Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem på kvällspressens framsidor, hur genus framställs och vad kvällspressen fokuserar på i rapporteringen av dem. Med hjälp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk Diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och får inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt är aktiv som ledare och porträtteras både som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon porträtteras som ett objekt.

AbstractVi har undersökt självkänslans bakomliggande diskurs i artiklar från dags- och populärpress i Sverige. Vi har gjort en Diskursanalys av begreppet självkänsla gentemot andra samhälleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet självkänsla skildras i media och hur det kan påverka vår identitet, och vårt beteende i dagens individuella samhälle. Vi har också ställt oss frågan om medias fokusering på begreppet självkänsla enbart är positiv eller om den kan få negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. Efter att vi har granskat artiklar om självkänsla, upptäckte vi att många skildrade självkänsla som en lösning på många av dagens sociala problem så som stress, utbränning och problematiska förhållanden människor emellan.

 Prostitution has been intensely debated in Sweden for nearly four decades. Two major investigations have so far been initiated by the government and numerous propositions have been put forward in the Swedish parliament resulting in the sexköpslag from 1999 that criminalizes purchase of sexual services. The law aims at punishing the buyer and protecting the women in prostitution, thus making it possible for women to be helped by various social interventions rather than punished. Swedish society has undergone major changes in these decades. Globalization, the internet and the membership in the EU have changed the Swedish society and influenced the discourse on prostitution.This paper has a twofold aim, on the one hand investigating if and how these changes have had an impact on the prostitution discourse in texts produced by the government and analyze how female and male sexuality in connection to prostitution is constructed.

I takt med att den svenska arbetsmarknaden blir allt mer globaliserad, individualiserad och flexibel ställs nya krav på fackföreningarnas tjänster. Från att under en lång tidsperiod ha kunnat vila på den svenska partsmodellens goda rykte, talas det nu om att fackföreningarna måste anta en ny roll och nya strategier för att överleva på arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fackföreningar inom tjänstemannasektorn diskursivt konstruerar sin roll på arbetsmarknaden samt legitimerar sin verksamhet. Materialet som har använts har bestått av handlingsprogram och videor från Tjänstemännens Centralorganisation och dess två största medlemsförbund Unionen och Vision. På materialet har vi utfört en Diskursanalys där Foucaults diskursbegrepp har stått som teori.

This master?s thesis aims to study the practice of separating popular genres of fiction from the rest of the fiction stock, often seen at public libraries. The method being used is critical discourse analysis according to Norman Fairclough?s three-dimensional conception of discourse. The textual dimension of this analysis is the book shelf itself and the sociocultural practice is the everyday practice at a public library of supplying and mediating books to the visitors.

Denna uppsats undersöker identitetskapande inom ledarskap utifrån ledarens eget perspektiv. För det används socialkonstruktionism som teoretisk ram och Diskursanalys som metodologisk ansats med diskursiv psykologi som inriktning. Som analytiska verktyg används subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Detta för att belysa hur konstruktionen av ledarskapsidentiteten ser ut.Med diskursiv psykologi som metodologisk ansats innebar det att språket är det viktiga, vad ledarna säger och hur de säger det. Detta för att språket ses som konstruerande istället för representerande inom socialkonstruktionism. Uppsatsen utgår från två frågeställningar 1) Vilka subjektspositioner förhandlar, legitimerar och intar individen i talet om ledarskap? 2) Vilka tolkningsrepertoarer använder individerna i sitt identitetsskapande som ledare?Utifrån transkriberingen av de fem intervjuer som gjordes med fem personer i ledarpositioner på olika företag i Mälardalsregionen, analyserades texten för att finna vilka subjektspositioner som var möjliga för ledaren att förhandla, legitimera och anta.

Studien syftar till att undersöka hur vårdpersonalen på en vårdavdelning beskriver transsexuella patienter och mötet med dessa. Sammantaget har tolv personer från olika yrkesgrupper på Hand- och Plastikkirurgiska avdelningen (HPK) på Universitetssjukhuset i Linköping intervjuats. På HPK utförs könsbytesoperationer, och inom psykiatrin på samma sjukhus görs utredningar, som ligger till grund för könsbytet. Intervjuerna har analyserats med hjälp av Diskursanalys. Utifrån informanternas beskrivningar framkom en mångfacetterad bild av transsexuella patienter, som i vissa stycken visade sig vara både paradoxal och komplex.

Sverige framställs ofta som ledande inom jämställdhet. Trots detta verkar steget från att tala om jämställdhet till att tala om feminism göra stor skillnad. Tidigare studier visar på att jämställdhet framställs som något självklart, men att jobba aktivistiskt eller benämna sig som feminist ? det väcker starkt motstånd från många håll. Syftet med denna studie är att undersöka hur man inom en kvinnorättsorganisation talar om motstånd.

Syftet med studien är att belysa skolan som en arena för politisk styrning, där individuella utvecklingsplaner utgör ett verktyg i denna styrning. Vidare är vårt preciserade syfte med studien att beskriva och analysera hur styrningen kan gestaltas i olika skolors utformning av och innehållet i elevers individuella utvecklingsplaner. Studiens fokus är individuella utvecklingsplaner studerade utifrån Foucaults styrningsbegrepp. Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av en Foucaultinspirerad Diskursanalys som metod. I den här studien är Diskursanalysen en kvalitativ textanalys av elevers avidentifierade individuella utvecklingsplaner.

Culture, orgin and identity are hot topics that are being discussed everywhere, for example in newspapers, lunchrooms and on Twitter. Politicians, media and ordinary people have displayed different antiracist acts, for example campaigns, marches and political actions.But you may wonder if it really is that effective, or if the antiracism reproduces racism with its language. The purpose of this study is to see if articles from the newspaper Aftonbladet's antiracist campaign ?We like different!? reproduces racism through its language.The method that is used is discourse analysis, more specific Chantal Laclau och Ernesto Mouffes discourse theory. The theories the study relies on are race, racism, framing, racism in news, binary oppositions, stereotypes, whiteness and orientalism.Two discourses were found in the material, ?We like different? and ?We like the same?.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vilka diskurser gällande Sverigedemokraterna som konstrueras i ett antal samhällskunskapsläroböcker vilka är riktade mot gymnasieskolans kurser. Med utgångspunkt i den kritiska Diskursanalysen (CDA) analyseras texterna kvalitativt med fokus på två specifika aspekter gällande framställningen av Sverigedemokraterna: hur partiets ideologi definieras samt på vilket sätt partiets historia och bakgrund berörs. Genom undersökningen dras slutsatsen att läroböckerna i avseende av diskurser kring ideologin framförallt reproducerar diskurser som återfinns hos kritiker till partiet. De ideologiska definitioner som Sverigedemokraterna själva använder återfinns i mycket liten utsträckning. I avseende av diskurser kring historien är förhållandena snara motsatta då mycket litet fokus läggs på beskrivningen av partiets kontroversiella och radikala historia, något som partikritiker ofta lyfter fram som något centralt i förståelsen av partiet.

Denna uppsats syftar till att studera hur Sverigedemokraterna framställer islam och muslimsk kultur i texter som representerar partiet. Jag har analyserat ett antal nyhetsartiklar publicerade i Sverigedemokraternas officiella partitidning SD-Kuriren och kritisk Diskursanalys är den analysmetod som tillämpats. Som utgångspunkt för uppsatsen ligger tidigare forskning om Sverigedemokraterna från bland andra Sami Lipponen och Jens Rydgren, utöver detta har jag även utgått från de tre teoretiska utgångspunkterna; Postkolonialism, Orientalism och Neonationalism för att besvara uppsatsens syfte. Jag har bland annat haft för avsikt att undersöka om det går att finna någon förändring i SD-Kurirens nyhetsförmedling om islam över tid, samt att se om det finns texter där Sverigedemokraterna definierar islam och muslimsk kultur som något problematiskt. De centrala slutsatserna jag har kommit fram till i analysen är att det faktiskt har skett en förändring när det gäller SD-Kurirens nyhetsrapportering om islam i den bemärkelsen att Sverigedemokraterna i artiklar som publicerades år 2003 har ett kritiskt förhållningssätt till islam i olika avseenden, medan nyhetsrapporteringen i de nutida artiklarna (närmare bestämt 2007 till och med februari 2008) knappt består av sådana politiska värderingar och det är inte mycket som kan karaktärisera Sverigedemokraternas diskurs om islam som direkt främlingsfientlig..

Denna uppsats förser läsaren med en Diskursanalys av böcker inom, vad som i arbetet kommer benämnas som, ?framgångslitteratur?. Med detta menas litteratur av rådgivande karaktär som riktar sig till människor som vill gå från att må bra till att må bättre, till att bli mer framgångsrika, mer nöjda, mer effektiva, lyckligare osv. Det finns idag flertalet Diskursanalyser av självhjälpslitteratur; dvs. den typ av litteratur som vänder sig till personer som vill gå från att må dåligt till att må bra eller bättre.

?Arabiska våren ? framställningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia? är titeln på denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att på så sätt kunna uttala om den ?Arabiska vårens? framställning. Syftet har också varit att jämföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna.Med utgångspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, Diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjälp av den kritisk diskursanalytiska metoden.Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie är kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en ställning mot väst och dess intressen, samt aktörer förknippade med väst där de västallierade andrafieras som ?De onda Andra?.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka ifall män och kvinnor representeras på lika eller olika sätt i en svensk branschtidning. Syftet har även inkluderat att studera ifall det har skett någon förändring i denna representation över tid. Därför har undersökningen innefattat ett tidsperspektiv. Tidsperspektivet har inneburit att undersökningen har utförts vid fyra olika tidsnedslag, vilka är år 1981, 1991, 2001 samt 2011. Den frågeställning som vi har avsett att besvara är: Hur har män och kvinnor porträtterats i branschtidningen Veckans Affärer från 1980-talet fram till 2010-talet? Finns det likheter och/eller skillnader? Finns det också någon skillnad i hur mycket utrymme som män respektive kvinnor har fått i branschtidningen genom åren? Undersökningen har tolkats utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av R.W.