Sedan början på 80-talet går det att konstatera en tydlig förändring i den svenska kriminalpolitiken som kännetecknas av mer strafftänkande och mindre fokus på behandling och återanpassning av kriminella. Denna förändrade kriminalpolitik kännetecknas bl.a. av höjda straffskalor, allt fler utdömda livstidsdomar och en ökande fängelsebeläggning. Men det blir också allt mer tydligt i den politiska retoriken att kriminalpolitiken har förändrats; det talas allt mer om säkerhet, kontroll och att använda hårdare tag mot brottslingarna. I uppsatsen studeras, med Diskursanalys som metod, denna förändrade kriminalpolitik utifrån retoriken i den politiska debatten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom bloggosfären legitimerar sig som en viktig medial kanal i relation till redan etablerade medier. Vi söker genom en diskursanalytisk metod finna bloggarens tillvägagångssätt att i sina texter legitimera sitt eller arenans skrivande, och finner i vår analys en trend som kan komma att leda till stora förändringar i traditionella redaktioners arbetssätt..

Vi gör i vår uppsats en samläsning mellan kritisk Diskursanalys och diskursteori för att undersöka hur medvetenheten om diskriminering och stigmatisering av riskgrupper artikuleras i den svenska hiv/aids diskursen. Genom att utgå från ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv, frågar vi oss hur denna medvetenhet konstitueras av intersektionen mellan ?ras? /etnicitet, kön, klass och sexualitet. Vi är intresserade av att söka förändring i diskursen och avgränsar oss därför genom att närläsa två offentliga dokument, AIDS-delegationens informationsbroschyr från 1986 och en SOU-rapport från 2004. Vi kommer i vår studie fram till att medvetenhet artikuleras genom ett konstruerande av riskgrupper, där genus och sexualitet inledningsvis står i fokus, men som senare lämnar en allt större betydelse för kategorin ?ras? /etnicitet i diskursen.

Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt Diskursanalys där diskursteori främst används som metod..

Med utgångspunkt i ett ökat personlighetsfokus i rekryteringssammanhang syftar denna studie till att synliggöra antaganden kring rekrytering och den ideala medarbetaren i tal och skrift. Fältet har avgränsats till apoteksbranschen och specifikt farmaceutyrket då det genomgått stora förändringar till följd av avregleringen. Dessutom är det intressant att undersöka personlighetens roll i ett yrke som ställer höga krav på formell kompetens. Fokus ligger på att undersöka hur idealfarmaceuten konstrueras i platsannonser samt hur rekryterare talar om personliga egenskapers betydelse i apoteksbranschen. Med socialkonstruktionismen och Diskursanalys som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning av platsannonser och intervjuer med rekryterare.

Den här uppsatsen analyserar svensk medias rapportering om valet i Afghanistan 2010. Med hjälp av metoder framtagna av Van Dijk har en analys av artiklar som berör valet 2010 gjorts. De teoretiska utgångspunkterna är postkolonialism och orientalism. Med hjälp av de perspektiven och Van Dijks medieanalys analyseras materialet för att tydliggöra strukturer i media..

Uppsatsen syfte är att kritiskt granska och analysera debatten om en minskad köttkonsumtion i Sverige mellan åren 2002 och 2011. Genom att använda kritisk Diskursanalys är ambitionen att synliggöra hur olika aktörer talar om köttkonsumtion, hur deras ställningstaganden motiveras samt hur vissa påståenden framställs som mer självklara än andra. Syftet har även varit att undersöka sambandet mellan språkbruk och upprätthållandet av normer i samhället.Materialet består av arton artiklar från tre svenska tidningar, två dagstidningar och en kvällstidning samt en interpellationsdebatt i riksdagen.Kritisk Diskursanalys har använts både som teori och metod, med Faircloughs tredimensionella modell som utgångspunkt och analysverktyg. Studiens resultat visar att det främst är politiker från miljöpartiet och vänsterpartiet samt representanter för olika intresseorganisationer som är delaktiga i debatten. De diskurser som kunnat urskiljas har fått namnen den globala rättvisediskursen, folkhälsodiskursen, den nationalromantiska diskursen, den biologiska diskursen samtkonsumentdiskursen.

The aim of this study is to identify and analyze the discourse within a gothic online community and examine how they use significant symbols to create themselves as goths and being part of a community. In order to achive this aim, eleven different forum threads were examined to amalyze how the goths created their significant symbols within the online community and through interaction with each other. The results implies that the discourse within the community describes the goths as either true or false goths and that it is important to maintain this boundary.

I detta arbete studerar jag på vilket sätt skribenternas språkbruk, i Vi Föräldrar 1968-2008, påverkar läsarnas identitetsskapande i deras roller som föräldrar. Undersökningen analyserar också en eventuell förändring av denna påverkan mellan de olika år som jag har behandlat. Resultatet, som tillkommit genom en kritisk Diskursanalys och applicering av identitetsteori, är att språkbruket definitivt kan påverka gemensamma värderingar och etablera samhällets moral. Detta är dock endast en komponent i skapandet av föräldraskapets identitet, och dess inflytande varierar med språkval, tidsanda och utrymme i källmaterialet..

Syftet med denna uppsats är att genom en Diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia.

Sverige rankas år 2011, enligt United Nations Development Program, som världens mest jämställda land.Mediautgör emellertid en arena som är kritiserad och anklagad för att förmedla en bild av kvinnan som innebär att hennes kropp och utseende är allt. I den här uppsatsen används en kritisk Diskursanalys för att belysa hur diskursiva processer, i ett medialt material, kan uttydas lingvistiskt och hur dessa processer utgör ett socialt problem. I detta integreras en analys av vilka subjektspositioner som erbjuds läsaren av detta material. Materialet som varit föremål för analys är den svenska versionen av månadsmagasinetCosmopolitan, som säger sig tillhandahålla en formel för framgång i livet för unga tjejer. Diskurser som är involverade i det sociala problem somCosmopolitansrepresentationer av kvinnan utgör är: heterosexualitet som enda möjliga sexualitet, postfeminism och konsumism.

Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en Diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet är en kritisk Diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, såväl likheter som olikheter studeras. Vår textanalys bygger på 12 barns portfoliotexter från en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar är dokumentation. De frågeställningar vi utgått från är: Skiljer sig språket åt i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i så fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? Går det att utläsa skillnader och likheter i vilka processer/lärosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vår analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

Denna uppsats, Den muslimska kvinnan ? En Diskursanalys av medias framställning av den muslimska kvinnan och slöjan, handlar om hur slöjan och den muslimska kvinnan framställs i olika morgon- och kvällstidningar. Vi har genom att använda oss av kritisk Diskursanalys som metod, synliggjort vilka diskurser som skapas kring slöjan och den muslimska kvinnan. Dessa diskurser kan förankras i de negativa diskurser som finns gentemot muslimer i allmänhet. Teorierna som används i studien är postkolonial teori, orientalism och intersektionellt perspektiv, vilka ligger till grund för den analyserande delen.

Syftet med min uppsats är att undersöka de konservativa krafter som verkar i Europeiska Unionen. För att göra det har jag valt att studera hur de argumenterar mot abort. Mina frågeställningar berör de teman jag funnit vara utmärkande i argumentationen: synen på kön, framförallt kvinnan; synen på sexualitet; vad man egentligen menar med rätten till liv, vems rätt man menar; maktförhållandet mellan individ och samhälle samt den mellan religion och vetenskap, vad vår lagstiftning ska grundas på enligt dessa. Materialet består av citat från beslutsfattare och andra som kretsar runt dessa i EU-parlamentet. Jag har använt mig av Diskursanalys, en socialkonstruktionistisk metod där fokus ligger på hur vi konstruerar vår verklighet genom hur vi kategoriserar och pratar om den.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att problematisera relationen mellan lärares professionalisering och lärares yrkesetik. Min forskningsfråga var följande; Hur framställs lärares yrkesetik? Utifrån den frågan valde jag att göra en Diskursanalys av Lärares yrkesetik. I min bakgrund presenteras olika forskares sätt att se på läraryrkets förändring och de konsekvenser det fört med sig. Där presenteras också olika forskares syn när det gäller etik och lärares yrkesetik.