Detta är en diskursanalytisk studie som undersöker hur diskurser om ansvar för skydd för våldsutsatta kvinnor konstrueras bland politiker och tillsynsmyndigheter och vilka följder dessa diskurser får i den sociala praktiken. Jag har kartlagt diskurser inom officiella dokument från regeringen och tillsynsmyndigheter. Det förekommer motsättningar och spänningar både inom och mellan diskurserna vilket medför att ansvarsfrågan blir otydlig och ansvaret förskjuts från staten till kommunerna och slutligen till frivilligorganisationerna. När jag kopplar samman diskurserna med Connells teorier om könsordning blir det tydligt att se att våldsutsatta kvinnor är en oönskad målgrupp med låg status och låg prioritet och att ingen officiellinstans önskar att ansvara för deras skydd. Det ses som en självklarhet att de ideellt drivna kvinnojourerna står för en övervägande majoritet av det skydd som finns tillgängligt för våldsutsatta kvinnor.

Vårt syfte har varit att granska vilken bild två svenska tidningar förmedlar av socialtjänsten i sina ledarsektioner åren 2002-2011. Vi har undersökt vilka diskurser kring synsättet på socialtjänsten som går att urskilja i ledarna och hur dessa kan tänkas påverka människors syn på socialtjänsten. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats i form av Faircloughs kritiska diskursanalys. Vår empiri består av 33 stycken ledare från Aftonbladet.se och DN.se där socialtjänst nämns i något sammanhang. I vår analys av resultaten av vi använt oss av två teorier: socialkonstruktionism samt kritisk diskursanalys.

Denna studie kom till efter att RFSU hade börjat arbeta med frågor om sadomasochism, och efter att Socialstyrelsen tog bort sadomasochism ur sin diagnosmanual. Syftet med studien är att ta reda på vilka diskurser som används när media talar om sadomasochism.Queerteori är det teoretiska fundamentet i studien. Jag utgår även från Michel Foucaults teorier. Min metod är foucauldiansk genealogisk diskursanalys. Analysmaterialet består av 33 tryckta artiklar från svenska dags- och kvällstidningar.Resultatet visar att talet om sadomasochism i media följer olika diskurser.

Studiens syfte är att undersöka vad som spelar in vid förhandling av föräldraledighet. Detta har vi valt att göra genom att spegla blivande föräldrars berättelser mot offentliga diskurser om föräldraledighet. Formulerat som en fråga lyder syftet: Hur förhandlar blivande föräldrapar diskurser om föräldraledighet? Studien baseras på två typer av material. Dels har vi intervjuat blivande föräldrar om vilka faktorer de anser har påverkat deras planer på fördelning av föräldraledigheten.

Studiens syfte är att undersöka vad som spelar in vid förhandling av föräldraledighet. Detta har vi valt att göra genom att spegla blivande föräldrars berättelser mot offentliga diskurser om föräldraledighet. Formulerat som en fråga lyder syftet: Hur förhandlar blivande föräldrapar diskurser om föräldraledighet? Studien baseras på två typer av material. Dels har vi intervjuat blivande föräldrar om vilka faktorer de anser har påverkat deras planer på fördelning av föräldraledigheten.

I uppsatsen vill jag undersöka samhällskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhällskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger främst på Hirdmans två principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta är grunden för genusordningen. Resultatet påvisar flera olika diskurser kring kön och jämställdhet.

Syftet med den här studien är att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i två läseböcker avsedda för grundskolans tidigare åldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i läromedlen förstärker och/eller bryter mot rådande genusstereotyper. Utgångspunkten för uppsatsen är teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare än som biologiskt nedärvda, beständiga och oföränderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt. Analysen syftar därmed till att analysera läsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar på hur genus konstrueras i texterna.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att synliggöra vilka diskurser som framträder i en fokusgrupps tal om särskilt stöd i förskolan. Mer preciserat ämnar studien att undersöka om någon av resultatets diskurser innehar hegemoni samt vilka sociala konsekvenser diskurserna kan tänkas få för barnet i förskolan. Teori: Den teoretiska utgångspunkt som studien vilar på är socialkonstruktionism och studien har inspirerats av en diskursiv ansats. Socialkonstruktionistiska perspektiv har en kritisk inställning till kunskap som ses som självklar och menar att människan konstruerar, upprätthåller och förändrar sin uppfattning om världen tillsammans med andra. Vidare för detta perspektiv fram att människans världsuppfattning påverkar hennes handlingar och därmed får den kunskap vi har om världen sociala konsekvenser.

Dublinförordningen är en överstatlig EU-lag som reglerar asylansökningsprocessen inom unionen och grundar sig på principen om första land. Under uppsatsperioden publicerade EU-domstolen generaladvokat Pedro Cruz Villalóns Förslag till avgörande, som förespråkar en mildare behandling av gruppen ensamkommande flyktingbarn som tar hänsyn till begreppet barnets bästa. Uppsatsens syfte är att problematiserar förhållandet mellan EU:s Dublinförordning och ensamkommande flyktingbarn. Genom en diskursteoretisk analys av Cruz Villalóns förslag har två övergripande diskurser identifierats, dessa kallas i analysen för förstalandsförespråkarna respektive sistalandsförespråkarna. Diskurserna som återfinns i förslaget speglar två alternativa sätt att se på ensamkommande flyktingbarn inom EU:s asyl- och flyktingpolitik.

Denna uppsats behandlar hur elever upplever prestationskrav ur ett genusperspektiv, baserat på sex diskurser av Inga Wernersson samt om det finns någon skillnad mellan killar och tjejer men även om det finns någon skillnad mellan elever på estisk/ praktiska program och elever på teoretiska program. Teorin som ligger till grund för uppsatsen är de sex diskurser av Wernersson. Metoden som föreligger analysen är en kvantitativ studie för att en viss generalisering skall kunna göras vilket inte hade varit möjligt med intervjumetoden. Undersökningen är genomförd bland 100 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att det finns en del skillnader mellan eleverna på de olika programmen men att den största skillnaden finns mellan killarna och tjejerna totalt sett, tjejerna anser ser betydligt mer stressade och oroliga över skolarbetet än killarna.

Denna studie utgår från tre fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer som betraktar sig själva som queera. Syftet har varit att analysera positioneringar i relation till diskurser som konstituerar kön, sexualitet och relationer, och hur dessa positioneringar och diskurser konstrueras språkligt. Feminist Post-structuralist Discourse Analysis har använts som teori och metod, kompletterad med en analys utifrån systemisk-funktionell grammatik. Analysen har visat hur deltagarna genomgående konstruerar ett ifrågasättande av normer som organiserar och kategoriserar kön, sexualitet och relationer. Utifrån queer positionering har kön och sexualitet genom agentiva verbprocesser konstruerats som dynamiska och mångfaldiga.

Syftet med denna studie är att undersöka diskurser inom det sociala välfärdsarbetet utifrån ideologiskt politiska aspekter. Studien grundar sig på artiklar och publikationer från ideologiskt förankrade tidskrifter och organisationer. I arbetet har vi inspirerats av Faircloughs (2003) kritiska diskursanalys, då den inte enbart fokuserar på diskurs utan även strukturerna som påverkar den. I studien kan vi se hur liberala och socialistiska ideal är dominerande inom välfärdsdebatten. Dessa har kommit att bilda två olika diskurser som konkurrerar med varandra om att bli dominerande gällande hur välfärden ska bedrivas.

Uppsatsen syfte är att identifiera och beskriva diskurser som omgärdar växelvis boende genom att analysera föräldrars tal om/konstruktioner av föräldraskap. Föräldrar vars barn bor växelvis hos de båda föräldrarna. Studien har följande frågeställningar:? Hur talar föräldrar med erfarenhet av växelvis boende om detta?? Hur konstruerar de i sina utsagor föräldraskap ?sitt eget och andras?? Hur könas detta tal?? Vilka diskurser kan urskiljas i föräldrarnas tal om föräldraskap och växelvis boende? ? Hur kan dessa förstås?? Hur samspelar de olika diskurserna med varandra?Studien baseras på kvalitativ metod och utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio föräldrar med växelvis boende. De teoretiska perspektiven är postmodernism, socialkonstruktivism, konstruktioner av föräldraskap, konstruktioner av kön och kritisk diskursanalys.

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik står i fokus för denna uppsats. En utgångspunkt är att den politik som styr skolan även har inverkan på, och är en produkt av, de diskurser som råder i samhället när det gäller dessa frågor. Min undersökning är baserad på situationen i Guatemala. Där finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvåspråkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag här genomför. Uppsatsen innehåller även en jämförelse med lärares tankar kring detta på plats i Guatemala, baserat på vistelse och materialinsamling där.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.