Svensk jämställdhetspolitik är traditionellt sett utformad i könsneutrala termer. Detta innebär att målet med politiken är att arbeta för lika rättigheter och skyldigheter, alla ska kunna utvecklas utifrån egna förutsättningar oberoende av könstillhörighet. Den könsneutrala utgångspunkten kritiseras av de feminister som anser att mannen är norm i samhället, vilket gör att kvinnan uppfattas som den avvikande. Kritikerna menar också att det finns en konfliktaspekt när det gäller frågan om jämställdhet eftersom män blir tvungna att avstå från makt till förmån för kvinnorna. I jämställdhetsdebatten för att öka kvinnors makt och inflytande har frågan om könskvotering diskuterats både i media och i riksdagen.

Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen.

Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrån bilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap i grundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna i dessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt används en semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att den fungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet.

Syftet med den här studien är att undersöka Diskurser kring våldtäkt och hur kvinnor framställs utifrån kön och sexualitet på internetforumet Flashback forum. Studiens frågeställningar är: Hur diskuteras det om våldtäkt på Flashback forum? Hur framställs kvinnor utifrån genus och sexualitet i diskussioner kring våldtäkt på Flashback forum?För att besvara studiens två frågeställningar insamlas textmaterial från Flashback forum. Studien är kvalitativ och (kritisk) diskursanalys används som metod. Materialet analyseras med hjälp av feministiska teorier med fokus på genus och sexualitet.Studiens resultat visar att diskursen som finns på Flashback forum många gånger skuldbelägger våldtäktsoffret.

Syftet med denna uppsats är att analysera Aftonbladets och Expressens rapportering av Haiti under en specifik historisk tidpunkt och undersöka om och i så fall på vilka sätt postkoloniala Diskurser om Väst och De Andra präglar denna rapportering. Det empiriska materialet består av 99 artiklar som alla berör jordbävningskatastrofen i Haiti och som publicerats i Expressen och Aftonbladet under tidsperioden 13 januari 2010 till och med 22 januari 2010.Uppsatsens analyser visar att det universalistiska likhetsideal som merparten av artiklarna appellerar till är samma likhetsideal som samtidigt konstruerar Haiti som annorlunda och haitierna som De Andra. Det blir tydligt hur motsägelsefulla resonemang får mening genom eurocentriska dikotomier mellan västerländsk överordning och haitisk underordning. Föreställningar om ett rationellt, civiliserat, pålitligt och godhjärtat Väst tillåts att frodas i relation till ett Haiti iscensatt som passivt, farligt, korrumperat, opålitligt och laglöst. Bistånd, hjälparbete och militära interventioner framställs därför inte bara som en direkt aktion för att hjälpa de drabbade av jordbävningen utan också som ett medel för att hjälpa Haiti in i civilisationen med universalistiska värden och en utopisk självbild som ledstjärna..

Uppsatsens syfte är att se hur homosexuella Diskurser är framställda i utvalda japanska tecknade TV-serier för barn, samt hur dessa ändrats när dessa TV-serier importerats till USA.Med utgångspunkt från Norman Faircloughs diskursanalytiska modell har nyckelscener från de utvalda TV-serierna Cardcaptor Sakura och Sailor Moon analyserats från ett queerteoretiskt perspektiv.I de anime jag analyserat är homosexuella respektfullt gestaltade och det är sällan fokuserat på homosexualiteten. Dock förekommer vissa heteronormativa mönster som att maskulint och feminint kompletterar varandra även i samkönade par. Homosexualitet är dessutom inte alltid så tydligt framställt vilket kan tyda på osynliggörande eller inkludering på samma villkor som heterosexualitet. I de amerikanska versionerna har homosexualitet helt censurerats genom klipp i scener och ändrade dialoger. I ett fall har en man gjorts om till kvinna så att förhållandet istället blivit heterosexuellt och i ett annat fall har ett kärlekspar gjorts om till kusiner..

Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka Diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten.Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesärskolan En diskursanalys utifrån hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie är att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesärskolan. Jag ser även till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie är insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av två intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, på två skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgång bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar på en komplexitet gällande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas där den sociala- och kognitiva kunskapen ansågs viktiga. Två Diskurser gällande undervisning inom gymnasiesärskolan träder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, där båda fokus sägs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

The aim of this M.A.-thesis in social work is to problematize the assimilatoric concept of integration and its discourses in a postcolonial perspective in relation to social work in Denmark.As a support theory I use symbolic interactionism. By using these theories I show how the concept of integration and its discourses, when its aim is assimilatoric, can be understood and problematized with concepts as binary oppositions and hegemony.It is shown that the construction of the discoursive other is a useful term as an instrument of interpretation of power in general. The relevance to social work in relation to the social workers double powered positions, professional and cultural power to define 'the other', in social work with ethnic minorities is shown in relation to the post colonial perspective with support of symbolic interactionism. The white western world hegemony and the social workers power positions in relation to the clients fits to the theoretic frame chosen in the thesis.A second aim in this thesis is to point to new ways for social work and to the necessity to reflect over a globalized world characterized by international migration, ethnic relations and diversity..

I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Uppsatsens syfte är att visa hur Jean Rhys i sin roman Sargassohavet ifrågasätter de narrativa strategier och Diskurser som avgör vilka romanpersoner och perspektiv som får komma till uttryck. Rhys gör detta bland annat genom att placera en icke-västerländsk kvinna, som dessutom påstås vara galen, i protagonistens position. På så vis legitimeras romanpersonens perspektiv och detta är ett sätt att låta den Andras röst få komma till uttryck, från det fria subjektets position.Rhys lyfter också fram att det alltid finns fler än en sida av en berättelse. Den mångstämmighet som kännetecknar romanen visar att en berättelse kan framföras från flera olika perspektiv; genom att utrymme ges åt flera röster försvåras en reducerande läsart av romanpersonerna. Romanens polyfoni är också ett sätt att belysa de olika positionerna i de konflikter som strukturerar romanen, exempelvis konflikten mellan det västerländska och det icke-västerländska, mellan kvinnor och män och mellan rationalitet och fantasi..

Migrationsverket har kritiserats hårt för att inte ha tillräcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrågor, eftersom människor nekats uppehållstillstånd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. Människor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella läggning som skäl, eftersom det inte klassats som tillräcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgå från en heteronormativ diskurs som är diskriminerande.Queerfeministisk teori kritiserar samhälleliga normer som påverkar hur människor behandlas. Med hjälp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa Diskurser i svensk migrationspolicy.