Sökresultat:
878 Uppsatser om Djurägare - Sida 3 av 59
SÀllskapsdjurens betydelse i omvÄrdnaden av den Àldre mÀnniskan : En litteraturstudie
Bakgrund: Genom tusentals Är har mÀnniskor och sÀllskapsdjur levt sida vid sida. Tidigare studier har fokuserat pÄ de fysiska, psykiska och sociala effekterna djur har pÄ mÀnniskor.Syfte: Syftet med denna litteratur studie Àr att undersöka vilken betydelse sÀllskapsdjur har i omvÄrdnaden av den Àldre mÀnniskan.Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in frÄn databasernaCinahl och Swemed. I studien anvÀndes metodprocessens Ätta steg enligt Polit och Beck (2004). Tre kategorier framkom ur analysen. Dessa tre kategorier var: sÀllskapsdjurs betydelse för den Àldre mÀnniskan, sÀllskapsdjur som terapi och problem som kan uppstÄ för den Àldre mÀnniskan som vill umgÄs med djur.Resultat: Resultaten visar att sÀllskapsdjur har en viktig roll för mÄnga Àldre mÀnniskor.
F?renkla och f?rb?ttra ? Men f?r vem? En analys av SOU 2024:36
Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna.
Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter.
Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.
Soloslagverk
Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.
LÄta sig fÀngslas & SlÄ sig fri : reflektioner och funderingar frÄn november 2013 till maj 2014
Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.
Barns tankar och uppfattningar om vattenloppor
I denna studie undersöker jag barn i förskolan mellan fyra och fem Är. Vad de har för tankar i ett möte med för dem ett okÀnt djur, vattenloppan. Aktiviteten dÀr jag Àven stÀllt frÄgor till barnen angÄende bl.a. vattenloppans utseende och livsmiljö. Samtidigt som jag filmat har jag kunnat observera tvÄ grupper som möter dessa djur antingen med hjÀlp av bild och video eller med verkliga djur.
Mul- och klövsjuka - ett problem i Kenya
Mul- och klövsjuka (MKS) Àr en av vÀrldens mest smittsamma djursjukdomar som leder till stora produktionsbortfall och stort djurlidande. Sjukdomen drabbar bÄde vilda och domesticerade klövbÀrande djur. Orsaken Àr ett virus, som det finns sju olika serotyper av. Stora delar av vÀstvÀrlden Àr fria frÄn MKS, medan det i Kenya och hela östra Afrika sker flera utbrott varje Är. Hur problemet behandlas skiljer sig dÀrmed kraftig mellan Sverige och Kenya.
Notationen i musikskapandet : vad Àr det som hÀnder med musiken under resan frÄn mitt innersta till konsertsalen
Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.
FrÄn memo till inspelning : kreativitet och effektivitet i lÄtskrivandeprocessen
Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.
Ăr djur lĂ€mpliga att ha pĂ„ svenska cirkusar? : med fokus pĂ„ djurens vĂ€lfĂ€rd
Just nu pÄgÄr en debatt om huruvida djur Àr lÀmpliga pÄ cirkus. Argument emot djur pÄ cirkus sÀger bland annat att djurens naturliga beteende inte tillgodoses och att djuren mÄste stÄ ut med ett odrÀgligt liv bara för att underhÄlla oss. Argument för djur pÄ cirkus Àr bland annat att djuren pÄ cirkus ofta har det bÀttre Àn till exempel vÄra sÀllskapsdjur som ofta fÄr vara ensamma stor del av dagen.
Det vi kÀnner Àr att det ofta saknas tillrÀcklig kunskap i diskussioner om hur djuren pÄ cirkus lever och att det Àr svÄrt att kunna ta stÀllning till om djur Àr lÀmpliga pÄ cirkus eller inte, nÀr vi inte har en objektiv grund att utgÄ ifrÄn.
För att fÄ en inblick i bÄde domesticerade djurs och mer exotiska djurs liv pÄ cirkus och kunna avgöra om nÄgot djurslag eventuellt passar bÀttre Àn andra pÄ cirkus, har vi valt att fördjupa oss i tvÄ domesticerade djurslag (hund och hÀst) och tre icke- domesticerade djurslag (elefant, sjölejon och lama), som förekommer pÄ cirkusar i Sverige.
FrÄgestÀllningar som vi ska försöka besvara:
? Hur lever djuren pÄ cirkus?
? Vilka lagar och bestÀmmelser skyddar cirkusdjuren och vad sÀger de?
? Hur lever de djurslag som vi har valt att skriva om i det vilda och vilka sÀrskilda naturliga beteenden och behov har de?
? Ăr djur lĂ€mpliga pĂ„ cirkus sett utifrĂ„n hur de har utvecklats evolutionĂ€rt?
? Vilka eventuella beteendestörningar, skador och sjukdomar kan djuren fÄ av ett liv pÄ cirkus?
UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar försöker vi hitta och sammanstÀlla relevant forskning och statistik för att sedan kunna diskutera hur lÀmpliga olika djurslag Àr pÄ cirkus, samt ge en bas Ät allmÀnheten för vidare diskussion..
RĂ€dsla hos djur
VÄra djur utsÀtts stÀndigt för olika utmaningar dÄ lantbruket intensifieras samtidigt som flera delar av gÄrdar styrs och övervakas med elektronik/automatik, sÄ minskar djurens kontakt med mÀnniskor. Viss skötsel mÄste utföras av mÀnniskor och detta skulle kunna resultera i rÀdslor hos djuren. RÀdslor beskrivs som en negativ kÀnsla. Syftet med denna sammanstÀllning var att sammanstÀlla hur rÀdsla kan pÄverka djurens hÀlsa och vÀlfÀrd, hur rÀdsla uppstÄr och om gener Àr inblandade? Hur kan man bÀst kan mÀta och förebygga rÀdsla? Om djur utsÀtts för en negativ eller oförutsÀgbar behandling kan det orsaka en lÄngvarig stress.
Djur i förskolan, en möjlig verksamhetsidé? : - en studie om hur djur kan bidra till barns utveckling och lÀrande
Uppsatsen Àmnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som Àr en kurs i den nya gymnasieskolan. Den Àmnar ocksÄ att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör vÀlja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera pÄ att anvÀnda vissa metoder framför andra. Denna undersökning Àr gjord med hjÀlp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör anvÀnda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det Àr av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..
Animal-Assisted Activity : En översiktsartikel om nyttan av att umgÄs med djur.
MÀnniskan har funnits i nÀstan tvÄ hundra tusen Är, och hunden har varit ett husdjur hÀlften sÄ lÀnge. Evolutionen har format mÀnniskan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. MÀnniskans avancerade perceptionsförmÄga krÀver en komplicerad neurologisk struktur som lÀtt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan mÀnniskan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla mÄnga mÀnskliga behov. Animal-Assisted Activity Àr mÄlinriktade aktiviteter för att öka mÀnniskans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren.
Barns relationer till djur
Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka vad barnen i en femteklass har för tankar och kÀnslor om djur. Undersökningens metod och teori har sin grund i fenomenologi.Uppsatsens första del bestÄr av en teoretisk bakgrund, dÀr befintlig forskning om djurs nytta inom vÄrd, rehabilitering och skola presenteras. Forskningen visar bland annat att hundar kan hjÀlpa mÀnniskor med svÄr sjukdom att mÄ bÀttre, bÄde mentalt och fysiskt. Det har ocksÄ fastslagits att hundar kan pÄverka barn med inlÀrnings- eller koncentrationssvÄrigheter positivt i skolan. Forskning har ocksÄ visat att barn som Àr vana vid djur tenderar att fÄ högre resultat i empatitest.Bakgrunden ger Àven information om svensk skollagstiftning, och hur denna lagstiftning kan sÀgas ge stöd Ät anvÀndandet av djur i det svenska skolsystemet.I uppsatsens andra del ges en förklaring till metoden som anvÀnds i undersökningen.
Rehabilitering av mÀnniskor med hjÀlp av djur :
Detta arbete inleds med en sammanfattande beskrivning av domesticeringen och dess effekter. Vidare ges en inblick i relationen mÀnniska-djur, sett ur ett historiskt perspektiv, samt djurets uppfattning av mÀnniskan dÀr exempel pÄ olika studier tas upp. Det förs Àven en diskussion kring olika djurs medvetande.
HÀrefter redogörs för ett antal forskningsrapporter angÄende vad som hÀnder i oss mÀnniskor vid kontakt med djur, dÀr bÄde sociala, psykologiska och fysiologiska faktorer beskrivs som viktiga. HÀr tas ocksÄ forskning kring hormonet oxytocin och dess positiva effekter pÄ oss mÀnniskor upp.
Sedan följer en beskrivning av hur rehabilitering med djurs hjÀlp kan ske inom olika omrÄden sÄsom barn, sjukvÄrd, ÀldrevÄrd, pÄ fÀngelser och med hjÀlp av hÀstar. Olika forskningsresultat samt genomförda projekt för respektive omrÄde redovisas hÀr.
Avslutningsvis beskrivs en modell för var och nÀr eventuella djurvÀlfÀrdsproblem kan uppstÄ.
Artkunskap : en studie om en grupp femÄringars kunskap om och erfarenhet av olika djur och vÀxter
I vÄr kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kÀnnedom om dem vanligaste arterna i nÀrmiljön, vilket gav oss en tankestÀllare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka en grupp fem-Äringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader pÄ barnens artkunskap vad gÀller djur respektive vÀxter, samt vilka dessa i sÄ fall Àr.Eftersom vi vill fÄ fram barnens erfarenheter sÄ valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. DÄ har intervjuaren fÀrdiga frÄgor, men den intervjuade fÄr möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-Äringar pÄ en förskola i en liten ort med ungefÀr 500 invÄnare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bÀttre kÀnnedom om djur Àn om vÀxter.