Syftet med föreliggande uppsats är att ur ett intersektionalitetsperspektiv studera läromedel ämnade för litteraturundervisningen i svenskämnet för grundskolans senare år, mer specifikt årskurs 7?9. Genom en kartläggning av hur mänskliga litterära gestalter konstruerades i litteraturantologier så ämnade undersökningen belysa och tydliggöra de föreställningar och representationer av genus, sexualitet och etnicitet som förmedlades till eleverna. Frågeställningen som undersökningen utgick ifrån var följande: -       Vilka konstruktioner av kön, sexualitet och etnicitet återfinns i antologierna?-       Hur korrelerar litteraturantologierna med läroplanen och skolans värdegrund och uppdrag? En kritisk Diskursanalys av Gleerups Portal texter, Natur & kulturs Ess i svenska ? Antologi 6 och Bonnier utbildnings Texter direkt synliggjorde generella teman som var återkommande i de olika antologierna.

Under 1990-talet skedde stora samhällsförändringar inom både ekonomiska och politiska områden. Skolan förändrades från en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mål- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Det uppkom en politisk föreställning om att det föränderliga samhället och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ställer nya krav på kunskaper och utbildning. Begreppet livslångt lärande kom därigenom att framställas som lösningen på hur medborgarna ska klara dessa förändringar.

Abstract Med Språkliga bilder av elevinflytande ? En studie av makt och inflytande i skolan vill vi, Ina Holm och Staffan Olsson synliggöra och problematisera begreppet elevinflytande och dess definition i en social praktik. Frågeställningarna vi utgått ifrån är: Finns det en samsyn eller diskrepans mellan de olika diskurserna rörande begreppet? Vad säger eleverna om möjlighet till inflytande? Hur förhåller sig elevernas utsagor till sociala maktförhållanden? Metoden vi har valt att tillämpa är Diskursanalys inspirerad av Faircloughs kritiska Diskursanalys. I vår studie har vi fokuserat på officiella dokument som skolans styrdokument, Barnkonventionen, ministerutsagor och elevers röster om inflytande.

Blomkvist, Kristian & Johansson, Patrik (2009). OB-förskolan ? en avvikare? En studie av diskurserna inom en ovanlig arena. Lärarutbildningen: Malmö högskola. En OB-förskola har öppet årets alla dagar, och erbjuder förutom dagtidsverksamhet också barnomsorg under vad som brukar betecknas som obekväma tider; kvällar och helger. Undersökningen tar avstamp i att OB-förskolan utgör en avvikare från normen av vad barn bör göra på kvällar och helger.

Uppsatsens syfte är att undersöka kommentarsfälten på svenska litteraturbloggar, och Diskursanalys används för att avgöra hur diskursen ser ut. Diskussionen i kommentarsfälten ställs i relation till forskning om traditionella läsgrupper, för att se om och hur fenomenen kompletterar varandra. Uppsatsens frågeställning är ?Hur diskuteras och tolkas litteratur i bloggkommentarer??.Uppsatsens resultat visar att en tiondel av de 165 kommentarer som studerats innehåller tolkning. Detta innebär att de läsare som söker sig till de studerade litteraturbloggarnas kommentarsfält inte huvudsakligen gör det för att tolka litteratur.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att studera studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat och åtgärdsprogram som upprättades under läsåret 2008/09 på ett av gymnasieprogrammen på Hammargymnasiet (fiktivt namn). Utifrån detta syfte ställs följande frågor: ? Vilka diskurser kännetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat samt åtgärdsprogram av? ? Hur förhåller sig diskurserna som framträder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgångspunkt: Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av en kritisk Diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och målsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhållande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har långtgående rättigheter gentemot eleven.

Denna uppsats är en jämförelse av två kartläggningar av prostitution på Internet: ?När prostitutionen flyttade in i vardagsrummet? skriven av Niclas Olsson vid Malmö Prostitutionsenhet och ?Slutrapport från projektet nätprostitution? skriven av Marie Johansson och Pia Turesson vid Prostitutions- och Spiralenheten i Stockholm.   Med hjälp av en Diskursanalys utarbetad av Norman Fairclough kan man bland annat klarlägga hur en texts satskonstruktioner konstruerar samma texts objekt och subjekt. Genom en Diskursanalys har denna uppsats konstruktioner/bilder/definitioner av ?sexsäljare?/ ?prostituerad?, ?socialsekreterare? och den hjälp som socialsekreteraren erbjuder sexsäljaren, analyserats.    Analysen och jämförelsen har visat att författarna till de båda texterna har skildaförhållningssätt till prostituerade, sig själva som socialsekreterare och den hjälp de erbjuder sin målgrupp. Det förhållningssätt ?Slutrapport från projektet nätprostitution? visar upp ligger nära ett förhållningssätt som i uppsatsen beskrivs som den Svenska offentliga hållningen till prostitution.

Sedan 1980-talet har en marknadsanpassning präglat offentlig sektor, här i Sverige liksom i många andra västländer. New Public Management (NPM) har i litteraturen blivit den förhärskande benämningen för de nya styrprinciperna, och tidigare forskning har visat att ett medföljande särskilt språkbruk med fokus på inte minst ekonomi komplicerar arbetsuppgifterna på den offentliga arbetsplatsen. Forskningen har ofta fokuserat på vårdgivande verksamheter, men i den här undersökningen är Arbetsförmedlingen studieobjekt. Den övergripande forskningsfrågan handlar om med vilken precision och tillfredsställelse som NPM-språket fungerar i internkommunikationen. Fem arbetsförmedlare i Göteborg har intervjuats.

Uppsatsen behandlar den svenska medierapporteringen kring Turkiet och EU. Syftet var att undersöka om det fanns några imperialistiska och- eller kolonialistiska tankestrukturer i artiklarna kring Turkiets EU-anslutning i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Frågeställningen ämnade till att undersöka två frågor. Den första frågan syftade till att redogöra för hur rapporteringen kring Turkiet och EU sett ut i DN och SvD från och med 1999-då Turkiet officiellt accepterades som kandidatland till EU?fram till 2008.

Denna uppsats är en undersökning av barns möjligheter och begränsningar i förskolans ateljéer. Syftet är att synliggöra och problematisera föreställningar och uppfattningar om barns bild- och formarbete i förskolans vardagspraktik. Det gäller särskilt synen inom en Reggio Emiliainspirerad praktik, inom vilken jag själv arbetar som bildlärare.Studiens teoretiska och metodologiska ram utgörs av ett diskursanalytiskt perspektiv. Delar av Norman Faircloughs kritiska Diskursanalys tas i bruk tillsammans med diskursteoretiska och diskurspsykologiska begrepp. Den empiriska materialinsamlingen utgår ifrån en kvalitativ etnografisk ansats.Det empiriska materialet består av fältanteckningar från en pedagogisk nätverkssammankomst samt av en intervju med en av deltagarna från det nätverket.

Det finns forskning som pekar på att barn och ungdomar i pågående familjehemsvård presterar sämre jämfört med normalbefolkningen samt att de lämnar skolan med låg utbildningsnivå För att komma in på arbetsmarknaden ställs i dag krav på utbildning och ungdomar utan utbildning med erfarenhet av samhällsvård riskerar att exkluderas. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka hur ungdomar med erfarenhet av att bo i familjehem förstår och förklarar sin utbildningssituation. Detta är ett angeläget studieområde eftersom samhället har ett utökat ansvar för de ungdomar som placeras utanför hemmet. Uppsatsens studieobjekt är familjehemsplacerade ungdomarnas tal om sig själva, utbildning och familj. Kvalitativ metod har använts och sex familjehemsplacerade tjejer i åldern 17-21 år med erfarenhet av gymnasiestudier har intervjuats.

Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet.

Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vad ett feministiskt poststrukturalistiskt subjektsteoretiskt angreppssätt kan ge för kunskap om barns subjekt- och könsskapande i förskolan. Detta teoretiskt/metodologiska perspektiv innebär i den här uppsatsen att kön ses som något som görs inom språk och diskurser i vardagliga lokala pedagogiska processer och att jag, både som pedagog och forskare, deltar som medskapande i dessa. I undersökningen analyseras samtalet mellan mig och fem barn under en aktivitet som jag leder och som handlar om bokstavssymboler och bokstavsljud. Barnen var i åldrarna fem till sex år och samtalet är inspelat med mp3-spelare. Genom Diskursanalys och dekonstruktion gör jag olika läsningar av tre sekvenser från ljudinspelningen.

Today, Sweden is to be regarded as a country formed by the influences and effects of immigration. The government is considering integration as a process aimed to influent all forms of welfare politics and as a project working both at an individual and at a social level. The aims of integration policies are to guarantee equal rights and opportunities, to form a public community characterized by diversity, and to mobilize all citizens to participate in and to be jointly responsible for a social development characterized by mutual respect and tolerance. During the Swedish election campaign of 2002, integration policies became one of the most reported and discussed political questions in the media. The aim of this essay is to study and analyze discursive statements on integration policies made by politicians during this election campaign.