Lantbruksdjurens välfärd påverkas i stor utsträckning av människors sociala och ekonomiska förutsättningar. Brister i djurvälfärd skiljer sig således åt i olika länder beroende på bland annat djurhållningssystem, klimatförhållanden och utfodringsmöjligheter. Denna variation mellan länder medför behov av skiftande anpassningar och insatser för ökad djurvälfärd beroende på samhällets grundförutsättningar. Det finns tendenser till att industriländer försöker applicera sina forskningsresultat och kunskaper direkt på andra länder när de skall genomföra ett biståndsprojekt, något som sällan ger framgångsrika resultat om viktiga faktorer som kultur, tradition, miljö och religion ej tas med i beaktandet. I utvecklingsländer, där människor plågas av svält, fattigdom och arbetslöshet finns det ytterst begränsade ekonomiska tillgångar att investera djurvälfärdsfrågor. Detta ökar behovet av ett ?människofokuserat? djurvälfärdsarbete, där insatser för djurens välfärd samtidigt bidrar till ett ökat välbefinnande hos människor, antingen ekonomiskt eller hälsomässigt.

I detta kandidatarbete undersöks förutsättningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i Stadsträdgården, Uppsala. Att värna om de ekosystemtjänster som biologisk mångfald medför ökar vår livskvalitet och ger staden ett hållbart klimat. En ekologisk utgångspunkt kan även medföra upplevelsemässiga och pedagogiska värden för parkens besökare samt en ökad förståelse för naturliga processer. Dock är Stadsträdgården Uppsalas finpark och ett välbesökt utflyktsmål för stadens invånare. Eftersom parkens säregna karaktär i detta avseende är viktig att bevara ligger uppsatsens fokus på att undersöka hur ett ökat främjande av arters livsmiljöer kan ske utan att påverka parkens karaktärer och sociala värden.

Animaliska biprodukter (ABP) är ett kontrollområde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP är hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda som livsmedel och är indelade i tre kategorier baserat på risk för människors och djurs hälsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanläggningar där den största risken finns och de utförs av veterinärer anställda på livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollområdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker. Syftet med det här arbetet var att kartlägga butikers ABP-problematik genom kontroller i fält samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslå en lämplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad. En litteratursökning utfördes för att få mer kunskap kring området animaliska biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. Kartläggningen utformades som en fältstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvärdering för ABP i butik.

Elakartad lungsjuka hos nötkreatur (Contagious bovine pleuropneumonia, CBPP) är en bakterieorsakad pleuropneumoni som orsakar stora ekonomiska och sociala problem i stora delar av Afrika. Ingen annanstans i världen spelar den så stor roll som i de torra områdena söder om Sahara där den orsakar epidemier och är endemisk. Mykoplasma mycoides subsp. mycoides Small Colony variant (MmmSC) är den orsakande bakterien. MmmSC överlever dåligt i omgivningen och kräver direktkontakt för överföring. Vanligaste smittvägen är inhalation av hostdroppar från infekterade djur. Bakterien adhererar till epitelet i luftvägarna och utövar cytotoxiska effekter.

Handling, loading, transport time and unloading in connection to transport of farm animals affect animal welfare. Induced effects include both psychological and physiological stress responses in animals. The physiological parameters may be measured through blood analysis while behavioural changes often manifest themselves through increased vocalisation, escape attempts and apathy. Physiological parameters are additional parameters of importance when measuring animal stress responses. The handlers behavior during transport has been shown to have major impact on animal welfare and the quality of meat. Animal friendly handling and driving of animals create a more manageable work environment for the handlers. To further increase animal welfare in connection to transport, stables should be built with well adapted drift passage and ramps on the transport vehicle.

Rekryteringsdjur i svenska mjölkkobesättningar har traditionsmässigt inte blivit uppmärksammade. Tiden från födsel till inkalvning ses ofta som en kostsam transportsträcka. Det är först när de börjar avkasta mjölk och generera pengar till gården som de börjar bli av intresse. På Alnarps försöksgård, Mellangård, genomfördes det 2000-2001 en tillväxtstudie på kalvar under mjölkperioden. Totalt ingick 62 kalvar, hälften fick en hög mjölkgiva och resterande fick en lägre mjölkgiva.

Kaniner och marsvin domesticerades till en början för köttets skull, kaniner även för pälsen. Råttor och guldhamstrar domesticerades dels för att användas som försöksdjur och dels som sällskapsdjur. Även om arterna har varit domesticerade i upp till tusentals år är deras beteenden väldigt lika sina förfäders, oftast är den enda skillnaden beteendenas frekvens och intensitet. För kanin, råtta och marsvin är social samvaro en viktig källa till miljöberikning. Att ha möjlighet att söka föda och gnaga är viktig miljöberikning för alla gnagare och kaniner.

Annorlunda färger på djur har fascinerat människan i alla tider. På många husdjursslag har färgen ingen direkt betydelse för produkten utan har ett mer estetiskt syfte. Detta gör fåren till ett unikt husdjur då vit färg länge har varit av ekonomisk betydelse och hos ullproducentervärlden över ser man ofta bara vita fårflockar. Trots detta dyker då och då färgade lamm upp och ger en ekonomisk förlust då färgad ull inte betalas lika bra. Vit färg har dock visat sig ge störningar i form av fertilitetsproblem och detta har gjort att många ullproducenter iställetinriktat sig på färgade får med naturfärgad ull.

The history of rhetorics in documentary film is a long one. The French brothers Louise and Auguste Lumiére were among the first persons who produced a documentary and their work has had a big impression in the history of documentary during the 1900 century. John Grierson has been called ?the father? of documentary film. He produced films in the English speaking part of the world and he is the founder of the concept ?documentary film?.

De miljömål som Sverige har satt upp för bevarande av värdefulla natur- och kulturvärden uppmuntrar till skötsel av naturbetesmarker. Tillgången på naturbetesmarker överstiger dock tillgången på betande djur. Detta tillsammans med den minskade självförsörjningsgraden på nötkött kan tyda på att det finns utrymme för ett större antal nötkreatur i Sverige.Den allt sämre lönsamheten leder dock produktionen i motsatt riktning. De flesta nötköttsföretagen bedrivs som fritidsjordbruk där den huvudsakliga försörjningen kommer från annat arbete än lantbruk. Medelåldern bland lantbrukarna är hög och många kommer förmodligen att avveckla sin verksamhet inom en inte allt för avlägsen framtid.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka evidensen f?r om jodtillskott under graviditet eller amning, hos personer utan allvarlig jodbrist, p?verkar barnets kognitiva utveckling. Metod: Litteraturs?kningen utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 21 mars 2023. S?korden delades in i fyra block utifr?n valt PICO. Populationen var barn 0?7 ?r, interventionen var jodtillskott under graviditet eller amning, kontrollen var inget jodtillskott/placebo under graviditet eller amning, och utfallet var resultat p? kognitionstesterna Bayley-III eller WPPSI-III. Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara RCT:er och att jodtillskotten/placebo skulle vara i tablettform.

År 2009 kom EU-direktivet ?Hållbar användning av bekämpningsmedel? som bland annat innehåller begreppet integrerat växtskydd (IPM). Direktivet säger bland annat att år 2014 ska alla jordbruksproducenter inom EU använda sig av integrerat växtskydd. Integrerat växtskydd betyder att man tar hjälp av flera kontrollåtgärder tillsammans med kemisk bekämpning när man reglerar ogräs och växtskadegörare i jordbruket. Målsättningen är att när förebyggande och mekaniska åtgärder används för att kontrollera ogräs och växtskadegörare kan man minska mängden kemisk bekämpning.

Bristen på högvärdigt gödsel är i många låg- och medelinkomstländer betydande då mineralgödsel är kostsamt och svårt att transportera. Material att tillverka biogödsel av finns det dock gott om i form av mat- och trädgårdsavfall samt animaliskt och mänskligt avfall. Dessa material är rika på essentiella växtnäringsämnen som kväve och fosfor. Utmaningen vid användning av dessa material är att de ofta innehåller höga halter av smittförande mikroorganismer vilka är skadliga för både människor och djur. Ska dessa material användas som biogödsel är det viktigt att de patogena mikroorganismerna inaktiverats så att smittor inte sprids i miljön och till livsmedel.Denna studie jämförde tre maskkomposter med tre mesofila komposter med avseende på inaktivering av mikroorganismer samt produktion av ett högvärdigt biogödsel som slutprodukt.

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige. Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur kommunen kan planlägga gröna tak. Fördelar och nackdelar med det gröna taket kommer också att utgöra en del av uppsatsen.

Det storskaliga och industrialiserade jordbruk som utvecklats under den senare hälften av nittonhundratalet har inneburit stora förändringar för odlingslandskapet. Den biologiska mångfalden har minskat kraftigt och kulturbärande landskapselement har hotats. Därför finns det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt odlingslandskap som främjar växt- och djurliv, men som också är värdefullt för människan utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket värde jordbrukets kulturmiljö har för människans välbefinnande och hur den kan användas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i Skåne som bedriver rehabilitering i gårdsmiljö har intervjuats för att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för denna typ av verksamhet.