Syftet med denna uppsats är att göra en Diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframställningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framställs som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, på vilket sätt frågor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning på en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under år 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som räknas som normalviktiga, bland annat just på grund av att övervikt definieras som onormalt och därmed som icke önskvärt. Vidare ser jag att övervikt och omoral på flera sätt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken på bristande kontroll.

Titel: Åtgärdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Författare: Jesper Jarnlo Typ av arbete: Examensarbete, avancerad nivå (15hp) Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian Lutz Program: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola Syftet med studien var att titta på hur pedagoger formulerar sig i åtgärdsprogram och vilka konsekvenser det kan få för elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd. De två frågeställningarna behandlade hur formuleringarna i åtgärdsprogrammen påverkar synen på elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd och vilka diskurser det gick att identifiera utifrån mitt angreppssätt. En kritisk Diskursanalys gjordes på 29 åtgärdsprogram hämtade från en skola. Alla åtgärdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen. Åtgärdsprogrammen studerades utifrån två grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utsträckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna.

Facebook är idag världens största sociala nätverk och utgör en integrerad del i många människors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion där hela världen kan kopplas samman. En individ kan nå ut till flera hundra andra med hjälp av ett par knapptryckningar, det enda som krävs är en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks inträde i människors liv erbjuds också nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket väckte vårt intresse att studera ämnet närmare. Vi har därför valt att undersöka: Hur väljer individer att konstruera sin identitet på Facebook?  Detta gör vi genom att analysera så kallade statusuppdateringar med Diskursanalys.

Det här arbetet har undersökt hur sex gymnasielärare med olika ämnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lärprocesser. Resultatet utgår från två fokusgruppsintervjuer på två olikagymnasieskolor i sydvästra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen få en bild av hur lärarnakonstruerar och legitimerar estetiska lärprocesser i klassrummet samt att utifrån diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framträder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och använder Diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframträder fyra diskurser kring vilka lärarna diskuterar de estetiska lärprocesserna.

Syftet med studien är att genom Diskursanalys lyfta fram exempel på medias bild av kvinnan. Materialet för analysen består av artiklar som berör skönhet, kropp och hälsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder på tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, läs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna där vi får förslag på val av handlingar för att uppnå samma (själv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mänsklig tillväxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att välja och förhålla sig till rådande explicita och implicita normer i den samhälleliga kontexten. Normerna bygger på mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhället utifrån hur avvikande val kring skönhet, kropp och hälsa bestraffas.

Kvinnors föreställningar om den egna kroppen är ett välstuderat område medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar är mindre vanliga. Utifrån denna iakttagelse väcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga män talar om den manliga kroppen samt uppmärksamma normer, vad som underdiskussionerna framstår som sanningar i de unga männens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill säga att individerformas och får kunskap utifrån den kultur de befinner sig i.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vad som kan tänkas påverka rektorers beslut att tillåta eller neka Sverigedemoraterna tillträde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsättningar, argument och överväganden som rektorer påverkas av och baserar sina beslut på. Vi har som utgångspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. Därför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhåller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har använt oss av Diskursanalys som teori och metod i vårt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori.

This thesis uses critical discourse analysis to examine how the English-speaking press in Hong Kong constructs the conflict between the political movement Occupy Central and the Chinese central government. The empirical material consists of ten articles from the region?s two largest English-speaking newspapers, Hong Kong?s oldest newspaper, the South China Morning Post, and China?s only national English-speaking newspaper, the China Daily. Building on the works of Teun van Dijk, Norman Fairclough, Ruth Wodak and John E. Richardson it examines what political ideologies that are favoured by the press and what attitude the press shows for democratic development.

Följande studie applicerar en experimentell analysram (baserad på kritisk Diskursanalys och Köpenhamnsskolans teorier om säkerhetisering?) på diskursiva mikrostrukturer, d.v.s. specifikameningar i specifika texter, i japanska debattartiklar om kollektivt självförsvar, i syfte att på ett systematiskt vis åskådliggöra diskursiva analogikedjor om hot på mikronivå. Studien överväger även det sätt, på vilka diskursiva mikrostrukturer samverkar till att skapa narrativa makrostrukturer ? s.k.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att med hjälp av Diskursanalys som metod undersöka lärares tal om sin undervisning i idrott och hälsa samt syn på elever med övervikt.Frågeställningar:Hur uttrycker sig idrottslärarna om sina generella utgångspunkter för undervisningen i idrott och hälsa?Hur beskriver idrottslärarna sina erfarenheter av överviktiga elever?MetodFör att besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare i skolämnet idrott och hälsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio år. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lärarbehörighet för grundskolan och ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av Diskursanalys som metod.ResultatLärarnas utgångspunkter för sin undervisning var främst att utveckla rörelseglädje hos eleverna. Målet var att alla elever skulle utveckla ett bestående intresse för fysisk aktivitet.I samtliga lärares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framträder att det ligger ett ansvar hos läraren att skapa en miljö som är individanpassad där alla elever kan känna sig trygga och prestera utifrån sina egna förutsättningar.SlutsatsGenom Diskursanalysen av utsagorna framträdde sammanlagt tre övergripande diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgångspunkt för lärarnas undervisning.

When we define something as real it will also have real consequences. Media society is developing rapidly; the media?s more central role in our society means that their interpretations and portrayals of the world will have a greater impact on how we look at ourselves and our society.When Swedish Princess Estelle was born in February 2012 she was the first Swedish heir to be been born in what is known as ?the computer age?. This paper aims to examine the reporting of the birth of Princess Estelle and how it was conducted by Swedish news sites, from an ideological perspective. The study is based on qualitative method with ideational analysis and Norman Fairclough?s critical discourse analysis.In conclusion, the news sites portray a positive image of Princess Estelle?s birth and the Swedish monarchy and strengthen the status of the Crown Princess family.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra diskurser kring äldre i en offentlig text samt vilka konsekvenser dessa kan medföra för äldre inom äldreomsorgen utifrån begrepp som makt, socialt ordningskapande och åldersordning. För att uppnå detta syfte har vi studerat den statliga offentliga utredningen ?Värdigt liv i äldreomsorgen? (SOU 2008:51). Metod och teori har varit en kritisk Diskursanalys som betraktar att diskurser genom språk och text är en del av konstruerandet av den sociala verkligheten. Den kritiska Diskursanalysen uppmärksammar även att det finns icke-diskursiva element som påverkar diskurser i dialektik.

The purpose of this study is to investigate how the subject Swedish is being constructed in syllabuses for the subject. The study includes the syllabuses for the subject Swedish from the Swedish curriculums Lgr 11 and Lpo 94. These are investigated in order to show what conceptions of the subject, i.e. the purpose, content and work models of the subject you can spot in these, and in what direction the perception of knowledge has changed. For the analysis Faircloughs critical discourse analysis and three dimensional model is being used.

Sammanfattning Vår uppsats syftar till att undersöka hur det skrivs om organisationsförändringar i svenska tidskrifter som riktar sig till företagsledare. Hur organisationsförändringar framställs, hur förändringarna problematiseras och vad som uppfattas som naturligt och självklart. Studiens frågeställning är att studera hur det skrivits om organisationsförändring mellan åren 2000-2014 och den teoretiska förankringen är socialkonstruktionism utifrån Vivien Burr samt Michel Foucaults Diskursanalys.De tidskrifter som valts ut som underlag för vår studie riktar sig mot chefer och ledare. Valet motiveras av tidigare forskning där det framkommit att det är chefer som i de flesta fall initierar en organisationsförändring. En ytterligare avgränsning var att enbart inkludera de tre tidskrifter med flest antal läsare.

Den här studien har sin utgångspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i Läkartidningen under slutet av 1970-talet. Likväl handlar den om en tid av historiska förändringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förändras. I form av en Diskursanalys har jag, utifrån maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i Läkartidningen strävat efter att upprätthålla maktrelationer och könsmaktsordning i samhället..