Syftet med uppsatsen är för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF på Himmelriket på Svenskafans framställer Diskurser kring läktarbråket i Parken år 2005 samt hur Sydsvenskan framställer samma läktarbråk utifrån samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlägga de eventuella Diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen påverkar Diskurserna eller själv blir påverkad av Diskurserna. De två forskningsfrågorna är således, vilka Diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar på Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan Diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gått igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, även huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förståelse kring skillnader på supportrar och huliganer, vidare återges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som är tänkt att utgöra förförståelse för problemområdet. Som tidigare forskning har författaren valt att använda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger på en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och där publikbråken under denna tid analyserats.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhällsorienterade läromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhällskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förändrar elever och samhälle med hänsyn till normer om kön och sexualitet, så som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjälp av diskursanalytiska verktyg visat att så inte är fallet. Istället visar studien att läromedlen till största delen osynliggör både genusvetenskapliga och queera perspektiv, även om det även finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva Diskurser. Bakgrunden till studien är de förtydligade målsättningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument Läroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel där man finner läromedlens tal om kön och sexualitet.

Den här uppsatsen belyser hur svensk dagspress har uppmärksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars åren 1978, 1988, 1998, 2008 och 2013 för att se om det går att utläsa någon skillnad i rapporteringen över tid. De dagstidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan Snällposten och Västerbottens-Kuriren för ett rikstäckande perspektiv.I studien kombineras diskursteori och nyhetsvärderingsteori för att förstå utvecklingen av dagspressens rapportering den 8 mars.Resultatet av innehållsanalysen visar att Internationella kvinnodagen har fått en normaliserad ställning i dagspressens nyhetsvärdering den 8 mars. Vi kan konstatera att dagspressens förutsättningar för rapporteringen i samband med Internationella kvinnodagen har förändrats sedan år 1978. I vår samtid tycks det närmast omöjligt att inte uppmärksamma Internationella kvinnodagen den 8 mars, vilket inte var fallet år 1978. Detta sätter vi i sammanhang med dagordningsteorin om publikens antagna förväntningar på medierna, samt teorin om att Diskurser utgör ramar om vad som är möjligt att säga eller inte säga i särskilda sammanhang.

Syftet med vår studie är att belysa hälsa ur barns perspektiv och få syn på hur hälsodiskursen kommer till uttryck i barnens diskussioner kring hälsa.. Arbetet utgår från följande frågeställningar Vad uttrycker barnen om hälsa? Hur blir hälsodiskursen synliggjord i barnens uttryck? För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa gruppintervjuer. Vi har valt att dela upp begreppet hälsa i fyra kategorier- kost, fysisk aktivitet, sociala relationer och psykisk hälsa. Detta för att underlätta förståelsen av begreppet hälsa för barnen och för att skapa struktur i vårt arbete.

Svensk jämställdhetspolitik är traditionellt sett utformad i könsneutrala termer. Detta innebär att målet med politiken är att arbeta för lika rättigheter och skyldigheter, alla ska kunna utvecklas utifrån egna förutsättningar oberoende av könstillhörighet. Den könsneutrala utgångspunkten kritiseras av de feminister som anser att mannen är norm i samhället, vilket gör att kvinnan uppfattas som den avvikande. Kritikerna menar också att det finns en konfliktaspekt när det gäller frågan om jämställdhet eftersom män blir tvungna att avstå från makt till förmån för kvinnorna. I jämställdhetsdebatten för att öka kvinnors makt och inflytande har frågan om könskvotering diskuterats både i media och i riksdagen.

Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen.

Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrån bilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap i grundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna i dessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt används en semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att den fungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet.

Syftet med den här studien är att undersöka Diskurser kring våldtäkt och hur kvinnor framställs utifrån kön och sexualitet på internetforumet Flashback forum. Studiens frågeställningar är: Hur diskuteras det om våldtäkt på Flashback forum? Hur framställs kvinnor utifrån genus och sexualitet i diskussioner kring våldtäkt på Flashback forum?För att besvara studiens två frågeställningar insamlas textmaterial från Flashback forum. Studien är kvalitativ och (kritisk) diskursanalys används som metod. Materialet analyseras med hjälp av feministiska teorier med fokus på genus och sexualitet.Studiens resultat visar att diskursen som finns på Flashback forum många gånger skuldbelägger våldtäktsoffret.

Syftet med denna uppsats är att analysera Aftonbladets och Expressens rapportering av Haiti under en specifik historisk tidpunkt och undersöka om och i så fall på vilka sätt postkoloniala Diskurser om Väst och De Andra präglar denna rapportering. Det empiriska materialet består av 99 artiklar som alla berör jordbävningskatastrofen i Haiti och som publicerats i Expressen och Aftonbladet under tidsperioden 13 januari 2010 till och med 22 januari 2010.Uppsatsens analyser visar att det universalistiska likhetsideal som merparten av artiklarna appellerar till är samma likhetsideal som samtidigt konstruerar Haiti som annorlunda och haitierna som De Andra. Det blir tydligt hur motsägelsefulla resonemang får mening genom eurocentriska dikotomier mellan västerländsk överordning och haitisk underordning. Föreställningar om ett rationellt, civiliserat, pålitligt och godhjärtat Väst tillåts att frodas i relation till ett Haiti iscensatt som passivt, farligt, korrumperat, opålitligt och laglöst. Bistånd, hjälparbete och militära interventioner framställs därför inte bara som en direkt aktion för att hjälpa de drabbade av jordbävningen utan också som ett medel för att hjälpa Haiti in i civilisationen med universalistiska värden och en utopisk självbild som ledstjärna..

Uppsatsens syfte är att se hur homosexuella Diskurser är framställda i utvalda japanska tecknade TV-serier för barn, samt hur dessa ändrats när dessa TV-serier importerats till USA.Med utgångspunkt från Norman Faircloughs diskursanalytiska modell har nyckelscener från de utvalda TV-serierna Cardcaptor Sakura och Sailor Moon analyserats från ett queerteoretiskt perspektiv.I de anime jag analyserat är homosexuella respektfullt gestaltade och det är sällan fokuserat på homosexualiteten. Dock förekommer vissa heteronormativa mönster som att maskulint och feminint kompletterar varandra även i samkönade par. Homosexualitet är dessutom inte alltid så tydligt framställt vilket kan tyda på osynliggörande eller inkludering på samma villkor som heterosexualitet. I de amerikanska versionerna har homosexualitet helt censurerats genom klipp i scener och ändrade dialoger. I ett fall har en man gjorts om till kvinna så att förhållandet istället blivit heterosexuellt och i ett annat fall har ett kärlekspar gjorts om till kusiner..

Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka Diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten.Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesärskolan En diskursanalys utifrån hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie är att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesärskolan. Jag ser även till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie är insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av två intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, på två skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgång bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar på en komplexitet gällande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas där den sociala- och kognitiva kunskapen ansågs viktiga. Två Diskurser gällande undervisning inom gymnasiesärskolan träder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, där båda fokus sägs vara av betydelse för att utveckling ska ske.