The aim of this study was to analyze how discourses about domestic violence emerges in policy and practice, and to investigate how those discourses may change from a structural, political level to a local, practical level. The research questions focused how the problem of domestic violence is formulated at national and local level, scrutinizing the different discourses framing and reproducing the causes and solutions of the problem, and also to deduce how different context affects formulations. The empirical material consists of policy plans and interviews with social workers. The findings indicates that the issue of domestic violence is articulated differently on different levels. In action plans on the national level, the domestic violence is formulated within a structural discourse, being a problem on a (gender-) political level, whereas professional social workers recognizes domestic violence as a personal problem within an individual oriented discourse.

Idag är debatten om läxor vanligt förekommande i såväl skolans sfär som i media och inom politiken. Dessa debatter kan ses som ett sätt att skapa en normalitet, och en strävan efter att få fler att ansluta sig till de olika parternas uttalade uppfattningar om läxans förekomst. Tillsammans med denna debatt utgör läroplanen några av de normer som skolans aktörer ska förhålla sig till gällande läxorna. Trots att läxan inte nämns i läroplanen så lever läxan vidare och vi väljer därför att betrakta läxan som en norm, som följs av inte bara skolans aktörer och eleverna utan även av föräldrar. Även fast läxan i huvudsak berör eleven anser vi att elevernas talan om läxor inte representeras i de debatter som förs, och vi undrar därför; var är elevernas talan om läxor?Vi har därför valt att anta ett elevperspektiv och använder oss av en diskursanalytisk ansats för att förmedla deras uppfattningar om läxor.

Denna uppsats sätter journalistikbegreppet i fokus. Syftet har varit att ta reda på om det går att identifiera några tydliga gränser för vilken typ av medieinnehåll som kan sägas vara journalistik. Vem har rätt att producera den och hur förhåller sig olika yrkesgrupper som producerar medieinnehåll till journalistiken som begrepp? Det har i sammanhanget även varit angeläget att söka kunskaper om hur journalistiken hänger ihop med dagens föränderliga mediesamhälle och samhällets utveckling i övrigt. Uppsatsen bygger på forskning och teorier om journalistikens och journalistrollens framväxt och utveckling.

AbstractVi har undersökt självkänslans bakomliggande diskurs i artiklar från dags- och populärpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet självkänsla gentemot andra samhälleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet självkänsla skildras i media och hur det kan påverka vår identitet, och vårt beteende i dagens individuella samhälle. Vi har också ställt oss frågan om medias fokusering på begreppet självkänsla enbart är positiv eller om den kan få negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. Efter att vi har granskat artiklar om självkänsla, upptäckte vi att många skildrade självkänsla som en lösning på många av dagens sociala problem så som stress, utbränning och problematiska förhållanden människor emellan.

Syftet med denna studie är att genom ett fokus på språkanvändning beskriva och få en djupare förståelse för hur bloggande tonårsmammor framställer sin identitet på bloggen. Tonårsmammor tillhör en grupp individer som förknippas med en hel del fördomar och därmed är det av stor socialpsykologisk relevans och intresse att undersöka hur de själva ställer sig till den stereotypa bild som ges av dem. Studien vägleds av frågeställningarna: hur framställer tonårsmamman sin identitet på bloggen, vilka subjektspositioner förekommer och antas av den bloggande tonårsmamman och hur förhåller sig den bloggande tonårsmamman till andra diskursiva uttryck idag. Dessa besvaras med hjälp av kritisk diskursanalys integrerad med subjektspositionsbegreppet som metodologisk ansats. Vid analys av den diskursiva praktiken, som införlivats med det teoretiska ramverket, har vi kommit fram till att tonårsmammorna både är med och reproducerar och förändrar den dominerande diskursordningen.

Uppsatsen undersöker byggnationen av Sågenområdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrån ett demokrati- och maktperspektiv. Utifrån intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de Diskurser kring hållbar utveckling som präglat planeringen samt i vilken utsträckning planeringen har påverkats av neoliberalism. Neoliberalism används som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hållbar utveckling som förespråkas av kommunen präglas av neoliberalism samt att de kritiska Diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utsträckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrån neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stängda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hållbar utveckling och exploatering avpolitiserats.

Examensarbetets utgångspunkt var att ifrågasätta varför kulturarvsförmedling framstår som viktigt i dagens mångkulturella skola. Genom att analysera och jämföra förekommande Diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom området utkristalliserade sig olika perspektiv på "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" främst som ett redskap som kan förmedla värderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses därför viktigt att förmedla då det tros kunna leda till större förståelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mångfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strävan efter en gemensam värdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gällande och styrande, det nationellt svenska.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus på matematik och slöjd. Syftet är att undersöka om samma definition och tillämpning av kreativitet finns i de båda ämnena. Det görs med hjälp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, så som jämförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som använts till analysen är förutom läroplan och respektive kursplan för grundskolan även de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvärderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör två olika Diskurser både när det gäller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det råder en hegemoni inom matematik som inte går att finna inom slöjd.

?Arabiska våren ? framställningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia? är titeln på denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att på så sätt kunna uttala om den ?Arabiska vårens? framställning. Syftet har också varit att jämföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna.Med utgångspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjälp av den kritisk diskursanalytiska metoden.Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie är kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en ställning mot väst och dess intressen, samt aktörer förknippade med väst där de västallierade andrafieras som ?De onda Andra?.

Syftet med uppsatsen är att undersöka Diskurserna kring ett antal bostadskvarter isödra Gårda i Göteborg. Utsagorna som utgör Diskurserna är hämtade frånkommunala politiker, boende, media samt Göteborg stads stadsarkitekt.Genom en kvalitativ metod intervjuar uppsatsförfattarna åtta politiker från Göteborgsbyggnadsnämnd och fastighetsnämnd, en boende i södra Gårda samt Göteborgs stadsstadsarkitekt. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av teori och tidigareforskning. De teoretiska referensramar som används är identitet, makt, psykoanalys,gentrifiering och diskursanalys. Den tidigare forskningen behandlar bostadspolitik,boendestandard, gentrifiering och social polarisering.I analysen redogörs för de fyra Diskurser som urskiljs: Bevarandediskursen,rivningsdiskursen, den sociala diskursen om bostadens värde och den materielladiskursen om bostadens värde.

Problem/Bakgrund: Arbetet behandlar sociala strukturer och samvaro mellan medlemmar i studentföreningen Ateneum och undersöker hur de Diskurser som ligger som grund för den politiska gemenskapen påverkar sättet att umgås och tala om sig själv.Syfte: Mitt syfte är att redogöra för hur gemenskapen medlemmarna emellan konstrueras och reproduceras utifrån deras politiska ideologi.Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens upplägg: Jag använder mig av kvalitativ metod där fokus ligger på den individuella upplevelsen ur ett etnometodologiskt perspektiv. Jag ger en bakgrundsbeskrivning av föreningen och redogör för mitt metodologiska tillvägagångssätt samt eget intresse och förförståelse för fenomenet. Detta följs av ett avsnitt om mina teoretiska utgångspunkter och därefter analysen. Arbetet avslutas med en sammanfattning.Slutsatser/Resultat: Upplevelsen av gemenskapen i föreningen präglas av motsättningar mellan diskursen om öppenhet och tolerans för skilda åsikter och diskursen om en enad ideologisk front där medlemmarna gör anspråk på en "sann" tolkning av verkligheten. Den senare genererar motstånd mot gällande politiska doktriner och tar sig uttryck i olika motståndsstrategier, som i sin tur för medlemmarna närmare varandra.

The aim of this master?s thesis is to study the discourses on culture as developed by EU Commission. The method applied is a discoursebased historical analysis, where analysis of arguments and metaphors are functional to the enlightening of the construction of discourses within EU cultural policy. EU official documents constitute the empirical material studied. The theoretical framework of the thesis draws upon cultural public sphere theory as well instrumentalist cultural policy research.

Jag följde under ett par månader ett antal elever och studenter i ett projekt som pågick under hösten 2007. Utifrån en diskussion om dokumentation och maktutövning som bygger på en Foucaultsk förståelse av makt- och diskursbegreppen tog jag fram en modell för pedagogisk dokumentation med video där dokumentationens form och innehåll bestämdes av den som blev dokumenterad: två av tio elever och två av fyra studenter fick i uppgift att spela in en minut videofilm om dagen som dokumentation av ett veckolångt projekt. Dessa filmer, samt observationer av arbetet under projektveckan, ligger till grund för en utvärdering av metoden, samt en analys av vilka maktstrategier som använts av aktörerna inom den diskurs projektet utgör. Metoden visade sig svår att förankra hos deltagarna och ansatsen att låta dem styra över materialet blev svårare att förverkliga än jag föreställt mig. För en bredare uppslutning i den avslutande gruppdiskussionen hade jag i efterhand velat engagera fler än fyra av deltagarna i dokumenterandet. I analysen av hur makt utövades mellan grupper i projektet fann jag att studenterna ofta använde vad som kan kallas för ett problemformuleringsprivilegium för att styra arbetet, och att de vid behov legitimerade det genom att låna in argument från utanpåliggande Diskurser, främst från skolans värld. Eleverna, som saknade problemformuleringsprivilegiet, svarade med att göra motstånd genom bland annat arbetsvägran..

Den här uppsatsen undersöker bedömningsdiskursen kring multimodala framställningar inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola. Syftet med undersökningen är att belysa vilka kunskaper som känns igen och värderas i studenters medieproduktioner och få en förståelse de föreställningar om kunskap som finns hos studenter och i lärarkollegiet.Uppsatsen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv. De andra teorier som används i analysen är hämtade från bedömningsforskning, multimodalitetsforskning samt forskning kring praktisk kunskap och olika kunskapsbegrepp. Empiriskt bygger uppsatsen på intervjuer med lärare och studenter kring multimodala examinationer. Intervjuerna har sedan analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys.Undersökningen visar att diskursordningen kring multimodala framställningar rymmer två konkurrerande Diskurser.