5 Sammanfattande diskussionSyftet med mitt uppsatsarbete har varit att sätta fenomenet coachning i relation till Thomas Johanssons och Zygmunt Baumans beskrivningar av samtidens sociala och kulturella tillstånd. Jag ville därigenom bidra med kunskap om hur livscoaching skildras av coacherna och hur detta språkspel eller paradigm är uppbyggt samt vinna sociologisk förståelse av företeelsen. Nedan följer en sammanfattning av resultatet och en diskussion utifrån frågeställningarna..

Denna studie undersöker vilka diskurser kring föräldraförmåga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrättsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjälp av Norman Faircloughs (1993) kritiska Diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring språk, kritisk Diskursanalys, teoretiska perspektiv på funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv på föräldraförmåga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgående för domarna.

Titel: Från himlen och tillbaka ? En studie om tryckta nyhetsmediers rapportering av SAS-krisen i november 2012Författare: Karolina Lodskär & Hanna SöderbäckHandledare: Mathias SylwanExaminator: Mats HyvönenProgram: Fristående kurs, MKV-C, 61-90 hpPeriod: VT13Universitet: Högskolan i GävleSyfte: Syftet med undersökningen är att studera hur tryckta nyhetsmedier har rapporterat om SAS-krisen i november 2012.Teori: Den teoretiska basen är inspirerad av Norman Faircloughs metod av kritisk Diskursanalys. Centrala begrepp är identiteter, relationer, representationer och hegemoni.Metod: Undersökningens metod är även den inspirerad av kritisk Diskursanalys. 16 artiklar om SAS-krisen från november 2012 har analyserats.Resultat: Fokus i rapporteringen har legat på förhandlingarna. Överlag har fackförbunden framställts mer fördelaktigt än SAS, som har fått mycket kritik.Nyckelord: SAS, kris, kritisk Diskursanalys, hegemoni, Norman Fairclough.

Title: ?världens mest fruktade terrororganisation? en Diskursanalys av rapporteringen om Islamiska Staten Author: Martin Landin Subject: Undergraduate research paper in Journalism studies, Dept. Of Journalism, media and communication (JMG) Gothenburg University Term: Autumn 2014 Supervisor: Gabriella Sandstig, JMG GothenburgPages/words: 34/16295Purpose: The purpose is to examine the discourses that characterize the news about the Islamic state (IS) in Swedish newspapers, and to study how these discourses are expressed. Method: Critical Discourse Analysis Procedure: 10 articles from Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet were analysed through Critical Discourse Analysis. Results: The analysed articles shows tendencies of orientalist discourse and of a propagandistic discourse which is a part of war journalism..

Med en kritisk Diskursanalys undersöks hur den adopterade representeras i tv-serien Leende Guldbruna Ögon ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. De verktyg som används i Diskursanalysen är teorierna om semantisk täthet, hegemoni och inkodning/avkodning. Resultatet av undersökningen är att den adopterade representeras som ett fritt flytande subjekt mellan den svenska dansbandsdiskursen och invandrardiskursen. SVT:s avkodade budskap är av undersökningen att döma att den adopterade blir en del av ett homogent blattedansband. Det budskapet har potential att påverka svenska folkets syn på människor med en kulturell identitet som inte sammanfaller med det som hudfärgen representerar..

Den här studiens syfte är att studera hur föräldraideal skapas i böcker riktade till föräldrar med barn i åldern 3-12 år. Med huvudfrågeställningen hur konstrueras idealt föräldraskap i litteratur riktad till småbarnsföräldrar? och frågeställningen Vilka råd om föräldrars förhållningssätt till barnet konstrueras i litteraturen? har jag med hjälp av Foucauldiansk Diskursanalys och Foucaults begrepp diskurs, makt/kunskap och subjektspositioner analyserat fem böcker om föräldraskap som ligger på toppen av försäljningsstatistiken just nu. Resultatet är att en ideal förälder strävar efter att ge barnet självkänsla och uppnå en jämställd relation. Att ta barnet på allvar och lyssna på det konstrueras även det som idealt.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur normalitet skapas på låst institution, detta genom att undersöka hur kategorier som kön och sexualitet skapas genom talet. Våra frågeställningar är:Hur skapar behandlingspersonalen, genom sitt tal, ungdomars kön på låst institution, hur skapas kön i behandlingspersonalens beskrivningar av ungdomarnas problematik, hur skapas kön i behandlingspersonalens beskrivningar av ungdomarnas sexualitet? Vi använder oss av Diskursanalys som metod med en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Vi använder oss av och problematiserar begreppen kön, sexualitet, makt och diskurs. Vårt material utgörs av intervjuer med behandlingspersonal på två låsta institutioner, en för flickor och en för pojkar.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur Föreningen för Rättvisemärkt mobiliserar konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk Diskursanalys som metod, då denna erbjuder ett antal analysverktyg som är av stor nytta vid en textanalys. För att få en djupare förståelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingångar valts, bland dessa återfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhället. Fokus har legat på att visa hur Föreningen för Rättvisemärkt tillskriver konsumenter makt att påverka gränsöverskridande frågor. Studien visar hur marknaden framställs av Föreningen för Rättvisemärkt som en alternativ politisk arena, där konsumtion kan fungerar som ett maktmedel för att genomdriva reformer i Syd.

Mot bakgrund av den svenska läroplanens riktlinjer om att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering, är syftet med denna uppsats att utföra en kritisk Diskursanalys av lärarhandledningsmaterialet Duckface/Stonface utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter av maktrelationer baserade på exempelvis klass, kön, etnicitet och sexualitet. Som metod används kritisk Diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell. Resultatet visar bland annat att det i materialet finns en social praktik där binära könsidentiteter är norm samt att tjejer och killar är olika. Materialet genomsyras också av en vithetsnorm.

Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk Diskursanalys med teoretiska bidrag ifrån Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nämnvärt ifrån den teoretiska utgångspunkten orientalismen, och även från tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av muslimer. I Aftonbladet har muslimer fått stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begränsat detta utrymme.

In this thesis the positioning of children and adults in the context of children?s rights in SouthAfrica and Sweden are examined. With theoretical terms as children in vulnerability and adults incharge the analysis examines how South Africa and Sweden has been using the UN children?sconvention to empower children and for what consequences in the positioning of children that hasshown. And that adults are positioned as a powerful group with a responsibilty of protectingchildren.

Syftet med denna studie har varit att med en Diskursanalys granska tre läsläror för årskurs 1-3ur ett genusperspektiv för att uppmärksamma hur könsnormer konstrueras och reproducerasi texten. Jag har undersökt hur karaktärerna skildras, resonerat kring hur eleverna kan påverkasav böckerna och sett om läslärorna är förenliga med läroplanen. Studien är kvalitativ med etthermeneutiskt förhållningssätt. Hirdmans teorier kring genuskontraktet, isärhållandet avkönen och hierarkin med mannen som norm, är grunden till analysen.Resultatet visar att traditionella könsnormer både konstrueras och reproduceras i läslärornastext och bild men i varierande mängd. Alla tre läsläror genomsyras av en mansnorm och dentydliga uppdelningen mellan barnen bidrar till ett upprätthållande av patriarkala strukturer.Huruvida läslärorna är förenliga med läroplanen är svårt att avgöra eftersom resultatet frånanalyserna inte är entydigt och läroplanen ger utrymme för en egen tolkning..

Sammanfattning/Abstract Syfte Syftet är att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller är ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det får på bildämnet i gymnasieskolan. Frågeställningar Vilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildämnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvärlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status får bildämnet i dessa diskursers synsätt? Metod och material För att besvara frågeställningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, främst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jämförts med en uppfattning av bildämnet, som det är framställt i undersökningen nationell utvärdering av bildämnet. Resultat Resultatet visar att bildämnet har identitet som står i konflikt med Jan Björklunds diskursordning på många punkter. Nyckelord: Diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka sexualitetens diskurs i det samtida. Uppsatsen tar sin ansats i socialkonstruktionismen och dess syn på sexualiteten. Här presenterades tidigare forskning, sexualitetens historia berördes och även olika typer av socialpsykologiska perspektiv på sexualiteten redovisades. Vidare var det epistemologiska angreppssättet hermeneutiskt och metoden kvalitativ. Den undersökning som genomfördes, Diskursanalys, tog även den sin utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhällsorienterade läromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhällskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förändrar elever och samhälle med hänsyn till normer om kön och sexualitet, så som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjälp av diskursanalytiska verktyg visat att så inte är fallet. Istället visar studien att läromedlen till största delen osynliggör både genusvetenskapliga och queera perspektiv, även om det även finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien är de förtydligade målsättningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument Läroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel där man finner läromedlens tal om kön och sexualitet.