Syftet med följande studie är att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lärares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fältet. Arbetet visar på hur lärare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fått tillgång till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fått ett material som i avseendet kategorisering påminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgångspunkter från Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinär makt. Föreställningen att kategorier lagrar en stor del av mänsklig kunskap men är situerade i särskilda praktiker har haft betydelse för mitt arbete.

Syftet med denna uppsats är dels att studera hur man personer med funktionsnedsättningar konstrueras och framställs i Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 med fokus på arbetsmarknadspolitiken, dels att studera hur representanter på ett antal berörda myndigheter tolkar och uppfattar strategin. En diskussion kommer också att föras om vilka konsekvenser dessa diskurser kan få i förlängningen. Detta kommer att göras från ett perspektiv som är grundat i Michael Foucaults diskursteori. Min utgångspunkt har varit att allt vi tar för givet att vara sanning, bygger på socialt skapade antaganden. Dessa antaganden, som kallas för diskurser, speglar våra ideologier, värderingar och värden.I studien framträder de föreställningar regeringen har om målgruppens identiteter och egenskaper samt om vilka brister eller hinder som präglar deras tillvaro på arbetsmarknaden.

Titel:              Media som arena för provocerande konst- en diskursanalytisk studie om konstfackdebatten Kurs:             C-uppsats 15p Journalistikvetenskap JKAND Ht11 Institution:    Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMKStockholms Universitet Framlagd:      20 jan. 2012 Författare:     Charlotte Råsbrant - Bergström Handledare: Andreas Widholm Uppsatsen behandlar media som arena för provocerande konst? en diskursanalytisk studie om konstfackdebatten Bakgrund: Studiens syfte är att utifrån ideologikritisk Diskursanalys undersöka konstfackdebattens konstruktion och representation i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under år 2009.  Ett delsyfte är att med utgångspunkt från två konstfackelevers examensarbeten; Anna Odells Okänd, kvinna 2009-349701 och NUGs Territorial pissing, belysa likheter och skillnader avseende medierapporteringen inom olika genremässiga strukturer. Frågeställningar:Hur konstruerades konstfackdebatten och representation av Anna Odell respektive Magnus ?NUG? Gustafsson och deras konstprojekt i svensk storstadspress år 2009?Delfrågor är: Vad publicerades, när, var (i vilka medier), av vem och hur?a)      Vad skrevs om händelserna? Vilka diskursteman uttrycktes?b)      När och var (i vilka medier) publicerades materialet? Hur utvecklades medierapporteringen över tid?c)      Vem uttalade sig och hur gestaltades händelserna inom ramen för kultur- respektive nyhetsjournalistik? Vilka fokusområden och flöden mellan genres kan urskiljas?  Metod: Uppsatsen är kvalitativ, deskriptiv i sin karaktär där Diskursanalys använts för att granska mediepublicitet i förhållande till ett socialt sammanhang. Resultat: Studien behandlar Konstfack, konst och kontrovers. Incidenter kring de analyserade projekten av Anna Odell och NUG, gav upphov till mest publicitet i februari och maj 2009. Debatt och redaktionell text handlade i huvudsak om konst, ansvar, samhällsekonomi och juridik.Inom nyhetsgenren baserades rapporteringen på händelsen, brottsaspekten och de ekonomiska konsekvenserna, där dagspressen främst inriktade sig på Konstfack och juridiskt ansvar.

Hur får du ner ditt liv och din personlighet på två sidor? Och hur väl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och råd från cv-experter kritiseras. Om du är intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom området eller bara få inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration..

The aim of this study is to deepen the knowledge of how libraryusers, library personnel and the relationship between them are expressed in ?strategicdocuments? of university libraries in Sweden. As used in this study, strategic documentshave the purpose of pointing out focus and strategic planning for an organization. Sixstrategic documents are chosen. The main theory and method used is critical discourseanalysis signed Norman Fairclough.

Denna undersökning riktar sig till personer som är verksamma inom det musikpedagogiska området och som intresserar sig för hur legitimeringen av musik som ämne kan se ut. Vidare riktar sig undersökningen till alla som är intresserade av frågan om olika skolämnens legitimitet. Även politiker och andra makthavare kan ha användning av denna studie. Den öppnar upp för reflektion kring begrepp som kunskap, bildning, musik och makt.Syftet är att undersöka hur musikämnet i den obligatoriska skolan legitimeras av lärarutbildare. Genom intervjuer med lärarutbildare som är verksamma på musikhögskolorundersöks vilka argument som används och hur legitimeringen ser ut.

The study´s purpose is to investigate the underlying norms of how the concepts of language development and learning, used in the preschool curriculum. Knowledge of the concepts underlying norms can help to make visible what approach preschool teacher is expected to have to children's language, in relation to development and learning. The results of the study may in turn provide a picture of societal norms on children in preschool and a deeper understanding of the importance of preschool to review and analyze the content of the curriculum, then it is not a foregone conclusion.Theoretical basis is curriculum theory, which involves studying curricula in order to create a knowledge of a society and its cultural, social and economic demands. Norman Faircloughs critical discourse analysis is used as a method, in order to achieve the study´s intention and answer the questions at issues in the study. The critical discourse analysis considers that the discourse is creating the social world through language.The results of the study show that there is a language in the curriculum as normatively may influence preschool teacher.

I C-­?uppsats ser fo?rfattaren na?rmre pa? hur fans tolkar och diskuterar rockgruppen kents la?ttexter. Tanken a?r att so?ka efter teman som de flesta fans tycks identifiera och sedan, med hja?lp av Laclau och Mouffes diskursteori se na?rmre pa? hur tolkningarna skiljer sig a?t, trots ett gemensamt ?grundtema.? Till syftet ho?r a?ven att se pa? vilka sa?tt dessa diskussioner och tolkningar ga?r att sammankoppla till identitet och identifikation.Tre tydliga teman gick att finna bland fansens tolkningar: ka?rlek, ensamhet/uppva?xt samt la?ngtan och dro?mmar. Samtliga tre teman tycktes tolkas i huvudsak med antingen en negativ eller positiv grundsyn, da?r samtliga teman/fenomen a?ven gick att sammankoppla med varandra.

Studiens syfte var att, genom identifikationen av rådande diskurser, ta reda på vilka eventuella regler som kunde tänkas styra personalens bemötande av placerade unga på ett svenskt hem för vård och boende (HVB). Med en diskursanalytisk ansats, inspirerad av Foucault, granskade vi därför hur det sociala arbetet med barn och unga omnämns i statliga direktiv för socialvård, tillika i personalens utsagor vid så kallade överrapporteringar (mellan arbetsskiften). Vi tog även del av verksamhetens organisationsbeskrivning, samt försåg oss med omfattande vetenskapliga referenser inom svensk välfärdsforskning. Mot bakgrund av detta fann vi fyra diskursiva praktiker: Myndighet, allmänhet, verksamhet och vetenskap. Vilka var för sig och tillsammans kunde ses forma, vidmakthålla, reproducera och i vissa fall förändra den svenska barnavårdsdiskursen.

Den här uppsatsen ska undersöka hur tre perioder av kvinnorörelser i Sveriges historia avspeglas i framställningen av kvinnor i Veckorevyn. Syftet är att undersöka ifall framställningen av kvinnor förändras i förhållande till dessa tre perioder. Detta har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema använts. Det har också gjorts en kvalitativ innehållsanalys med kritisk Diskursanalys och semiotisk analys av två nummer under respektive period. Teorier om veckopressens påverkan på läsaren har använts.

Detta är en kvalitativ studie där vi använder Diskursanalys som metod för att undersöka hur media framställer hedersmord och om detta har förändrats över tid. De mest uppmärksammade hedersmorden i Sverige är morden på Maisam Abed Ali (Sara), Pela Atroshi, Fadime Sahindal och Maria Barin Aydin och är föremål för vår granskning. Genom att undersöka de tidningsartiklar som skrevs i samband med morden på Sara, Pela och Fadime, 1996-2002, och jämföra dessa med de artiklar som skrevs efter mordet på Maria, 2012-2013, vill vi identifiera diskursiva skillnader. Vår teoretiska ram består av radikalfeministiskt-, kulturellt- och intersektionellt perspektiv som vi använder för att analysera vårt resultat. Det vi kan konstatera är att det skedde en gradvis skiftning av diskursen under den första perioden, där majoriteten av artiklarna till en början förde en debatt om huruvida hedersmord är kulturellt betingat eller en del av det universella patriarkala våldet.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av särskilt stöd i skolan. Dessutom är syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhåller kommunikation och språkanvändning som det viktigaste kollektiva verktyget för att människor skall kunna förstå och samspela med varandra (Säljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjälp av Diskursanalys. I Diskursanalys är språket centralt, då det återger och formar verkligheten.

Den här Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk Diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

Isabella Löwengrips karriär tog fart genom att hon 2005 startade en blogg där hon delgav omvärlden delar av sitt liv som tonåring. Hennes blogg växte snabbt till en av Sveriges mest lästa bloggar och hon gjorde sig känd under namnet Blondinbella. Isabellas personliga varumärke har under de senaste sex åren genomgått en ompositionering på marknaden från att ha varit en ytlig skönhetsbloggare till att idag vara en av landets främsta unga entreprenörer. Den här studien avser en fördjupning i ompositioneringsprocessen och en jämförelse av hur Isabella framställde sig själv i sin blogg 2006 respektive 2012. Studien baseras på material från Isabellas blogg och analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen sker i två steg, först en beskrivande analys av det manifesta innehållet i materialet och därefter en tolkande analys av det latenta innehållet.

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter.