Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

FrÄn röstblock till erkÀnd grupp- en diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets förmedling av de svarta amerikanernas emancipering mellan 1956 och 1972.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka kompetenser elitf?reningar v?rdes?tter hos tr?nare. Samt vilka kunskapsluckor de har inom sin verksamhet.Metod: Detta ?r en kvalitativ studie, d?r semistrukturerade intervjuer med en induktiv ansats anv?ndes. De intervjuade deltagarna representerade elitf?reningar inom olika sporter.

The climate crisis represents a serious threat to both people and nature and it will exacerbate existing inequalities, especially for women and girls who are most at risk yet have contributed least to the problem. Climate adaptation is critical to addressing the challenges of climate change, and it requires integrating a gender perspective to take into account the specific vulnerabilities faced by women and girls, as highlighted in the Paris Agreement. This study examines the implementation of gender perspectives in Swedish governmental climate change adaptation strategies. By applying a qualitative content analysis to 24 government agencies? action plans, the study investigates how gender equality is addressed in the context of climate change adaptation.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanligt f?rekommande inom psykiatrisk v?rd, vilket p?verkar sjuksk?terskors psykiska h?lsa, trygghet och omv?rdnadskvalitet. Enligt Arbetsmilj?lagen (1977:1160) ?r v?rdgivaren skyldig att f?rebygga risker i arbetsmilj?n och skapa en s?ker arbetsplats fri fr?n oh?lsa och olycksh?ndelser. Trots detta framkommer det att m?nga sjuksk?terskor upplever bristande st?d och otydliga rutiner, vilket g?r att hot och v?ld ofta ses som en naturlig del av arbetet.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

MÀns fÄtalighet i förskolevÀrlden formuleras som ett problem utifrÄn olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framstÀlls pÄ olika sÀtt att inneha sÀrskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhÄllningssÀtt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framstÀllningar och förhÄllningssÀtt. Syftet med studien Àr att med en diskursanalytisk metod, förstÄ hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om mÀn i förskolan och diskursanalytisk forskning pÄ media ur genusperspektiv, men det saknas forskning pÄ medias framstÀllningar av manliga förskollÀrare i Sverige.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

Moderaterna Àr ett parti som varit en del av Sveriges politik i över hundra Är och de har en historia som Sveriges representanter för högerpolitik och konservatism. Efter ett lamt röstresultat i valet 2002 beslutade de sig för att restaurera sitt parti. Under ledning av den nya partiledaren Fredrik Reinfeldt skapades "nya moderaterna" vilket kom att bli vÀldigt uppmÀrksammat och debatterat i och med de förÀndringar som det medförde.Denna studie utreder dels vad förÀndringen till nya moderaterna innebar för partiet samt för vÀljarna, men Àven hur den pÄverkar svensk politik i ett större perspektiv.Uppsatsen diskuterar Àven hur strategierna för att marknadsföra nya moderaterna har anpassats efter hur politisk propaganda internationellt sett bedrivs idag.Studien Àr diskursanalytisk och utgÄr frÄn nya moderaternas sprÄk och hur det strategiskt anvÀnds för att skapa nya diskurser och förÀndra redan existerande sÄdana.Uppsatsen refererar till nya moderaternas egna marknadsföringsmaterial för att kunna analysera sÀttet de vÀljer att presentera sig sjÀlva pÄ..

MÀns fÄtalighet i förskolevÀrlden formuleras som ett problem utifrÄn olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framstÀlls pÄ olika sÀtt att inneha sÀrskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhÄllningssÀtt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framstÀllningar och förhÄllningssÀtt. Syftet med studien Àr att med en diskursanalytisk metod, förstÄ hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om mÀn i förskolan och diskursanalytisk forskning pÄ media ur genusperspektiv, men det saknas forskning pÄ medias framstÀllningar av manliga förskollÀrare i Sverige.