Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur företagen redovisar sitt intellektuella kapital i sina årsredovisningar. Dessutom vill vi undersöka om Konradgruppens rekommendationer har bidragit till utveckling och förändring hos företagen, med avseende på redovisning av intellektuellt kapital. Syftet är även att studera varför företagen redovisar sitt intellektuella kapital som de gör. Metod: Vi har använt oss av en deduktiv/deskriptiv undersökningsmetod där vi har gjort ett a-priori-antagande i form av tre forskningsfrågor vilka vi sedan besvarar. Undersökningen är kvantitativ då vi undersöker vilken data olika företag presenterar i sin årsredovisning.

Syftet med studien var att undersöka hur skillnader mellan den samiska minoriteten och den svenska majoriteten är diskursivt konstruerade i nyhetstexterna som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Norrländska Socialdemokraten och Östersunds-Posten i maj och oktober 1970 respektive 2010. En teoretisk utgångspunkt var att etniska skillnader är socialt konstruerade, samt att medier utgör en inflytelserik arena för dessa konstruktioner.I studien kombinerades kvantitativ innehållsanalys, som inbegrep en tematisk analysdel, och transitivitetsanalys, vilka inordnades i ett kritiskt diskursanalytiskt ramverk. Den kvantitativa undersökningen omfattade 187 nyhetstexter, som handlar om samer och/eller samiska frågor. Utifrån detta material valdes tre texter från varje år ut för en analys av hur samer representeras i relation till svenskar i termer av deltagare och processer på satsnivå.Resultaten visade att skillnader mellan samer och svenskar konstrueras i nyhetstexterna från både 1970 och 2010 genom att samer är underordnade svenskar sett till antal textaktörer, huvudpersoner och röster, men även i form av att samer är tilldelade mindre tongivande och aktiva lingvistiska deltagarroller i de närstuderade texterna. Samer framträder därtill främst i nyhetstexter, vars huvudsakliga teman behandlar problem eller konflikter.

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme.

Syftet med studien är att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, även kallat kränkningar, mellan lärare och elever konstrueras diskursivt på tre arenor. Dessa arenor är forskning om mobbning, läroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lärarvikarier. Studien utgår ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där man menar att språket konstruerar vår bild av världen och inte endast ?avbildar den som den är?. Så fort vi använder språket tolkar vi även vår omvärld.

I februari 2007 redovisade ansvarskommittén sitt slutbetänkande för regeringen. I sitt slutbetänkande föreslår ansvarskommittén en omstrukturering där 6-9 regionkommuner kommer att ersätta dagens 21 landsting, samtidigt kommer 6-9 län, sammanfallande med de föreslagna regionkommunerna, att ersätta dagens 21 län. Den föreslagna omstruktureringen har fått regionaliseringsdebatten att åter blossa upp i Sverige. I debatten är det tydligt att känslorna för den egna regionen varierar mellan olika regioner, då vissa regioner vurmar mer och andra mindre för den egna regionen. Vad beror detta på? Handlar det om regional identitet eller avsaknaden av densamma? Dessa frågor ligger till grund för denna uppsats med syfte att undersöka hur region och regional identitet konstrueras och rekonstrueras i tidningsmedia.

Under de senaste åren har användandet av Internet ökat snabbt i världen och om man tittar på hur stor andel av befolkningen som har tillgång till Internet i hemmet är Sverige ett av de ledande länderna. Alla datorer med en uppkoppling till Internet kan bli smittade av spyware, men trots detta är inte många användare medvetna om riskerna som spyware innebär. Syftet med denna studie är att ge en bred bild av vad spyware är och vilka hot det innebär. Vidare vill vi undersöka hur medveten om dessa problem hemanvändaren är.För att uppnå syftet har vi använt en kvantitativ metod genom att skicka ut enkäter till användare av PC-datorer i hemmet. Vi har också använt en kvalitativ metod genom att studera litteratur och artiklar för att göra kopplingarna klarare.Spyware är program som övervakar en datoranvändares aktiviteter och fångar upp data om användaren som skickas till tredje part.

Syftet med studien var att genom att beskriva och diskutera tre teoretiska perspektiv på jaget och människan, samt genom att jämföra och integrera dessa perspektiv med varandra, öka förståelsen för människans identitet. Syftet var också att undersöka på vilket sätt en sådan förståelse har relevans för mötet med klienten inom ramen för socialt arbete. Frågeställningarna var: 1. Hur beskrivs och diskuteras människans identitet i existentialistiskt, socialkonstruktionistiskt respektive psykodynamiskt perspektiv? 2.

Detta examensarbete syftar till att genom enkät och intervjuer undersöka hur elever i skolår fyra relaterar till förr i tiden. Detta görs utifrån en hypotes om att eleverna genom en inofficiell historieförmedling i form av filmer och tv-program med historiska teman har förvärvat ett visst medvetande om historien, och att denna främst handlar om medeltid. Därför undersöks huruvida några spår av den filmatiserade historieförmedlingen går att finna i elevernas kunskaper. Dessutom undersöks elevernas inställning till sina kunskapers källor, bland annat källor i form av film, tv-program och litteratur. Examensarbetet behandlar resultaten från undersökningarna i relation till begreppen historiemedvetande, palimpsestisk historieförmedling och historical film literacy. Den undersökta gruppen visade sig genom enkätundersökningen och i jämförelse med andra studier vara typisk i sin konsumtion av medier.

Backgrund: Cancer är en av Sveriges och världens vanligaste folksjukdomar. När sjukdomen inte längre går att bota övergår vården från kurativ till palliativ vård. En del av patienterna i livet slutskede väljer att vårdas i hemmet och detta utgör en känslig period för både patienten och närstående. Närstående och familjemedlemmar vårdar och utför omvårdnadsuppgifter som annars skulle utföras av vårdpersonal. För att kunna utföra vården har närstående och anhörigvårdare stor behov av stöd.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskan kan använda empowerment i vård av unga. Det finns ett stöd i de vetenskapliga artiklar som granskats att använda sig utav empowerment i vård av ungdomar. Litteraturstudien visar att empowerment stärker ungdomar. Sjuksköterskan kan genom empowermentåtgärder understödja så att ungdomar får en bra start i livet. De empowermentåtgärder denna litteraturstudie resulterar i visar att sjuksköterskan genom undervisning direkt till ungdomar men också till vuxna i ungdomars omgivning, stödjer ungdomar i den förändring de går igenom, samt guidar dem till ett sunt hälsobeteende med hjälp av prevention.

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.

Övervikt och fetma påverkas direkt av våra kostvanor. Då föräldrar har stort inflytande över barns kostvanor kan de påverka risken att drabbas av övervikt och fetma samt de livsstils-sjukdomar som följer med detta. Livsmedelsverket har utformat fem kostråd med syfte att hjälpa den svenska befolkningen till hälsosamma matvanor och god hälsa. Syftet med denna studie var att kartlägga småbarnsföräldrars medvetenhet om Livsmedelsverkets fem kostråd och följsamheten av dessa samt att undersöka medvetenhet och följsamhet utifrån utbild-ningsnivå. En tvärsnittsstudie tillämpades med kvantitativ enkät som metod med insamlad data från 171 småbarnsföräldrar.

Att söka arbete idag kan vara en komplicerad och frustrerande process. Mycket vikt ligger i vem du är som person och inte bara i vilka meriter eller vilken utbildning du har. Det finns dessutom olika förutsättningar för dig att bli anställd beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. För arbetsgivarna ligger det både tid och pengar i att skaffa nya medarbetare. Dessutom är det viktigt att hitta rätt person till jobbet då det kan bli kostsamt att anställa ?fel?.

Kompetensen i ambulanssjukvården höjdes år 2005 i samband med att läkemedelshantering inte längre var tillåten för icke legitimerad personal. Den primära bedömningen är en undersökning av de vitala funktionerna andning, cirkulation, medvetande och allmäntillstånd. Den primära undersökningen avgör vilken vård som patienten fortsättningsvis ska erbjudas. Tidigare forskning påvisar problemet med att patienter inte direkt kommer till den mest optimala vårdnivån. Syftet med Vård-på-plats-projektet var att så tidigt som möjligt i vårdkedjan vägleda patienter till rätt vårdnivå.

Bakgrund: Uppfattningen och upplevelsen av den egna kroppen är viktiga aspekter ur hälsosynpunkt då sämre medvetande om kroppen kan få konsekvenser för hälsan i form av sjukdomar och skador. Det här berör sjukgymnastik då sjukgymnastiska interventioner inte enbart bygger på förståelsen för de fysiska funktionerna i kroppen utan även på människans upplevelse av sin kropp och rörelse. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan uppfattad kroppslängd i jämförelse med andra människor, tillfredsställelse av kroppslängd och uppmätt kroppslängd samt potentiella könsskillnader i detta. Metod: En enkät innehållande frågor om uppfattad längd samt påståenden att vilja vara kortare eller längre genomfördes av 55 deltagare. Även mätning av kroppslängd genomfördes.