Biologisk bekämpning innebär reglering av oönskade växt- och djurpopulationer med hjälp av naturliga fiender. Det finns fyra grenar inom biologisk bekämpning och en av dessa är gynnande av naturliga fiender. Det innebär att förutsättningarna i trädgården anpassas så att önskvärda invånare gynnas och på så sätt minska populationen av skadedjur. En viktig skillnad mellan gynnande av naturliga fiender och de andra formerna av biologisk bekämpning är att inga organismer sätts ut utan de naturligt förekommande används. Det finns många olika nyttodjur som bör eftersträvas att ha i trädgården. Dessa brukar delas in i predatorer, som jagar och äter upp bytesdjuret, och parasitoider, som parasiterar genom att lägga sina ägg i eller i närheten av sitt byte. Genom att skapa en mångfald av olika sorters växter i sin trädgård kan en mängd olika insekter och andra djur lockas dit.

Syftet med arbetet var att undersöka hur man på några gymnasieskolor arbetar med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Jag ville försöka ta reda på om åtgärds-programmen är ett verktyg i gymnasieskolan. Eller om det upprättas enbart för att det är lagstadgat. Den kunskap jag inhämtar vill jag använda i utvecklingsarbetet kring åtgärds-program på min egen arbetsplats. För att nå syftet skulle jag göra undersökningar på olika gymnasieskolor. Detta för att få en bild av hur man arbetar med åtgärdsprogram i verksamheterna.

Arbetet innehåller en allmän presentation om automatiserad testning, om var man kan tjäna tid samt vilka fällor som finns. Vidare har en analys gjorts på de olika verktyg som finns på marknaden idag och teknikerna bakom dessa. Därefter valdes ett verktyg ut åt FDT, nämligen Rational Visual Test. En kort presentation av detta program och de tekniker som stöds tas upp. Slutligen har ett förslag på en uppdaterad version av FDT?s testmetodik utformats för att anpassas mot en automatiserad testning..

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka åsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Målet med undersökningen är att ge eleverna tillfälle att diskutera genusfrågor som existerar i deras vardag. Vi har utgått från följande frågeställningar i vårt arbete med studien: Hur kan man med hjälp av pedagogiskt drama arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen består av två delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden värderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas därefter i ett antal korta intervjuer.

I både nationella och internationella styrdokument uppmärksammas vikten av individanpassning och möjligheten att få tillgång till den teknik elever i grundskolan behöver för att utvecklas kunskapsmässigt. Avsikten med denna studie var att undersöka vad pedagoger anser om elevers möjligheter att få tillgång till alternativa verktyg i grundskolan för att komma runt sina svårigheter när det gäller att läsa, skriva och att räkna. Vi har gjort en flermetodsstudie, både en webbaserad enkät och fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger från grundskolan. Enkäten skickades till 51 pedagoger och svarsfrekvensen blev 80 procent. Undersökningen visade att de vanligaste alternativa verktygen för att komma runt svårigheterna var en dator utrustad med talsyntes och rättstavningsprogram samt miniräknare.

The purpose of this study was to analyze recent appropriations of works of art in advertising. Why was art infused into magazine advertisements, how were the works of art tampered with to achieve commercial goals, how well did they function together with the ad copy? What did these advertisements want? What did the artwork contribute to the commercial message? These were some of the questions asked in the study that involved a closer look at four appropriations: one based on a battle painting by the Swedish 1900th century artist Carl Wahlbom, with a commercial message printed on top;  one a collage including an 18th century portrait of Marie Antoinettte by Elisabeth Vigée-Lebrun; one advertisement was influenced by Dutch 1700th century still lifes, and, finally, one paraphrased Velázquez?s famous painting Las Meninas from 1655. Companies behind the advertisements featured a Swedish trade journal, a fashion exhibition in Paris, a shop for kitchen utensils in Stockholm, and an up-scale department store in Madrid.The ads, in different ways based on works of art, were evaluated as reasonably successful commercial messages. These ads, however, hardly qualified as works of art in their own right ? if that was the intention.

This study focuses on the use of animals in social work from the perspective of social workers. The purpose of this study is to examine social workers? experiences of animal assisted social work and how social workers view the integration of animals in various fields of social work. The research is based on a qualitative method and four semi-structured interviews were conducted with social workers. The theories incorporated in the study are Attachment Theory and Sense of Coherence (SOC).The following results are presented: Social workers are considered to have a more comprehensive understanding of clients compared to their associates who do not hold a degree in Social Work.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärare i Idrott och hälsas erfarenheter och upplevelser av att använda läxor med hjälp av bland annat modern teknik i ämnet Idrott och hälsa. 8 stycken verksamma lärare i Idrott och hälsa intervjuades med hjälp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarna delvis hade liknande erfarenheter av att använda läxor och modern teknik i sin undervisning, jämfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lärare använde läxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lärarna i önskade att skolan blev läxfri, fast de i nuläget själva använde sig av läxor exempelvis i syfte att utöka ämnestiden.

Tidigare studier visar att människor som bor på särskilt boende ofta lider av depression och ensamhet. Personalen som jobbar på särskilt boende är ofta upptagna med de dagliga sysslorna och tiden för social interaktion med de boende är ofta begränsad. Detta kan resultera i en känsla av övergivenhet och ångest hos den boende. Genom århundradena, så har människan alltid använt sig av husdjur som ett sällskap och tröst. Studier visar att den generella hälsan förbättras och stärks genom umgänget med djur.

Studien syftar till att belysa skolkuratorers tolkning och förståelse för ungdomars psykiska ohälsa samt hur de bemöter dessa ungdomar för att arbeta hälsofrämjande i pedagogiska möten i skolan. Vidare var syftet att enligt skolkuratorernas tolkning belysa vilken påverkan ungdomars mående kan ha på deras lärande, om det enligt kuratorerna finns några könsskillnader i ungdomars mående samt hur det kan förhålla sig till KASAM (känsla av sammanhang). Studiens fokus ligger på kuratorers tolkning av området och därför genomsyrar det hermeneutiska perspektivet hela studien. Den teoretiska problematiseringen som använts är Aaron Antonovskys teori KASAM. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet eller gymnasiet.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera den gränsdragning som görs mellen människa och djur ifråga om hur man räknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som består av de individer man anser förtjänar moralisk hänsyn. Eftersom den vanligaste synen på den moraliska gemenskapen är att den består av människor, medan djur står utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag går därmed igenom hur man kan värdera liv och vad som förväntas av en individ för att hon ska få räknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar särskilt förmågors betydelse och får fram att dessa inte räcker till som kriterium för att någon ska få räknas moraliskt.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Vårt syfte med denna studie är att beskriva hur förskollärare planerar och stimulerar barns lärande ute på förskolegården, samt vilken roll förskollärare har i de planerade respektive de fria aktiviteterna på förskolegården. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex förskollärare på fyra olika förskolor utan någon uttalad utomhusprofilering. Resultatet av studien visar att det måste finnas ett syfte med utevistelsen på förskolegården. Det behövs en jämn fördelning av förskollärarens arbetsuppgifter vad gäller tid för observation, planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter. Förskollärarna i studien menar att de även behöver tid för andhämtning, vilket det främst ges utrymme till i förskolans utemiljö.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.