Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka sambandet mellan socialt kapital och självbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbäddade i samhällsrelationer och som därmed kan användas för att påverka livssituationen. I den här uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nätverk. Den teoretiska utgångspunkten är att ökad tillit till sina medmänniskor och tillit till institutioner som exempelvis rättsväsendet och riksdagen är relaterat med personer som har en självbild i det högre skiktet av samhället. Även att socialt nätverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhället.

Människor arbetar utomlands idag i större utsträckning än vad de gjorde förr. Det medför att de påverkas av andra staters lagstiftning och risken uppkommer att det kolliderar med hemstatens lagstiftning som kan leda till internationell juridisk dubbelbeskattning. Interna förfaranden ökar för att undanröja en eventuell juridisk dubbelbeskattning, däribland finns sexmånaders- och ettårsregeln. En person som är obegränsat skattskyldig i Sverige kan till- lämpa dessa regler genom att uppfylla rekvisit som framkommer av 3 kap. 9 § IL och där- med bli skattebefriad på den inkomst som förvärvas utomlands.Vid tillämpning av sexmånaders- och ettårsregeln får kortare avbrott göras om de inte överskrider mer än sex dagar per hel månad eller 72 dagar per anställningsår som framgår av 3 kap.

Vilka föreställningar om jakt ligger till grund för att den svenska jägaren jagade under senare hälften av 1930-talet? Den här undersökningens syfte är att försöka finna ett svar på detta och bidra till det historiska forskningsläget kring jakt. Jakten började förlora sin betydelse som försörjning under 1900?talet och mellankrigstiden tycks varit en betydelsefull brytpunkt. När 1938 års jaktlagstiftning kom innebar den slutet för enmansjakterna, med fällor och giller som vanliga jaktmedel, och början till en jakt med ett mer viltvårdande syfte.

För PLA-innehavare och key executives anser vi att beskattningen av carried interest ska ske i inkomstlaget kapital. Vi anser ej att den eventuella arbetsinsatsen utförd av PLA-innehavare har en sådan koppling till värdeökning i fonden att inkomstslaget tjänst ska vara tillämpligt. Detta har att göra med att GP-bolagets beslutanderätt i fondens förvaltning samt det finns omvärldsfaktorer som påverkar fondens värdeförändring.Vidare anser vi att carried interest ska beskattas hos PLA-innehavarna och key executives, inte hos rådgivningsbolaget. Av fondstrukturen framgår det tydligt att rådgivningsbolaget är skilt från GP-bolaget och förvaltningen av en venture capital-fond. Carried interest finns endast avtalat i det avtal som PLA-innehavarna har ingått med ILP-bolaget.

En fusion innebär att ett företag övertar ett annat företags tillgångar och skulder utan en mellanliggande likvidation. För företag som är i behov av att gå samman i större enheter, för att rationalisera verksamheten och uppnå synergieffekter, kan en fusion kan vara lösningen. EG-direktivets regler utgör grunden till den skatterättsliga definitionen om fusion och har implementerats i svensk skatterätt i 37 kapitlet IL om fusioner och fissioner. Grundtanken bakom inkomstskattebestämmelserna kring fusioner är att fusionen inte ska leda till en skattebelastning för företaget. Verksamheten behöver inte upphöra och kan fortsätta vidare fast i en annan regi.

Sverige är under 2010 ett av de länder som satsar mest resurser på FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har påvisat samband mellan faktorer så som räntabilitet på totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vår forskningsfråga: Vilka av faktorerna omsättning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsättning kan påverka valet av aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-noterade bolag.

En fusion innebär att ett företag övertar ett annat företags tillgångar och skulder utan en mellanliggande likvidation. För företag som är i behov av att gå samman i större enheter, för att rationalisera verksamheten och uppnå synergieffekter, kan en fusion kan vara lösningen. EG-direktivets regler utgör grunden till den skatterättsliga definitionen om fusion och har implementerats i svensk skatterätt i 37 kapitlet IL om fusioner och fissioner. Grundtanken bakom inkomstskattebestämmelserna kring fusioner är att fusionen inte ska leda till en skattebelastning för företaget. Verksamheten behöver inte upphöra och kan fortsätta vidare fast i en annan regi.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.

Lindén.S. En handikappad familj? ? en studie om den psykosociala situationen för föräldrar med funktionshindrade barn. Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, 2005 Tidigare studier som gjorts på den gruppen pekar mot att föräldrarnas situation är jobbig och ansträngd.

Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten.

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida ändamålet med fåmansföretagsreglerna kan kringgås genom företagskonstruktioner med svenska stiftelser. I utredningen läggs fokus på fåmansföretagsreglerna samt de regler som behandlar kontrollmöjligheten av en stiftelse. Även de skattemässiga konsekvenser som medförs i en fåmansföretagskonstruktion med en svensk stiftelse behandlas.Syftet med fåmansföretagsreglerna är att motverka att en delägares inkomst som härstam-mar från arbetsinsats i företaget omvandlas till kapitalinkomst. Om en utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger andel i ett företag eller direkt eller indirekt har rätt till utdelning, tillämpas utomståenderegeln som är en undantagsregel från fåmansföre-tagsreglerna. Tidigare lagstiftning har inneburit att utomståenderegeln har kunnat tillämpats vid ett indirekt ägande.

Denna uppsats skildrar det omdebatterade och relativt nya institutet SMS-lån. Texten skall ses som en diskussion kring huruvida tjänsten är att betrakta som ocker eller ej samt till vilken grad kreditgivarna efterlever de regler och riktlinjer som finns. Syftet med uppsatsen är att påvisa föreliggande och potentiella problem, dels vad gäller tjänstens utformning och dels vad åtagandet till följd av tjänsten kan leda till för kredittagaren. I takt med att marknaden för SMS-lånen vuxit sig stor, har verksamheten kommit att bli mycket omdiskuterad i massmedia. Kritik har riktats mot låneföretagens verksamhet eftersom affärsidén på många sätt bygger på möjliggörandet för personer med dålig ekonomi, tidigare skuldsättningar, låg inkomst eller betalningsanmärkningar att fortsätta kunna låna pengar, samtidigt som kreditgivaren profiterar.

Syftet med föreliggande kvantitativa studie är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vårdas för schizofreni. Sambandet mellan klassposition och hälsa kan ta sig uttryck i två riktningar - något som avhandlas i kausalitetsteorin och selektionsteorin. Kausalitetsteorin utgår från att en individs klassposition påverkar ens framtida hälsa, där en lägre klassposition riskerar att leda till sämre hälsa. I kontrast till detta utgår selektionsteorin från att en individs hälsa påverkar klasspositionen, där ohälsa tenderar att leda till en lägre klassposition. Dessa teorier utgör föreliggande studies teoretiska utgångspunkt.

Hur kvinnor kan uppleva och uppfatta entreprenörskap är vad denna uppsats syftar till att beskriva. Utifrån syftet presenteras vetenskapliga artiklar och en undersökning av kvinnor i Umeå. Uppsatsen följer därmed en deduktiv ansats och beskriver en kvalitativ undersökning. Uppsatsen håller sig till en hermeneutisk kunskapssyn. Den teoretiska referensramen består i huvudsak av beskrivande och diskuterande kring ett urval av vetenskapliga artiklar om kvinnligt entreprenörskap.

Bakgrund: På senare år har det blivit allt vanligare att bankföretag utannonserar sina intentioner att slå sig samman eller köpa upp andra banker. Ett antal empiriska undersökningar, som även får stöd ifrån vissa ämnesforskare, visar dock att bankfusioner ofta inte leder till de positiva effekter som man hoppats på. Trots dessa motargument verkar fusionstrenden inom bankbranschen inte mattas av, tvärtom tenderar antalet bankfusioner på många håll att öka. Syfte: Syftet med denna rapport är att utröna vilka andra motiv till bankfusioner som eventuellt kan finnas då de traditionella motiven, vilka ofta fortfarande anges vid officiella sammanhang, i hög grad redan har motbevisats. Vidare förs ett resonemang om vilka följder en sådan strategi kan få, både för bankerna själva och för samhället i stort.