsDjur inom EU och från tredje land får ske men dessa reglerar till största del införseln av de vanligaste sällskapsDjuren, till exempel hundar och katter. Bestämmelserna har som huvudsakligt syfte att skapa ett Djurskydd, inte ett skydd för den biologiska mångfalden. Trots att icke inhemska gnagare kan innebära ett stort hot mot den biologiskamångfalden om de introduceras i vår naturmiljö, medger bestämmelserna i princip fri införsel av upp till fem gnagare.

SammanfattningStatens Jordbruksverk ansvarar för den centrala kontrollen av Djurskyddet i Sverige. De kontrollerar och säkerställer att samhället fungerar enligt de lagar som riksdagen bestämt. De utövar offentlig kontroll, samordnar kontrollmyndigheterna samt ger dem stöd, råd och vägledning. Sedan 2009 har länsstyrelserna ansvaret för Djurskyddskontrollerna i Sverige.Under år 2010 utförde Sveriges länsstyrelser 12 882 kontroller och det skrevs 1541 förelägganden och förbud. Under samma år uppmättes antalet lantbruksDjur- och hästföretag till 21 586 med nötkreatur, 17 509 med häst, 8 657 med får, 1 695 med svin samt 102 med fjäderfän.

Ett arbete om olika ljudnivåer i kycklingstallar under en uppfödningsperiod. Hur ljudet förandras inne i stallet i tackt med att Djur och ströbädd växer.

Denna studie undersöker hur små barn använder sina sinnen för att utforska småkryp, vilken inställning pedagoger i förskolan har till småkryp samt hur barnens intresse för småkryp tas tillvara på i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i åldrarna 1-2 år (toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att toddlare har ett stort intresse för småkryp och att de utforskar Djuren verbalt och med hjälp av sina sinnen. Pedagogernas förhållningssätt till småkryp är varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till Djuren, eftersom de alla tror att vuxnas inställning påverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer också att det är vanligt att för stunden ta tillvara på toddlares intresse för småkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ämnesområdet med ett exempelvis temainriktat arbetssätt..

Syftet med denna studie var att utveckla genren vetenskapsradio. Nyfiknare radio om vetenskapliga ämnen för målgruppen 18-35 år och som testämne, Djur. Rolig, lättillgänglig och lärorik radio. Studien föregicks av en förstudie där jag gjorde kvalitativa intervjuer med två yrkesverksamma personer inom ämnesområdet. Utifrån det sammanfattade jag ett antal produktionsmetoder och i denna studie har jag producerat radioprogram utifrån dessa tillvägagångssätt.

Domesticeringsprocessen innebär bland annat en beteendemässig förändring hos Djur genom avel och skiljer sig från tämjning då tamhet innebär att en individ under sin livstid lär sig beteenden som gör den hanterbar av människan. Syftet med det här arbetet är att ta reda på när, varför och hur renen blev domesticerad och ifall något annat Djur hade kunnat ersätta renen som husDjur. Renen (Rangifer tarandus), som lever i världens nordligaste delar, har varit en viktig födokälla för människan sedan stenåldern. Det finns bevis på att renen används som transport- och mjölkDjur sedan åtminstone 5000 år tillbaka, vilket kan vara början till dess domesticering. Vissa författare menar dock att det var först senare, på medeltiden när samerna började övergå till storskalig betesdrift (pastoralism), som domesticeringsprocessen började. Att man övergick till ett pastoralt system berodde främst på ekonomiska förändringar i Skandinavien och Ryssland.

Djurhållning inom livsmedelsindustrin är ett stort problem, både ur miljösynpunkt men även när det kommer till Djurvälfärd. I den här studien undersöks hur ekologisk Djurhållning och Djurrättsaktivism kan fungera tillsammans för att nå en god Djurvälfärd utifrån de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda på detta valdes två organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens Rätt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som består av publikationer från respektive organisation, bearbetades med hjälp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. Målet för studien har inte varit att nå en definitiv sanning, utan att presentera nya synsätt och bidra med nya perspektiv i frågan.

Grön Flagg är en utmärkelse som i Sverige finns på cirka 2000 förskolor/skolor, där syftet är att utveckla och synliggöra arbetet för Hållbar utveckling. I tidigare examensarbeten har det undersökts om förskollärares upplevelser och uppfattningar av vad Grön Flagg är och bör vara i verksamheten. Vi har istället undersökt Grön Flagg-verksamheten utifrån tio barns upplevelser och beskrivningar.Sammanfattningsvis visar resultatet att barnen främst associerar Grön Flagg till sopor och källsortering och de anser att detta är viktigt för att Djur och natur inte ska ta skada. De flesta av barnen uttryckte att det är roligt att arbeta utifrån Grön Flagg, och de gav många konkreta exempel på förskolans aktiviteter samt sina egna handlingar i vardagen. Studien visar att barnen överlag diskuterar inom fyra olika teman; kompostering, källsortering, naturruta och omsorg till Djur.

För att förvalta en älgstam på ett bra sätt krävs information om älgstammens sammansättning. År 2012 infördes en ny älgförvaltning som är ekosystembaserad och adaptiv. För att få en överblick över älgstammens storlek finns olika metoder för basinventering, ex älgobservationer och spillningsinventering. Även utökad inventering som ålderstruktur och reproduktion hos skjutna älgar kan användas. Detta examensarbete är ett fördjupningsarbete om älgars reproduktion i den norra delen av Småland, fokuserat på honDjuren (älgkor och ? kvigor).

Bakteriella patogener i livsmedel är en av de vanligaste orsakerna till sjukdom hos människa och Djur världen över, därför är tillverkning av säkrare livsmedel en viktig uppgift. I dagsläget används oftast odling på selektiva substrat av bakterier för att påvisa patogener och tidsåtgången kan vara upp till en vecka. En molekylärbiologisk metod som kan minska tidsåtgången är microarrays, där detekteras målorganismen på DNA- eller RNA-nivå. Enkelsträngade oligonukleotider, så kallade sonder, tillverkas dit bakteriegenom, templat, hybridiseras. Sonderna designas så att de är specifika för de bakterier som ska påvisas och fästs i mikroformat på en mikromatris tillsammans med upp till tusentals andra sonder. Templatet som ska hybridiseras till sonden anrikas ofta för att sedan amplifieras via polymeraskedjereaktion. Templaten färgas in för att en scanner ska kunna avläsa resultaten av vilka templat som hybridiserats till vilka sonder och därmed påvisa bakteriella patogener. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur microarrays kan användas för att detektera bakteriella patogener i livsmedel och om tidsåtgången kan minskas.