I denna uppsats unders?ks hur r?tten till en r?ttvis r?tteg?ng enligt artikel 6 i Europakonventionen (EKMR) efterlevs inom Internationella brottm?lsdomstolens (ICC) r?ttsliga processer. Genom en r?ttsdogmatisk och komparativ analys belyses de utmaningar som uppst?r n?r ett regionalt r?ttighetsskydd m?ter en internationell jurisdiktion, d?r ICC:s processer inte alltid motsvarar de standarder som EKMR fastst?ller. S?rskilt fokus ligger p? domstolens oavh?ngighet och opartiskhet samt r?tten till r?tteg?ng inom sk?lig tid, d?r uppsatsen identifierar b?de strukturella och praktiska skillnader mellan EKMR och Romstadgan.

Syftet med detta arbete är att beskriva hur föräldrar med annan etnisk bakgrund och pedagoger uppfattar och ser på ömsesidig föräldrasamverkan, det vill säga vilka möjligheter respektive svårigheter det finns mellan dessa parter när det gäller detta fenomen.Undersökningen har utförts i förskola och skola, där sex föräldrar och sex pedagoger har intervjuats. Intervjufrågorna har delats in i tre olika frågeområden: föräldrasamverkan, syn på uppfostran och kommunikation. Resultatet visar att svårigheterna främst består av brister i ömsesidig kommunikation, brist på tolk, kulturella skillnader i synen på barns uppfostran och synen på förskolan och skolan. Svårigheterna med föräldrasamverkan är ibland stora, men både föräldrar och pedagoger vill alla barn väl. Viljan till samarbete är stor i båda grupperna.

Detta är en uppsats kring bildinnehållet i tre läromedel inom religionskunskap för högstadieelever. Med anledning av hur genus framställs i religionsböcker och därmed kan forma våra uppfattningar kring skolämnet har jag valt att undersöka saken vidare, via religionsböckernas bilder. Det är främst vår uppgift som lärare att granska dessa läromedel. Det kan vara viktigt att ha vetskap om vad som tas med och inte tas med i kunskapssökandet, där genus kan vara en viktig faktor som påverkar våra perspektiv i både skola och samhälle.Resultatet redovisas sedan i två olika delar, genom en kvantitativ och en kvalitativ semiotisk bildanalys. I den kvantitativa analysen räknas antalet män/kvinnor, pojkar/flickor i bilderna, vilket analyseras ytterligare utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Syftet med studien är att Diskutera hur förskollärare på fem olika förskolor talar kring och beskriver blyga barn och deras sociala kompetens i förskolan. Tidigare forskning visar att arbetet med blyga barns sociala kompetens kan få betydande följder för barnens framtid. Forskning visar även att förskollärare inte är medvetna om sin egen påverkan när det kommer till barns sociala kompetens. Studien baseras på underlag från fem kvalitativa intervjuer av utbildade förskollärare. Analysen har genomförts med hjälp av diskurspsykologi.

Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier Diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Detta examensarbete handlar om högläsning och högläsning som ett pedagogiskt verktygi skolan. Syftet med arbetet är att se om och hur högläsning används i skolan och hureleverna påverkas av högläsning. Jag har använt mig utav kvalitativa intervjuer när jagundersökt hur fyra pedagoger ser på högläsningen. Intervjuerna har genomförts på enskola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur ochforskning om ämnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhåller sig tilllitteraturen och tidigare forskning.

Syftet med studien är att Diskutera hur sex lärare från grundskolan till gymnasieskolan talar kring inkludering och strategier för inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi. Insamling av empiri gjordes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer. Studien är gjord utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv som metod. Ur intervjumaterialet synliggjordes fyra inkluderingsdiskurser där olika definitioner läggs i begreppet. Lärarna i vår studie har uttryckt att de känner sig begränsade inför arbetet med strategier för inkludering.

SAMMANFATTNINGMänniskan har arbetat i projektform sedan urminnes tider och det har de senaste åren blivit allt vanligare att organisera arbetet i projektform. Även utbildningen på och efterfrågan av projektledare har ökat kraftigt under en längre period, vilket kan förklaras med att organisationer vill förbättra resultatet av projekten. Då organisationer oftast är utsatta för konkurrens är det viktigt att företag hela tiden utvecklas och blir bättre för att inte gå miste om kunder och uppdrag. En organisation måste därför ta tillvara på de kunskaper och erfarenheter som olika projekt för med sig samt använda dessa för att effektivisera och förbättra andra projekt inom organisationen. Då det finns ett ständigt behov av att förbättra prestationen i projekt finner vi det viktigt att studera på vilket sätt organisationer förhåller sig till begreppet kunskapsöverföring.

Visuell radio eller ljudbildspel i radio är i stort sett ett outforskat område. Att det går att göra visuell eller audiovisuell radio rent praktiskt och tekniskt står klart - publiceringsverktygen och tekniska lösningar finns. Det detta arbete problematiserar och Diskuterar är hur visuell radio skulle kunna utformas och gestaltas både utifrån ett produktionsperspektiv och ett mottagarperspektiv. Detta sker genom att titta på mediaföretagens multimediala publiceringar men också genom att förstå hur deras redaktionerna tänker om hur ljud och bild kan samverka. Bland annat intervjuas personer som arbetar på New York Times, Svenska Dagbladet, DuckRabbit och MediaStorm för att få denna inblick.

Funktionalismen och funktionalistiska förklaringar är inget som grundutbildningen i sociologi lagt vidare stor vikt vid. Samtidigt finns det indikationer på ett nyuppväckt intresse för funktionalistiska förklaringar inom samhällsvetenskaperna. Jag vill genom min uppsats göra mig själv och läsaren uppmärksam på vad detta kan tänkas ha för implikationer på sociologin.Genom att Diskutera funktionalism med utgångspunkt ur Talcott Parsons och Robert Merton försöker denna uppsats finna ett ursprung till den funktionalistiska förklaringen. Vidare görs i denna uppsats ett försök till en gränsdragning funktionalistiska förklaringar och teleologiska förklaringar emellan. Yttermera utredes möjligheterna om funktionalistiska förklaringar kan anses kausalt giltiga.

Titel: ?de-lib-e-ra-tion? ? en undersökning av de deliberativa inslagen ikommentarsfälten på de svenska riksdagspartiernas FacebooksidorFörfattare: Jonathan Svensson och Pontus StrömKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 51 inklusive bilagorSyfte: Att undersöka förekomsten av samtal med deliberativa kvaliteter ikommentarsfälten på de svenska riksdagspartiernas Facebooksidor.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Kommentarsfälten på de svenska riksdagspartiernas Facebooksidor. Totalt har464 kommentarer analyserats för att mäta förekomsten av deliberation.Huvudresultat: Våra resultat visar att samtal av deliberativa kvaliteter inte förekommer ikommentarsfälten på de svenska riksdagspartiernas Facebooksidor. Kommentarerna uppfyller två av de fem kriterier för det deliberativa samtalet som vi har jämfört med.

Den tredje december 2013 gick Skolverket ut med ett pressmeddelande ?Kraftig försämring i Pisa?, med anledning av att svenska 15-åringar presterade dåligt i det internationella kunskapstestet Pisa 2012. I samma veva började medierna rapportera om att det var fråga om en ?skolkris?, och många samhällsaktörer började Diskutera problemet, dess orsaker, konsekvenser och lösningar. Mot denna bakgrund så tar denna undersökning sin utgångspunkt.

Den här uppsatsen avhandlar ämnet gruppchefskap i morgondagens försvarsmakt samt hur väl specialistofficersutbildningen, som ligger till grund för dessa morgondagens gruppchefer, förbereder dem för kommande uppgifter. Syftet med den här uppsatsen är att lyfta och Diskutera faktorer inom ämnet gruppchefer i den nya försvarsmakten för att identifiera eventuella brister i dagens gruppchefsutbildning samt lägga grund för eventuell vidare forskning inom ämnet.De frågeställningar som jag har ställt upp för mig är:Vilka allmänna krav kommer det att ställas på gruppchefer i den svenska försvarsmakten?Får individer som genomfört specialistofficersutbildningen, rätt förutsättningar att möta de krav som kommer att ställas på dem?  Metoden som jag har tillämpat för att besvara dessa frågeställningar är en kvalitativ analys i två delar kopplat till en teoretisk modell. Slutsatserna av denna undersökning är följande:Specialistofficersutbildningen är i sin teoretiska utformning väl förberedande för blivande gruppchefer.För att verkligen bottna i problemformuleringen så bör kompletterande undersökningar genomföras.Den stora skillnaden på dagens och morgondagens officerare ligger i chefskapet och utbildarrollen hemma i Sverige..

Syfte: Vi avser att Diskutera varför inte fler svenska företag idag använder IP-telefoni, och vi tänker föreslå ett antal framgångsfaktorer för tjänsteleverantörer på företagsmarknaden för IP-telefoni? Metod: Vi har genomfört nio stycken kvalitativa intervjuer med olika aktörer och kunder i branschen och vi tycker oss med hjälp av dessa ha tillräckligt med material för att besvara vårt syfte. Teoretiska perspektiv: För att förklara och tolka vår empiri har vi använt oss av tre olika slag av teori inom områdena teknologi /standard, produkterbjudande/affärsmodeller och tjänster/relationer. Empiri: Empirin är uppdelad i två avsnitt. Det första för att förklara teknologin bakom IP-telefonin och det andra för att studera marknaden med hjälp av våra intervjuobjekt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka, analysera, Diskutera och dra slutsatser för att komma fram till vad det beror på att det uppstår skillnader mellan våra framräknade företagsvärden och det noterade börsvärdet.De företag vi valt att granska är Boss Media, Cherryföretagen och Unibet. Företagen bedriver liknande verksamhet med fokus på spel över internet. Denna tillväxtbransch har vuxit lavinar-tat de senaste åren eftersom efterfrågan bland spelarna ökat.De värderingsmodeller vi arbetat med är, den diskonterande kassaflödesmodellen, P/E-talsvärderingen och substansvärderingen. De två förstnämnda är så kallade avkastnings-modeller, som fokuserar på framtida värden, medan substansvärderingsmodellen pekar på vad företaget historiskt sett presterat.Empirin i uppsatsen har hämtats ur företagens årsredovisningar för år 2005. Informationen har sedan applicerats i de berörda modellerna för att på så sätt komma fram till ett företagsvärde.Varför det uppstår skillnader mellan företagsvärdet och börsvärdet, samt i vilken grad upp-satsens syfte har uppnåtts, presenteras i kapitlet Diskussion och slutsats..