Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

SammanfattningAlla former av kränkning är förbjudna i den svenska skolan enligt lag, men i skolan förekommer maktutövning på flera plan, exempelvis mellan lärare och elever, elever emellan och personal emellan. Hur begreppen makt och kränkning definieras och hur maktutövningen påverkar de somverkar i skolan är subjektivt. Att makt och skola hör ihop är självklart men samtidigt motsägelsefullt, eftersom makt och kränkning är två så nära besläktade begrepp att de går in ivarandra. När övergår makt i kränkning?Föreliggande examensarbete analyserar, via diskursanalytisk metod, olika texter från Skolverkets styrdokument, hjälpdokument samt intervjutranskriptioner från en grupp lärare och en grupp elever på en gymnasieskola.

Många studier kring lärande missar elevernas kanske främsta syssla, i synnerhet bland pojkar och flickor på högstadiet och det övergripande syfte med den här uppsatsen är att studera hur eleverna är involverade i ett ständigt subjektsskapande inom ramen för en musikundervisningskontext. Som studiefokus har jag valt att pojkar och flickors subjektsskapande under pågående musikundervisning och hur dessa förhåller sig till rådande diskurser kring maskuliniteter och femininiteter. Jag har videofilmat fem lektioner i tre olika klasser vid en högstadieskola i Stockholms innerstad och sedan utifrån en diskurspsykologisk ansats analyserat elevernas olika positioneringar.Resultaten kan beskrivas på olika nivåer. Både killar och tjejer är hela tiden aktiva med att positionera sig i förhållande till kontexten på olika sätt, vilket kan ske på ett antal olika sätt. Detta kan exempelvis ske genom att uttala sig om någons musiksmak eller genom att fysiskt agera genom att gå omkring eller att svinga med en akustisk gitarr.

I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Syftet med denna uppsats var att med utgångspunkt från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur två kända företags presentationer av en önskvärd arbetssökande kan tolkas. Kritisk diskursanalys ur genusperspektiv utfördes på texter från H&Ms och IKEAs hemsidor. Av intresse var hur individen konstrueras i Internetbaserade företagspresentationer. Genom analys identifierades diskurser samt subjektpositioner som skapats i texterna. Fokus låg genomgående på konsekvenser av sociala konstruktioner och på oavsiktlig diskriminering vid rekrytering.

Denna studie har som syfte till att undersöka två dagstidningars och tre resetidningars framställning av Dark Tourism samt ta reda på vilka skillnader och likheter framställningarna har. Målet är även att finna en djupgående uppfattning av Dark Tourism och de olika perspektiven och gemensamma dragen som finns i artiklarna. Det empiriska materialet består av 25 artiklar varav 15 stycken kommer från dagstidningar och 10 stycken kommer ifrån resetidningar. En kritisk diskursanalys har tillämpats som metod i denna studie och resultaten visar att två olika diskurser, varav den ena är melankolisk och den andra är sangvinisk, präglar tidningsgenrerna. Det framgår även att diskurserna som råder i tidningarna kan ha en stor påverkan på människors uppfattning av fenomenet Dark Tourism..

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Studien belyser även maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen är en del av. Tre diskurser uppmärksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lärare som undervisar i teknikämnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna används Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstår skolans syfte och mål med utgångspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundläggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvärlds-perspektiv som menar att samhället bör förstås utifrån ett dubbelt perspektiv: system vilken är kontext för målorienterat handlande och livsvärlden vilken är kontext för kommunikativt handlande. Studien är en intervjustudie där fem rektorer från fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfråga en skola som präglas av en livsvärlds kontext där förståelseorienterade och kommunikativa handlingar står i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrån en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrån läroböcker och en på förhand given kunskap.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur grundskollärare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollärare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsätt som finns i yrkeskategorierna när det gäller samarbete mellan skola och fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lärare delger varandra sina kompetenser.

Syftet med studien är att undersöka och sammanställa hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förändrats genom åren. Syftet är också att visa på hur pedagoger och föräldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning använt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra föräldrar med barn mellan sju och tolv år, samt fyra pedagoger med olika lång erfarenhet inom läraryrket. I intervjuundersökningen framgår det att utvecklingssamtalet upplevs olika beroende på vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. Både lärare och föräldrar upplever att utvecklingssamtalet är en samverkan mellan hemmet och skolan, där elevens utveckling kommer främst. Nyckelord: skola, hem, samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal..

Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs.Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige.

Intentionen med uppsatsen var att lyfta fram ett elevperspektiv på att Stockholm stad har satt som mål att år 2030 förfoga över en skola i världsklass. Informanterna som deltog i studien går Individuella programmet i en gymnasiesärskola i södra Stockholm. Syftet med uppsatsen var att lyfta fram elevernas åsikter om vaden bra skola är genom en bilduppgift. Målet med studien var att få kunskap om hur eleverna valde att visualisera sina åsikter och vad som är av betydelse för eleverna i en bra skola. Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod och hermeneutisk ansats.I tolkningen av resultatet framkom att några informanter valde att gestalta den yttre miljön på skolbyggnaden.

Denna studie underso?ker hur Systembolagets roll kan uppfattas genom deras organisationsbera?ttelse. En tematisk textanalys har gjorts av Systembolagets webbpublicerade material fo?r att faststa?lla vilka diskurser som framtra?der i materialet fo?r att framsta?lla deras roll. Denna studie bygger pa? Zygmunt Baumans teori om va?rt samtida konsumtionssamha?lle samt John Clarkes resonemang om hur offentliga organisationer har beho?vt anpassa sig till detta konsumtionssamha?lle.