Denna studie behandlar barnperspektivets uttryck i domslut avseende tvångsvård av barn under 15 år enligt 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Barnets eget beteende står i fokus i förhållande till rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. Genom en Diskursanalys av tio domslut avgjorda enligt 3 § LVU har vi belagt ett underlag för att besvara vårt syfte. Syftet är att undersöka om och i så fall hur barnperspektivet kommer till uttryck i domslut genom förställningar om barnet i relation till hur barnets röst beaktas i förvaltningsrättens bedömning kring barnets bästa. Mot bakgrund av vår teoretiska och begreppsliga referensram, inbegripande teori och begrepp kännetecknade av socialkonstruktionitiska antaganden och ett barndomssociologiskt perspektiv, dras slutsatsen att det finns indikationer på att förvaltningsrättens barnperspektiv är bristfälligt. Av analysen framgår att barnets perspektiv framförs på ett problematiskt sätt genom att deltagande aktörer i rätten återger barnets utsagor i barnets frånvaro.

I följande uppsats jämförs bilden av "Sverige ? det nya matlandet" mellan Jordbruksverket och VisitSweden och hurvida den överensstämmer eller ej. Det empiriska materialet är baserat på rapporter, pressmeddelanden och andra webb publikationer. Materialet analyseras sedan enligt en Diskursanalys. Vi fann att bilden skiljer sig mellan de två aktörerna..

Abstrakt Den här studiens syfte har varit att undersöka det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmågor eleverna får med sig. Undersökningen bygger dels på elevrapporter, dels på fotografier som tagits under projektets gång. Studien fokuserar på den estetiska lärprocess eleverna själva beskriver och söker svar på vad eleverna anser att de har lärt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar på de an-taganden som påstår att skolan av idag är en skola där man inte lär sig någonting på grund av att undervisningen är ?flummig?.

AbstractTITLE Birdflu in the press ? a critical discourse analysis on the tabloidnewspaper ExpressenAUTHOR Per VågebrantSUPERVISOR Malin SveningssonPURPOSE The purpose of this essay is to find out how the Swedish tabloid newspaper Expressen writes about the birdflu H5N1. To be more precise the purpose is to find out how the discourse is constructed. The Birdflu or H5N1 witch is its real name is something that could affect us all, yet very few people know a lot about it. To achieve this purpose I constructed one primary research question:o How has Expressen, in the public media discourse, treated the phenomena we know as the birdflu?This primary research question holds three more specified research questions:o What does Expressens discourse about the birdflu look like?o What actors are participating in the articles?o Why does the discourse look like this?THEORY The theory chapter of the essay contains four different parts.

Det har konstaterats att media har makt över mediekonsumenter. Det innebär att medieproducenter påverkar sin publik främst genom att bekräfta förhållanden som redan existerar i dagens samhälle (Gripsrud, 2008, s. 57). Det ger även medier makt att förändra vilka diskurser som blir de rådande i samhället. Magasinen har en maktposition inom medievärlden eftersom de riktar sig till ett specifikt kön inom en åldersbaserad målgrupp.

SammanfattningVi har gjort en kritisk Diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. Frågeställningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivföräldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka är möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebär diskursen? Vårt syfte har varit att förstå diskursen om ?det goda adoptivföräldraskapet?. Vi har utgått ifrån socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och språkfilosofi.Vårt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa föreställningar om föräldraskap, familj och individer som bygger på socialt konstruerade föreställningar om vad som är en ?riktig? familj, bra föräldraegenskaper och barnets bästa.

The aim of this thesis is to critically analyse the subject heading list in the database KVINNSAM at Kvinnohistoriska samlingarna. This list is intended for the retrieval of gender specific information and the subject heading women is implied. The main question is: which woman is represented in the list? The thesis analyses specifically the representation of disability, ethnicity and other sexualities than heterosexuality. Kvinnohistoriska samlingarna, the concept of gender studies and KVINNSAM is presented.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs än styrdokumenten från 2000. Av intresse är hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehållsmässig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att påverka matematikundervisningen och, i förlängningen, måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd. Mina frågeställningar är:? Vilken diskurs är identifierbar i styrdokumenten från 2000?? Vilken diskurs är identifierbar i styrdokumenten från 2011?? Vad krävs för att nå målen för ett godkänt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvägagångssätt studien följer kommer ursprungligen från Gustafsson (2009) där en Diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska är det fjärde och avslutande steget. Här har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden är Faircloughs kritiska Diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

Hiphop är en genre och en subkultur som är relativt ny på den svenska scenen. Syftet med vår uppsats är att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlägga de återkommande teman som kategoriserar den. Vår frågeställning är som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda på detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa två tidningar är främst representativa för vad som idag är svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat på Internet, och vi valde dessa utifrån ett strategiskt urval baserat på ett antal variabler som har betydelse för vår undersökning.

The aim of this paper is to study how multiculturalism is expressed in the Swedish labour market policy. The method used for the investigation is a discourse analysis which study social and political processes in the society as created through language. The perspective of the discourse analysis is a social construction that considers that language is a social production created in a discursive way. It produces and reflects social process in the language.By using theories of national identity and multiculturalism we aim to investigate how multiculturalism is expressed in the labour market policy. With this method we aim to analyze the discourse of a political report made 2008 by the current government about integration strategies in Sweden.

Detta är en uppsats som genom Diskursanalys undersöker hur den nyanlände invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trädde i kraft december 2010 med syftet att underlätta etableringen på den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlända invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen är Carol Lee Bacchis ?What?s the problem represented to be??, vilken fokuserar på hur ett politiskt problem framställs genom att studera vilka lösningar som föreslås. Efter en noggrann genomgång av ett antal policydokument som framställdes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlände invandraren i den politiska diskursen implicit framställs som omotiverad och oförmögen till att träda in på den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med åtgärder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhällets agerande lämnas oproblematiserat. De följder detta kan få är dels att de nyanlända invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhällets attityd gentemot dessa riskerar att försämras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur teckenspråkiga elever fostras till samhällsmedborgare genom gymnasielärares talhandlingar och språkbruk. Undersökningen fokuserar således på demokrati samt medborgarskap och i förhållande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgänglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrån en diskursanalytisk teori- och metodlära. Diskursanalys innebär att forskaren analyserar hur språket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lärarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhällsmedborgare.Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjälp av citat från det empiriska materialet och visar hur eleverna förväntas agera på det ena eller andra sättet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder.

Syftet med studien är att undersöka och problematisera olika representationer av familj och släktskap i historieläroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieämnet i skolan. De teoretiska ramarna är feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte är att synliggöra och problematisera sociala kategorier såsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden är kritisk Diskursanalys och komparation av fyra stycken läroböcker i historia för grundskolans senare år. Undersökningen visar att familj och släktskap förekommer i främst två olika sammanhang i läroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfären i anslutning till vardagsliv, hem och hushåll, dels i den offentliga sfären i anslutning till den politiska makteliten.

SOA eller tjänsteorienterad arkitektur har varit bokstavsförkortningen som tagit de flesta med storm de senaste åren. Det har även varit den arkitektur som åstadkommit mest uppståndelse i media. Dock har den i mediala skrifter så gott som uteslutande fått stående ovationer och nästan höjts till skyarna som frälsaren för alla verksamheter, stora som små. Denna studie ställer sig frågande till om medias bild av SOA verkligen stämmer överens med verkligheten samt huruvida SOA kan leva upp till de förväntningar som måttats.Målet med uppsatsen är att fungera som något av en motpol till den positiva kritik som SOA blivit tilldelad. Att få se båda sidor av samma mynt är således något av ett ledord som genomsyrat studien från början till slut.

I den här studien har jag undersökt orden samverkan och kvalitet, för att se vilka betydelser de tillförs när de används av anställda vid Umeå universitet. Syftet med studien har varit att göra en semantisk kartläggning av hur orden används och uppfattas vid universitetet, och att försöka se om det finns någon skillnad mellan universitetets fyra fakulteter.Med hjälp av sonderande intervjuer tog jag fram en rad förslag på begreppskännetecken för båda orden. Dessa begreppskännetecken utgjorde sedan grunden för en enkätundersökning. Enkätundersökningens syfte var att ta fram de mest prototypiska kännetecknen för vardera ordet. För att belysa de sociala aspekter av betydelse som en renodlad prototypundersökning förbiser, har jag även tillämpat ramsemantisk analys och kritisk Diskursanalys på mitt material.Resultaten visar att det finns några begreppskännetecken som kan sägas vara prototypiska för samverkan och kvalitet.