Bakgrund Idag är Roux-en-Y gastric bypass (RYGB) en vanlig behandlingsform mot fetma med väldokumenterade effekter på långsiktig viktminskning. De faktorer som bidrar till viktnedgången efter RYGB är komplexa och delvis oklara, varav en är smakförändringar. Betydelsen av smakförändringar på patienternas matvanor är relativt outforskad liksom patienternas egna upplevelser av fenomenet. Hur skulle patienterna beskriva sina smakförändringar och hur har det påverkat dem fysiskt och psykiskt?Syfte Syftet med studien är att utforska upplevelser och erfarenheter av smakförändringar hos patienter som genomgått en RYGB.Metod Sex kvalitativa djupintervjuer genomfördes med informanter som genomgått RYGB i Värmland, 2012, och som upplevt smakförändringar.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Animaliska biprodukter (ABP) är ett kontrollområde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP är hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda som livsmedel och är indelade i tre kategorier baserat på risk för människors och djurs hälsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanläggningar där den största risken finns och de utförs av veterinärer anställda på livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollområdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker. Syftet med det här arbetet var att kartlägga butikers ABP-problematik genom kontroller i fält samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslå en lämplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad. En litteratursökning utfördes för att få mer kunskap kring området animaliska biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. Kartläggningen utformades som en fältstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvärdering för ABP i butik.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärareundervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomförten läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvärdigt alternativ.

The Swedish retail business has been characterized by a small number of ruling distributors. These distributors have been affected negatively by the internationalization which has made it possible for international distributors to establish their stores in the Swedish market. These international distributors are focused on low price stores. Their establishment on the Swedish market has led to a decrease in market shares for the Swedish distributors, which has damaged their profitability. Another change that has affected the Swedish distributors is that the behavior and needs of the customers has changed.

Begreppet närproducerat är nuförtiden allmänt känt och används av såväl företag som privatpersoner. Begreppet har aldrig fått någon officiell definition, och därför florerar det också olika uppfattningar om närproducerat. Till exempel anser många att närproducerade varor framställs i närområdet där de befinner sig, andra att det gäller för all produktion inom nationens gränser och ytterligare en grupp anser att det beror på vilken typ av produkt det handlar om. Denna uppsats syftar till att genom intervjuer med aktörer inom värdekedjan för livsmedel undersöka hur de uppfattar innovationen närproducerat, hur det skiljer sig åt för varje aktör och helt enkelt se vad närproducerat betyder för deras organisation. Vi anser att närproducerat har uppstått som en innovation, som innebär en ny idé skapad av människor och dess inträde i samhället.

Fetma och övervikt i samhället ökar trots en växande medvetenhet om hälsa. Introduktionen av lightprodukter har fått konsumenten att välja produkt efter fetthalt och därmed har de fått i sig en stor mängd socker som ofta tillsätts lightprodukter för att bibehålla den goda smaken. Dagens debatt om dolt socker i livsmedel har kommit att uppmärksamma konsumenten om faran med ett ökat sockerintag. Med de många hälsolarm som idag utfärdas kan det vara svårt för konsumenten att ta åt sig innebörden av alla. Dock verkar sockerdebatten ha fått fäste i konsumentens medvetande.

Historiskt sett har det varit svårt för småskaliga livsmedelsproducenter att få marknadstillträde. Dagligvaruhandeln har stor makt över vad som saluförs i butikerna och butikskedjorna har strävat mot ett fåtal leverantörer med hög effektivitet. För att överbrygga dessa problem har en grupp småskaliga livsmedelsproducenter i Västeråstrakten startat en ekonomisk förening vid namn Gårdarnas Smaker. Denna studie analyserar olika faktorer, som påverkar Gårdarnas Smakers utveckling. I problemanalysen identifieras fyra faktorer, som påverkar Gårdarnas Smakers grad av framgång.

Uppsatsen behandlar livsmedelsförpackningens påverkan på konsumenten vid köp av livsmedel samt konsumentens syn på förpackningens egenskaper med utgångspunkt i allmänna teorier rörande förpackningar, innovationer och konsumentbeteende..

Uppsatsen inleds med en kort introduktion i ämnet hållbar utveckling för att sedan fokuserapå den ekologiska dimensionen av begreppet. Bakgrunden belyser hur miljöproblem kankopplas till maten vi äter och miljöfördelar med ekologiskt jordbruk. År 2005 satteregeringen ett produktionsmål för jordbruket att 20 procent av arealen ska brukas ekologiskttill år 2010. För att möta produktionsmålet sattes ett inriktningsmål för den offentligakonsumtionen att 25 procent skulle vara ekologiskt år 2010. Flera tidigare studier visar attkomplexiteten med att öka andelen ekologiska livsmedel i måltidsverksamheter är stor.

SammanfattningBakgrund: E- handeln av livsmedel visar på en ökande trend och svenskhandels rapport från 2012 visade en ökning på 40 % 2011. Detta medför nya affärsmöjligheter för livsmedelshandlarna och en av butikerna som implementerat e- handel är ICA- Rottne.Tidigare studier visar att kunderna efterfrågar korta leveranstider vilket kan vara svårt att möta. ICA- Rottne styr i nuläget sina leveranstider utifrån givna beställningsstopp och leveransintervaller. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga processen från orderläggning till leverans. Syftet är dessutom att identifiera det maximala orderantalet ICA- Rottne kan färdigställa givet den nuvarande kapaciteten. Vidare är syftet att identifiera kapacitetsbrytpunkter med avseende på parametrarna antal orders och tid för beställningsstopp.

Det är vedertaget att människan äter av biologiska, individuella och kulturella skäl. Dock är det mindre känt att det även finns de som äter av andliga skäl. En av dessa grupper är Hare Krishnarörelsen. Syftet med studien var att undersöka vilka råvaror och tillagningsmetoder som används på en av Hare Krishnas restauranger, samt att ta reda på vilka tankar som ligger bakom valet av maten.Metoden bestod av en deltagande observation under två veckor på restaurangen samt en intervju med restaurangansvarig. Valet av restaurang var ett bekvämlighetsurval.Resultatet visade att mycket rotfrukter, potatis, baljväxter, yoghurt, ris och kryddor används.

Kaffet började ursprungligen konsumeras för koffeinets effekter, vidare utvecklades kaffet och blev en social dryck. Kaffe spreds runt hela världen och koffeinet användes som tillsatts i energidryck och andra livsmedel.Syftet är att undersöka utvecklingen av koffeinets konsumtionsmönster och sociala roll i kaffe och energidryck.Arbetet är en litteraturstudie baserad på fyra vetenskapliga artiklar som samlats in genom två olika databaser. Urvalet av artiklar skedde med hjälp av förbestämda kriterier.Resultatet visar att koffein i dryck ger njutningsfyllda effekter men även bieffekter finns. Koffeinet har utvecklats som tillsatts i bland annat energidryck samt läsk och konsumtion av energidryck kopplas till problembeteenden. Detta livsmedel konsumeras ibland med alkohol och det finns konsekvenser med denna konsumtion.

I detta examensarbete ges en resultatbaserad slutsats om dagsläget för livsmedelsbutikers hantering av grill-, kött-, chark- och kallskänkshanteringen jämfört med hanteringen år 2008 i Gislaveds kommun.År 2008 genomförde livsmedelsinspektörerna på Bygg- och miljöförvaltningen i Gislaveds kommun ett projekt där samtliga livsmedelsbutiker i kommunen med någon typ av grill-, kött, chark-, och kallskänkshantering inspekterades och ingick i livsmedelsprovtagning av de nämnda hanteringarnas produkter. Vid projektet togs det prover på butiksförpackat kött, kallskänksprodukter och pålägg som skivats i butiken.Under hösten 2011 gjordes detta examensarbete där syftet var att få fram underlag, på samma sätt som i det tidigare genomförda projektet 2008, och göra en kvalitetsjämförelse mellan produkterna av skivning, kallskänkshantering och kötthantering i butik år 2008 och 2011 och därmed få en indikation på de hygieniska förhållandena i butikerna i Gislaveds kommun.Underlaget till jämförelse och slutsats framkom genom intervjuer, inspektioner och provtagningar av livsmedel. Vid inspektionerna kontrollerades framförallt grillhanteringen och kallskänkshanteringen och deras separata utrymmen bl. a. lokalernas underhåll, kylrum, personlig hygien, temperatur i diskar och kylar etc.