Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vården upplevs som besvärliga av vårdpersonal. Besvärliga möten inom vården har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan även för vårdpersonalen. De ?besvärliga? patienterna riskerar att få sämre vård och bemötas med mindre respekt än övriga patienter. Besvärliga patienter är inte någon väl definierad patientgrupp utan karaktäriseras av en mängd olika egenskaper och symptom.

Detta examensarbete har utförts på Distans åt Räddningsverkets centrum för risk- och säkerhetsutbildning. Det är en statlig utbildningssamordnare som bedriver utbildningar inom området skydd mot olyckor. Räddningsverkets centrum för risk- och säkerhetsutbildning har planer på att genomföra en kvalitetscertifiering enligt ISO 9001:2000 standarden. De är därför intresserade av att veta om detta skulle innebära en ökad kundnytta och konkurrensfördelar för dem som tjänsteföretag. Syftet med examensarbetet är att undersöka detta utifrån erfarenheter från andra tjänsteföretag som certifierat sig, samt att undersöka om det kommer att finnas krav på en certifiering från Räddningsverkets kunder.

Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vården upplevs som besvärliga av vårdpersonal. Besvärliga möten inom vården har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan även för vårdpersonalen. De ?besvärliga? patienterna riskerar att få sämre vård och bemötas med mindre respekt än övriga patienter. Besvärliga patienter är inte någon väl definierad patientgrupp utan karaktäriseras av en mängd olika egenskaper och symptom.

Bakgrund och problemformulering: Vi belyser historiskt hur en god sjuksköterska borde och bör vara, vilka dygder förutsattes samt vilka krav som ställs idag utifrån yrkets profession. Vårdandet är en moralisk verksamhet där moraliska frågeställningar uppstår och sjuksköterskor behöver moralisk känslighet för att kunna fatta rätt beslut för patienterna. Sjuksköterskorna vill ge god vård och vara goda. Förutsättningen för att kunna ge god vård är bland annat en god arbetssituation. Arbetsmiljön för sjuksköterskor är istället påfrestande och rapporter om sjukskrivningar visar att stressrelaterade besvär har ökat de sista åren.

Bakgrund: Kejsarsnitt har blivit vanligare, orsaken kan vara medicinska indikationer, men också förlossningsrädsla. Att kvinnor som föder barn vaginalt får en bättre upplevelse om de får stöd av en medmänniska är välkänt. Studier av kvinnor som föder barn med planerade kejsarsnitt visar att de också behöver stöd. Detta stöd ges framför allt av anestesisjuksköterskor eftersom barnmorskan är sterilklädd.Syfte: Syftet var att beskriva hur anestesisjuksköterskan ger stöd till den födande kvinnan vid planerat kejsarsnitt i spinalanestesi.Metod: En empirisk, deskriptiv studie med kvalitativ ansats genomfördes. Fem anestesisjuksköterskor intervjuades.

Bakgrund. Uppsatsens utgångspunkt var att synliggöra den närståendes situation då en anhörig insjuknat i Parkinsons sjukdom. Den närstående tvingas in i en förändringsprocess och för att beskriva denna användes begreppet transition som teoretisk förankring. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om hur närstående till personer med Parkinsons sjukdom upplevde att deras liv förändrades under sjukdomsprocessen. Metod: Litteraturstudien bestod av tolv vetenskapliga artiklar från Sverige, Storbritannien, Irland, USA, Canada och Korea.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp gymnasieelever ser på sitt eget och andras identitetsskapande i förhållande till media. Frågeställningar:?       Vilken inverkan anser deltagarna att media har på deras sociala kön och kroppsuppfattning??       Ser deltagarna någon skillnad på hur killar och tjejer förhåller sig till media i sitt identitetskapande??       Vad anser deltagarna att de normer och ideal som media förmedlar innebär för derasidentitetsskapande? Sammanfattning:Vår datainsamlingsmetod har bestått av två kvalitativa gruppintervjuer som genomförts på gymnasieskolor med deltagare som går sitt tredje år. Vid analysen av den insamlade empirin har vår teoretiska utgångspunkt varit Socialkonstruktionism och fenomenologin vår förståelsegrund.  Vid analysen har vi använt oss utav IPA ? metoden.

Operationssjuksköterskors arbete är ansvarsfullt och en central uppgift är att värna om patientsäkerheten. Emellertid finns en rad faktorer som kan försvåra operationssjuksköterskors vårdarbete vilket i sin tur leder till att patientsäkerheten hotas, t.ex. är det vanligt med omkastningar i ett planerat operationsprogram. Ökad arbetsbelastning, krav på effektivisering och teknisk utveckling kan ses som hot mot patientsäkerheten. Arbetet är mångfasetterat och kräver ständig uppmärksamhet och vakenhet.

Bakgrund: Internationell forskning påvisar att sjuksköterskans genuina omvårdnadsarbete försvåras inom den rättspsykiatriska vården. Kärnan i denna problematik är den tvetydighet som uppstår då sjuksköterskan förväntas bedriva en etiskt grundad omvårdnad gentemot patienter som vårdas mot sin vilja. Forskning, särskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gällande sjuksköterskors möjlighet att använda sin professionsspecifika kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillämpa sin professionella kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad på tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rättspsykiatrisk klinik i en svensk storstad.

I den här uppsatsen kommer jag att redogöra för hur jag använder mig av tecken och symboler i mitt kandidatarbete. Jag beskriver olika metoder och tillvägagångssätt jag utarbetat, samt förklarar och ger konkreta exempel på hur jag bildligt och språkligt kommunicerar. I ett samhälle som vårt, i vilket bilderna har blivit ett av de dominerande betydelsesystemen, är det lika viktigt att förstå hur bilderna förmedlar betydelser som att undersöka hur det verbala språket gör det, i synnerhet som det finns all anledning att förmoda att förmedlingen tillgår på mycket olika sätt i de två fallen.Göran Sonesson docent i semiotik talar här om hur man genom bildsemiotiken analyserar konstbilder och hur man genom att ?förklara de allmänna kategorier som alla bilder, också konstbilder, bygger på? ges möjligheter att genom bildsemiotiken ?djupare förstå det säregna hos vissa bilder?. Bildsemiotiken sysslar också med hur bilden förhåller sig till andra bilder, tidigare sådana, samtidiga eller senare skapade.

Strukturella reformer har fo?rvandlat Latinamerikas ekonomier fra?n att vara sta?ngda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och o?ppna fo?r resten utav va?rlden. Grundat pa? den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillva?xten blir marknaden mer stabil och utgo?r stora mo?jligheter fo?r fo?retag som vill satsa utomlands. Men med intra?det pa? en fra?mmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan sta?lla till problem om man inte ger dem tillra?cklig uppma?rksamhet.Studiens syfte a?r att underso?ka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck na?r svenska fo?retag a?r verksamma pa? den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa.

Kalmar är i dagsläget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mässcentrum och hundratals bostäder i norra Kalmar innebär att staden sätts på kartan på ett nytt sätt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behålla sin särställning som stadens kommersiella centrum krävs det att även det utvecklas. Det är dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begränsad yta och stora delar av den består av värdefull bebyggelse.

Denna studie unders?ker ledarskap i Distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och Distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera Distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som Distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid Distansarbete.

Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på Distans.Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus.

Företag kan ha produktionsanläggningar på ett antal olika platser runt om i världen. Den industriella utrustningen som används i anläggningarna innehåller ofta någon form av inbyggt system som kräver underhåll eller övervakning vid jämna mellanrum. Utrustningen kan vara tekniskt avancerad och därför måste underhållet skötas av en servicetekniker. Mindre leverantörer av industriella utrustningar har inte alltid möjlighet att ha serviceorganisationer i varje land då detta innebär en extra kostnad. Det hade därför varit fördelaktigt med ett kompletterande kommunikationssystem som fungerar som en mellanhand mellan servicetekniker och målsystem som kan befinna sig på skilda platser. Kommunikationssystemet som tagits fram i detta projekt fungerar som en typ av fjärrövervakning där det är möjligt att utföra fjärravläsning samt ändra inställningar på Distans.