Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna.

Studiens syfte är att granska två fysiska klassrumsmiljöers artefakter och utifrån dessa konstruera meningsfulla teman för att tala om klassrumsmiljöer. Den fysiska miljön förstås i denna studie uttrycka mer än bara dess fysiska funktion; som en vidare analytisk ansats förstås artefakterna och de konstruerade temana ingå i en mer övergripande skoldiskurs som producerar vissa specifika kunskaper och maktrelationer i skolkontexten. Kunskaperna kan tänkas återskapa vissa sociala utfall och reproducerar institutionen skolans ställning i samhället. Våra frågeställningar lyder: ?Hur är klassrummen utformade? Vad kan olika artefakter uttrycka om skolans sociala liv? Vilka likheter och skillnader finns mellan de båda klassrumsmiljöerna??.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Syftet med denna studie är att granska hur lärarna för åk 1-7 i en skola utanför Sverige arbetar förebyggande och åtgärdande mot mobbning inom ramen för Zero-programmet. Genom att ta reda på hur lärarna uppfattar mobbning och Zero-programmet vill jag bidra till forskningen som rör skolors aktiva insatser mot mobbning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där informanterna fick beskriva sitt aktiva förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning samt beskriva sin uppfattning om mobbning och Zero-programmet. Ur mitt material kom jag att utläsa tre olika Diskurser vad gäller synen på mobbning. Vad gäller utsagorna om det förebyggande och åtgärdande arbetet utkristalliserades Diskurserna: noll-tolerans och återkoppling, uttalade förväntningar, omvårdnad och delaktighet.

ADHD är en diagnos som länge givits till barn. Därför rör forskning om ADHD mestadels barn och unga. Viss klinisk forskning finns om föräldrar med ADHD, denna har fokuserat på deras barns framtida utveckling. Kunskap om hur det kan upplevas att vara förälder och ha en ADHD-diagnos saknas.Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt olika sätt som föräldrar med ADHD kan förhålla sig till föreställningar kring föräldraskap och ADHD.  Den har även haft som syfte att ge förståelse för några olika sätt som personer som är föräldrar och har en ADHD-diagnos kan se på sig själva och sitt föräldraskap. Studien bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med föräldrar som har, eller utreds för, en ADHD-diagnos.I studiens teoretiska referensram ses både funktionsförmåga och föräldraskap som något som påverkas av sociala normer och maktordningar.

Denna uppsats har fokus på platser som är möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad från planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, präglas dessa platser av en rad olika motsättningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se på mellanrum som överblivna platser utan värde och som en markreserv i väntan på en framtida stadsutveckling. Trots detta används dessa platser av människor, som snarare ser på mellanrum som värdefulla platser och som en slags frizon för människor och aktiviteter som inte ges något utrymme på planerade och kontrollerade platser i staden.

Syfte: Syftet med studien är att analysera och tolka kvalitetsredovisningar som policytext ikommuner, samt fristående skolor och relatera till detta till ?elever i behov av särskilt stöd?,samt att genom litteraturstudier och genom att ta del av tidigare forskning, få möjlighet tillreflektion, förståelse och insikt om policies betydelse för den sociala praktiken.Teori: Perspektiv är teoretiska abstraktioner vars funktion är att underlätta förståelsen av ettforskningsområde. Diskurser anger bland annat de ramar för vad som är möjligt och intemöjligt att formulera inom ett visst område. I diskursbegreppet ryms även den socialapraktiken, den diskursiva praktiken och policy som text. För att kunna byta perspektiv undermin studie har begrepp som distans och närhet varit betydelsefulla.Metod: En induktiv ansats med utgångspunkt i en växling mellan förståelse av helhet ochdelar i vårt skolsystem.

Vår uppsats, Den individualiserade arbetslösheten? Attityder och värderingar till arbetslösa försörjningsstödstagare, bygger på fyra kvalitativa intervjuer med socialarbetare verksamma inom arbetet med försörjningsstöd. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen har varit att undersöka om och hur synen på arbetslöshet som individuellt orsakat gestaltas i socialtjänstens arbete med arbetslösa försörjningsstödstagare. Detta har gjorts mot bakgrund av det individualiserade synsätt som präglar aktiveringspolitiken. För att undersöka syftet har vi utgått från följande frågeställningar:1.

I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernasinnehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hursvartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

Internationella mätningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, är betydligt lägre än genomsnittet. I skolan finns därför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematiksatsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att använda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebär utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats är att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.

SAMMANFATTNINGFöräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta.

Different studies have shown that somewhere between 10 000 and 75 000 persons live in Sweden as undocumented migrants. They are not entitled to basic human and social rights such as access to health care on the same basis as persons holding a residence permit in Sweden. Undocumented migrants are often exploited as workers in the informal economy and they are not allowed to organize in unions. The Swedish Social Services is by law bound to care for all people living in Sweden, though in reality undocumented migrants are excluded from benefits and efforts granted by the Social Services. Our aim with the study has been to investigate the situation of undocumented migrants in Sweden and in relation to Social Services.