Syftet med denna studie var att undersöka samt kritiskt granska grunderna för förvarstagande enligt Utlänningslagen 10 kap. 1 §. Med diskursanalytisk utgångspunkt studerades förvarsbeslut i relation till samhällskontexten. Undersökningen fokuserade på hur besluten motiverades, hur de förvarstagna och andra aktörer konstruerades i besluten samt vilka diskurser vi fann. Materialet bestod av 29 domstolsbeslut om förvar från Migrationsdomstolen i Göteborg vilka analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella analysmodell.

Syftet med uppsatsen är att göra en kritisk diskursanalys av begreppet brottsoffer i internationella, nationella och vetenskapliga dokument. Utgångspunkten i analysen är Norman Faircloughs tredimensionella modell. Analysen leder till en redovisning av brottsofferdiskursen och dess konsekvenser för samhället. De huvudsakliga slutsatserna är att brottsofferdiskursen är en del av en större diskursordning och underordnas en diskurs i vardera typen av text, internationell, nationell och vetenskaplig typ av text. Synen på brottsoffer och brottsofferdiskursen är avgörande för hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de får.

Uppsatsen är baserad på kritisk diskursanalys och syftar till att undersöka hur maskulinitet och femininitet representeras inom media. Det empiriska materialet består av två artikelserier från Insidan i Dagens Nyheter och behandlar ämnena boendets roll samt föräldrars sexualitet. Uppsatsen granskar hur skribenters språkbruk kan uppmuntra till nytolkningar av genus samtidigt som det även kan återskapa föreställningen om det traditionella könet. Målet med uppsatsen är att påvisa språkets makt över människors beteenden och tankesätt..

Uppsatsen ?Det skyldiga offret och den oskyldiga förövaren? är en kritisk diskursanalys som syftar till att undersöka om våldtäktsmyter finns närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013. Tidigare forskning inom området visar att våldtäktsmyter är vanligt förekommande globalt, därför är syftet att se om dessa även finns i svensk kriminaljournalistik. Resultaten diskuteras utifrån tre teoretiska utgångspunkter, vilka är genus, kriminaljournalistik samt våldtäktsmyter. De våldtäktsmyter som uppsatsen kommer att undersöka utgår ifrån Helen Benedicts (1992) elva våldtäktsmyter som sägs vara vanligt förekommande i medier.

Syftet med arbetet är att beskriva kunskapsledningspraktikers definition av kunskapsdelning och hur de värderar det. Två artiklar innehållande sammanlagt 7 personers uttalanden analyseras. En huvudsaklig kunskapsledningsdiskurs har hittats, även en vetenskapsdiskurs och en marknadsdiskurs har hittats som verkar påverka kunskapsledningspraktikernas definition och värdering av kunskapsdelning.Kunskapsdelning framstår från resultaten att definieras som naturligt existerande i alla organisationer med någon social interaktion, men att det krävs näring och styrning för att öka värdet för organisationen..

Baserat på den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska läroböcker för vuxna andraspråksinlärare behandlar temat hälsa. Analysen görs på tre nivåer: text, diskursiv praktik och social praktik. På textnivå visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur läroböckerna framställer hälsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. På den diskursiva praktikens nivå fokuserar uppsatsen på interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger på ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhåller analysen hur texterna är en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hälsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhälle, och fungerar som en brännpunkt för värden som är framträdande i västerländsk kultur..

I den här uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser på missbrukaren och dennes relationer.Uppsatsen bygger på organisationernas egna material, främst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) från åren 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som själv bär ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omständigheter denne inte kunnat påverka.Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker får betydelse för vad vi tycker och tänker om sagda fenomen och därmed hur vi handlar gentemot dessa. Därför är det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att påverka den samhälleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan få konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vårt samhälle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever samt tidningarna Aftonbladet och Sydsvenskan beskriver Zlatan Ibrahimovic. För att få svar på studiens frågeställningar har en enkätundersökning gjorts, där 60 gymnasieelever fick ingå. För att analysera det insamlade materialet har Faircloughs tredimensionella modell inom den kritiska diskursanalysen använts. De centrala teorier som studien utgått ifrån är dagordningsteorin, framing, sensationsjournalistik samt Diskursanalys. Studiens viktigaste slutsats är att det främst är en positiv bild av Zlatan som målas upp, både hos eleverna och i de valda artiklarna.

Till följd av Vattenfalls uppmärksammade investeringar i fossilbränslebaserad energiverksamhet har vi genom att analysera den riksdagspolitiska debatten kring Vattenfall, sökt efter återkommande yttranden, genom vilka vi  konstruerat diskurser som står för vad riksdagspolitiska aktörer anser i frågan om det statliga styret av Vattenfall. Vi kommer fram till att det inte helt oväntat går att skapa två övergripande diskurser, där de olika politiska blocken verkar inom varsin diskurs i frågan om hur Vattenfalls miljöintentioner ska uppnås..

Studien behandlar ämnet fri programvara utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Texter och tal av Richard M.Stallman, grundaren av Free Software Foundation (FSF), ligger i fokus för studien. FSF är en rörelse som har isyfte att göra och kämpa för fri programvara. Detta innebär uttryckligen en kritik mot programvara som är ofrieller proprietär. Studien visar på tre olika diskurser som är betydelsefulla för fri programvara; frihetsdiskursen,maktdiskursen och etikdiskursen.

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur våld i nära relationer framställs i tidskriften Socionomen. Vår empiri består av 42 artiklar som berör våld i nära relationer. Artiklarna är publicerade mellan åren 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsområdet. Som analysmetod används en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet.

Syfte: Undersöka om opinionsbildande språkanvändning som förekommer i tidningarnas ledare även tar plats i nyhetsartiklarna.Material: Åtta utvalda publikationer från www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalysSlutsatser: Språkanvändning och åsikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, återfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats..

Den här uppsatsen handlar om utbildningspolitik och syftar till att undersöka hur svenska politiska partier talar om skolan i ett antal debattartiklar och repliker, samt om de är överens i några aspekter och vilka dessa i sådant fall är. Utgångspunkten är att det sker en avpolitisering av politik, där kampen mellan ideologier inte längre existerar på samma sätt som tidigare. Genom diskursanalys har ett antal texter analyserats med ett resultat som visar att det mycket väl verkar stämma att partierna inte längre kämpar ideologier emellan, utan att man är övergripande överens och först och främst förvaltar ett redan existerande system. Den politiska kampen, eller spänningen, är inte särskilt stark då samtliga partier är eniga på flera punkter. Däremot existerar en diskursiv spänning kvar i aspekten av att man ständigt försöker underminera varandras kapacitet att vara i regeringsställning.

?Yrkeskvalitet Mellan Raderna? syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk Diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren.

Vårt syfte har varit att granska vilken bild två svenska tidningar förmedlar av socialtjänsten i sina ledarsektioner åren 2002-2011. Vi har undersökt vilka diskurser kring synsättet på socialtjänsten som går att urskilja i ledarna och hur dessa kan tänkas påverka människors syn på socialtjänsten. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats i form av Faircloughs kritiska Diskursanalys. Vår empiri består av 33 stycken ledare från Aftonbladet.se och DN.se där socialtjänst nämns i något sammanhang. I vår analys av resultaten av vi använt oss av två teorier: socialkonstruktionism samt kritisk Diskursanalys.