Friluftsliv täcker en stor del av det centrala innehållet i Lgr11 i ämnet idrott och hälsa. Syftet med undersökningen är att få en bild av idrottslärarnas syn på, och vision med friluftsverksamheten i skolan, hur den egentligen ser ut samt vad lärarna anser behövs för att visionerna ska uppfyllas. Frågeställningarna är därför: Hur uppfattar lärarna att friluftsundervisningen ser ut i skolan idag? Vad är lärarnas vision av friluftsundervisningen? Vad behövs enligt lärarna göras för att visionerna ska uppfyllas?Undersökningen har genomförts genom fyra semistrukturerade intervjuer med idrottslärare som arbetar på högstadiet. Dessa har sedan transkriberats och analyserats.

En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan. Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna. Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan påverkar elevernas psykiska hälsa utifrån ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgår från tidigare utförd empiri som har återfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att använda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hälsa. Studiens resultat påvisar klara samband mellan social status och psykisk hälsa. Resultatet visar även att elever som tillskrivs en låg status i skolan i många fall utvecklar psykisk ohälsa under skoltiden eller senare i livet.

Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur skolledare uppfattar kvalitet i skolan och i sitt ledarskap av lärare och annan personal. Jag ska undersöka om det görs någon kvalitetsredovisning inom skolan och om ekonomin påverkar skolledarnas kvalitetsarbete..

Inom det svenska skolväsendet finns det en rad bestämmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestämmelser återfinns i den dagsaktuella läroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör själv vilket material/läromedel som skall användas i undervisningen, då det finns ett stort utbud av läromedel att välja mellan. Det valda läromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det är därför viktigt att det är det mest lämpliga läromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som ställs på undervisningen..

Embryotransfer är en metod där ett embryo i tidigt stadium flyttas från en donator till ett mottagardjur som sedan bär dräktigheten till förlossning. Det innebär att donatorhonan kan donera flera embryon under en säsong då den vanligtvis endast skulle kunna producera en avkomma. Embryo transfer är således en metod för att snabba på det genetiska urvalet i en grupp djur. Bland de mycket ekonomiskt värdefulla alpackorna i Peru, där många av herdarna saknar alternativa inkomstkällor kan embryo transfer bidra till ett mer effektivt avelsarbete och i förlängningen en bättre levnadsstandard för alpackaherdarna och deras familjer. Studien beskriver ett experiment där ett protokoll för embryo transfer från alpacka till lama utförs under fältmässiga omständigheter på en forskningsstation i de peruanska Anderna.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur lärarna arbetar för att få barn engagerade i högläsningen i både förskola och skola. Vi har valt en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervjuer samt observationer som metod. Vi har intervjuat fem lärare och sex förskollärare samt observerat under deras högläsningsstunder. I resultatet visade det sig att i både förskolan och skolan engagerar lärarna barnen på olika sätt. Medan förskollärarna ansåg att högläsning kan vara en vilostund för barnen ansåg lärarna i skolan att högläsning skapar gemenskap.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om varierande skrivövningar i skolan kan få elever att upptäcka och utveckla skrivlust. Undersökningen gjordes i skolår sex i Luleå kommun under en sjuveckors period. Under dessa veckor genomfördes skrivövningar av olika slag vad gäller svårighet och längd. Parallellt med skrivövningarna genomfördes också ett antal värderingsövningar. Undersökningsklassen bestod av 22 elever, 10 flickor och 12 pojkar.

Den här uppsatsen handlar om skolans kris och katastrofberedskap. Undersökningen består i att ta reda på om skolan och lärare är redo att möta elever i en traumatisk kris och om skolan tagit till sig Skolverkets (2000) uppmaningar hur man kan förbereda sig inför en traumatisk kris. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och skolpersonal har undersökningen genomförts. Resultatet visar att lärarnas relationer till eleverna är viktiga i krishanteringsarbetet samt föräldrarnas och rektorns roll. Lärarna behöver stöd för att kunna vara tillhands för de elever som behöver stöd.

Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande..

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillägnat sig en bred kompetens. I den här studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lärares och rektorers syn på specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frågeställningar är:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens används? ? Hur används specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Under kursen SKK (Språk, kultur och kommunikation vid Umeå Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrån en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utländska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhället som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan är många. Kulturella skillnader såsom religion och levnadssätt kan bidra till segregation men även de bristfälliga kunskaperna i det svenska språket hos vissa elever med utländsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

Rektaliseringsmodellen Breed?n Betsy är tänkt att användas som ett komplement till undervisningen med levande djur i anatomi- och reproduktionskurserna på veterinärprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Modellen består av en metallram där bäcken och konstgjorda honliga reproduktionsorgan från nöt eller häst kan monteras för att efterlikna olika sexualcyklus- och dräktighetsstadier. Syftet med examensarbetet är att utvärdera rektaliseringsmodellen och undersöka hur den kan användas på bästa sätt i undervisningen. Material till utvärderingen samlades in i 3 omgångar; vid den ordinarie rektaliseringsundervisningen (grupp A som inte använt simulatorn och grupp B, som använt den), vid ett försök med frivilliga studenter (grupp C, som övat med simulatorn och grupp D, som inte övat med simulatorn) och vid ett försök med erfarna lärare vid SLU/UDS (Universitetsdjursjukhuset).

Vid allvarlig sjukdom som demens där patienterna ofta drabbas av beteendeförändringar är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om hur de kan minska symtomen eller förhindra att symtomen blir värre. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att i praktiken använda kunskapen för att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patienternas behov. Syftet med studien var att i en vårdhemskontext belysa inverkan av musik- och djurterapi på aggressivitet hos patienter med demens. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar vilka överensstämde med syftet.