Syftet med studien var att utforska och uppmÀrksamma vissa aspekter i clownens agerande och uttryck som enligt mig kan bli en tillgÄng för lÀrare. Genom en diskursanalytisk ansats studerade jag hur den sÄ kallade relationella pedagogikens sÀtt att formulera pedagogik som en frÄga om mellanmÀnskliga möten kan kopplas samman med teaterclownens teknik. Genom att identifiera/skapa gemensamma diskurser inom dessa tvÄ till synes skilda begreppsomrÄden blev det möjligt att förstÄ teaterclownens teknik som just ett erbjudande för lÀraren att möta eleverna pÄ nya sÀtt. De viktigaste aspekter som jag funnit i detta möte handlar om: det nödvÀndiga med mötet; det kontrollerbara och ickekontrollerbara;att se den andra; att avvakta, ge tid och att visa sig. Genom vidare resonemang kring dessa kopplingar mellan den relationella pedagogiken och teaterclownens teknik, ges nÄgra förslag pÄ hur lÀraren kan förhÄlla sig och eventuellt agera i en undervisningssituation.

Davidsson, Karin & Dornwald, Katharina. PÄ tal om estetik. En diskursanalytisk studie av Statens Offentliga Utredningar/Speaking about aesthetics. A discourse analytic study of two official government reports. Examensarbete pÄ avancerad nivÄ, 15 högskolepoÀng.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Syftet med studien Àr att undersöka och förstÄ hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamÄnaden Är 1995 samt införandet av den andra pappamÄnaden Är 2002. Vidare Àr syftet att jÀmföra de bÄda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förÀndrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter Ären 1994-1996 samt Ären 2001-2003. För att utlÀsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin anvÀnds en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak Àr tre diskurser som Àr rÄdande vid de jÀmförda tidpunkterna: jÀmstÀlldhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.

Detta Àr en diskursanalytisk studie som undersöker hur diskurser om ansvar för skydd för vÄldsutsatta kvinnor konstrueras bland politiker och tillsynsmyndigheter och vilka följder dessa diskurser fÄr i den sociala praktiken. Jag har kartlagt diskurser inom officiella dokument frÄn regeringen och tillsynsmyndigheter. Det förekommer motsÀttningar och spÀnningar bÄde inom och mellan diskurserna vilket medför att ansvarsfrÄgan blir otydlig och ansvaret förskjuts frÄn staten till kommunerna och slutligen till frivilligorganisationerna. NÀr jag kopplar samman diskurserna med Connells teorier om könsordning blir det tydligt att se att vÄldsutsatta kvinnor Àr en oönskad mÄlgrupp med lÄg status och lÄg prioritet och att ingen officiellinstans önskar att ansvara för deras skydd. Det ses som en sjÀlvklarhet att de ideellt drivna kvinnojourerna stÄr för en övervÀgande majoritet av det skydd som finns tillgÀngligt för vÄldsutsatta kvinnor.

Uppsatsen utforskar hur psykologiÀmnet etablerades i Lund. Detta undersöks genom en analys av Lunds förste psykologiprofessor Axel Herrlins diskursiva strid med bland andra spiritisterna under 1900-talets första Är..

Nio procent av svenskarna uppger att de har blivit mobbade pÄ sin arbetsplats. För det mesta Àr det en överordnad som Àr förövaren. Mobbningen yttrar sig genom olika handlingar men gemensamt för de individer som drabbas Àr att det innebÀr stora konsekvenser för hÀlsan, och det Àr inte ovanligt att de slÄs ut ur arbetslivet helt. Mobbning innebÀr ocksÄ stora ekonomiska kostnader för organisationen dÀr den sker och för samhÀllet i stort. Syftet med denna studie har varit att genom en diskursanalytisk ansats med retoriska inslag studera hur bilden av mobbning bland vuxna i arbetslivet konstrueras i och genom media.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

The empirical data used for this master thesis, consists of eight manuals with the main purpose to help students evaluate information resources found on the web or Internet. The purpose is to elucidate the discourses and investigate those textual characteristics, which figure in the investigated manuals. The method used is a discursive and linguistic approach, with a power/knowledge discussion applied to the results. The analysis identifies, among other things, the production and consumption of the investigated texts, and that the manuals function as a reflection of the relationship between the participants in the situation, the sociocultural practice of the institution and its identity..

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

The interest in providing a post 9/11 image of Islam to contrast the media?s frequent focus on its practitioners? alleged tendencies toward hostility and violence has in Sweden manifested itself (among other things) in an increased range of courses on Islam given by denominational Muslim organizations. In this paper I examine the construction of Islam by two Muslim organizations that offer education in Islam to non-Muslims in the context of the management?s stated goals of the education. My aim is to illustrate how discourses within these organizations are a result of the combination of local and global conditions..

Denna uppsats handlar om ledares tal om könsintegrerad fotboll, med andra ord hur talar och beskriver ledare könsintegrerad fotboll, hur ser de pÄ en möjlig integrering mellan könen i framtiden. Detta kommer författarna att syna genom att analysera hur de pratar om detta för att sedan diskutera hur deras Äsikter kan pÄverkas utifrÄn vilka typer av diskurser som de lever i och som finns i samhÀllet..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man inom bloggosfÀren legitimerar sig som en viktig medial kanal i relation till redan etablerade medier. Vi söker genom en diskursanalytisk metod finna bloggarens tillvÀgagÄngssÀtt att i sina texter legitimera sitt eller arenans skrivande, och finner i vÄr analys en trend som kan komma att leda till stora förÀndringar i traditionella redaktioners arbetssÀtt..