Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ?Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen.

Denna studie har undersökt möjligheten att använda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén är att medelst skulpturer av surrealistisk karaktär låta barnen röra sig i gränslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som främjar barns fria tänkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i åldern 9-10 år. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förväntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sådan förväntad effekt.

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka om mediefenomenet Pär Ströms jämställdistiska diskurser går att förstå, genom att knyta an till maskulinitetskonstruktioner. Även hur dessa diskurser förhåller sig till könskategoriseringar och heteronormativitet. Delvis genom att undersöka hur subjektspositionen kön konstrueras i dessa diskurser. Det empiriska materialet utgörs av två böcker skrivna av Pär Ström. Det teoretiska ramverket som tillämpas i analysen är diskursteori, queerteori samt maskulinitetsteori.

The first part of the thesis consists of a brief introduction to the general principles of target detection and the sensor-systems used. In the following part there is a theoretical description of the algorithms this thesis focuses on. The detection algorithms described in this paper are called Cell Average, Ordered Statistics, 2parameter and Gammadetector. Two different discriminators called Extended Fractal Features and Quadratic Gamma Discriminator are also described. The algorithms are tested on three different types of data, simulated SAR-pictures, authentic SAR-targets and IR-pictures.

Denna uppsats utgår från ett intersektionalitetsperspektiv, där det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhållande till makt. Framväxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt på utvecklingen från slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poängterar vikten av en långsiktigt hållbar utveckling för storstäderna och dess invånare. Städerna bär på ? det dubbla åtagandet? d.v.s.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ?kall?, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta.

The aim of this Masters thesis is to examine the view of funding and sponsorship of culture within Swedish governmental cultural policy. The main issue is to discover changes in attitude towards funding and sponsorship of culture by comparing the discourse of cultural policy in the 1970s with the discourse of cultural policy in the 1990s. The theoretical and methological starting point is Ernesto Laclaus and Chantal Mouffes discourse theory. Another theoretical starting point is Danish cultural policy reasearcher Dorte Skot-Hansens theories of the development of cultural policy in the Nordic countries, and Norman Faircloughs, of critical discourse analysis, theory of the marketization of discourse. Four governmental cultural policy documents, two from the 1970s and two from the 1990s, are analysed through a model loosely based on Laclaus and Mouffes idea of nodalpoints and elements constituting a discourse.

Studenter har sedan 1960-talet har uppmuntrats till att engagera sig ideellt under sin skoltid, däremot kan man se att syftet med det ideella arbetet hos studenter har förändrats i takt med att samhället har förändrats. I Sverige finns det många olika ideella hjälporganisationer som studenter kan engagera sig inom. Syftet med studien var att studera hur studenter som arbetar ideellt beskriver betydelsen av det ideella arbetet. Studien belyser också hur studenterna upplever att det ideella arbetet har för betydelse i samhället och vilka samhällsfaktorer som bidragit till deras intresse för ideellt arbete. Studien sätter det ideella arbetet i relation till lönearbetet och studenterna får möjlighet att beskriva vilka förutsättningar det finns i samhället för att utföra det ideella arbetet.

Arbetslöshet bland utrikes födda är en omdiskuterad och aktuell fråga i Sverige. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är betydande och en stor variation i arbetslöshet bland invandrare kan observeras mellan Sveriges kommuner. En hög arbetslöshet bland utrikes födda är samhällsekonomiskt kostsamt och påverkar Sveriges tillväxt på sikt. Detta är särskilt problematiskt med tanke på de demografiska utmaningar som väntar Sverige, då ett mindre antal personer ska försörja allt fler. För att möta dessa utmaningar krävs en effektiv integrationspolitik som fokuserar på orsakerna till arbetslösheten bland utrikes födda.

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten?Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet.

Denna studie är ett alternativt synsätt på en kommuns mångfalds- och jämställdhetsfrämjande. Vår uppsats är en diskursiv analys av de normativa föreställningarna kring begreppen "mångfald" och "jämställdhet" med vilken vi uppmärksammar hur det till synes positiva mångfalds- och jämställdhetsfrämjandet i själva verket inbegrips av negativa inslag.Vi granskar inte bara hur interaktionen fungerar mellan dessa värdeladdade begrepp utan också effekterna därav. Studien avgränsar sig till Landskrona kommuns mångfalds- och jämställdhetspolicys, med intervjuer som kompletterande inslag, genomförda med strategiskt utvalda representanter från kommunen. Genom den här uppsatsen uppmärksammas de bristfälliga perspektiven som råder över begreppen "mångfald" och "jämställdhet". Dels belyser vi hur begreppen i sin samverkan interagerar som exkluderingsmekanismer och reproduktioner av rådande maktförhållanden.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhällsorienterade läromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhällskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förändrar elever och samhälle med hänsyn till normer om kön och sexualitet, så som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjälp av diskursanalytiska verktyg visat att så inte är fallet. Istället visar studien att läromedlen till största delen osynliggör både genusvetenskapliga och queera perspektiv, även om det även finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien är de förtydligade målsättningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument Läroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel där man finner läromedlens tal om kön och sexualitet.

Föreliggande uppsats ämnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av särskilt stöd samt försöka förstå vilka konsekvenser en särskiljande praktik får för dessa konstruktioner. Studien är genomförd på tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frågeområden funnits men samtalen har tagit olika form beroende på vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en verktygslåda hämtad från kritisk diskursanalys.

Studien syftar till att se hur tjejer från tre olika kompisgrupper genom språket konstruerar sin uppfattning om sig själva, varandra och omvärlden. Studien har hämtat sitt material från tre samtal med gymnasietjejer från två mellanstora städer. Materialet har analyserats utifrån en diskursiv narrativ ansats där vi utgått från att deras språk konstruerar den verklighet de lever i. I materialet har vi urskilt tre framträdande mönster i hur tjejerna med hjälp av varandra skapar identitet. I det första mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att prata om gruppens vänskap positionerat sig inom gruppen och på så vis förhandlat fram sina identiteter.

Både svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer är en del många universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utländskt ursprung berättar om vardagsrasism och förhållningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berättelser narrativt och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berättelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades på ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhållningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berättelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade på deras förhållningssätt gentemot skilda delar av universitetsvärlden..