Uppsatsen heter Förskolebarns lärande ? en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska Diskursanalys.

Denna studie syftar till att visa hur hälsa representeras i hälsotidningen MåBra. Utgivningsåret för tidningen  i studien är 2008. Studien bygger på en semiotisk analys av de bilder som finns på tidningens omslag. Den bygger också på en kvalitativ diskursanalys av ett avgränsat material. De teorier som studien utgår från är genusteorin, som definieras av Hirdman och Jarlbro, och olika teorier om vad hälsa är, främst från ett hälsopedagogiskt synsätt.

Uppsatsens syfte är att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka och analysera hur kön beskrivs i SiS-rapporter om ungdomsvård som finns tillgängliga i sin helhet på deras hemsida.De frågeställningar som vi i uppsatsen utgår ifrån är: Hur beskrivs manligt och kvinnligt i texterna? Vilka egenskaper tillskrivs pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp? Vilka problemförklaringar används för pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp?Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är socialkonstruktionism och diskursanalys, både som teori och metod. Empirin består av fyra forskningsrapporter publicerade av SiS som samlats in med hjälp av Internet. Vi har undersökt rapporttexterna utifrån ett könsperspektiv, med diskursanalys som metodologiskt verktyg. Vår fokus var texter, meningar och ord, inte författarna eller rapporternas resultat.

När Orkanen Katrina härjade i New Orleans förlorade över tusen människor sina liv och ännu fler människor förlorade sina hem och bostäder. Denna händelse fick stor plats i både svensk och amerikansk massmedia.. I amerikans press har det hävdats att svarta människor ?plundrar? medan vita människor ?letar mat?. Vi är intresserade av hur händelsen, med tyngdpunkt på etnicitet och nationalitet, skildras i svensk media..

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Uppsatsen hade som syfte att belysa om kommunal fritid behövs. Undersökningen bestod av samtal med fyra fritidschefer på deras fritidskontor. Samtalen tolkades hermeneutiskt och analyserades med Faircloughs kritiska diskursanalys (Winter Jørgensen & Philipps, 2000). Som teori utgicks från Habermas diskursteori (Habermas, 1995). Analysen visar att kommunal fritid är stadd under stark förändring och har gått från "inte" till att "vara".

Central African Republic has partly been portrayed in the media as a forgotten crisis, but also as something that is completely natural for how it is in Africa. The society has perceptions about Africa, which has been reproduced and reconstructed in the selected articles. The discourses in particular have appeared in articles are discourses about: us and them, the confidence in experts, social representations especially (emotional roots), ideological inequities and power relations between different parties..

This paper addresses the role of homework within the home and school environments using a qualitatively approach inspired by discourse analysis method and theory. The paper considers three newspaper articles to identify current attitudes and understanding regarding homework?s role. The paper?s structure brings results and analysis together allowing the discussion to be continuously extended and deepened.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera skillnader och likheter i Ramlösa och Lokas CSR-initiativ, samt att placera deras hållbarhetstexter i relation till vårt teoretiska ramverk.Metod: Kritisk diskursanalys av Ramlösa och Lokas texter kring deras CSR-arbete.Slutsatser: Alla delar av Carrolls CSR-pyramid inkluderas i båda verksamheternas texter, men den etiska byggstenen är mest framträdande hos båda. Det framkom att den främsta explicita skillnaden låg inom den filantropiska byggstenen. Loka har valt ett mer lågmält förhållningssätt gällande framställningen av sitt filantropiska arbete till skillnad från Ramlösa som påvisar sitt filantropiska arbete på både hemsida, reklamfilmer samt på dess flaskor. Båda företagens texter vidmakthåller och bidrar till den rådande diskursordningen inom CSR.  .

"Alla är vi olika" är en queerteoretisk, kritisk diskursanalys av hemsidan kondom.nu.Syftet med denna uppsats är att belysa hur information om sex, sexualitet och kön som riktas till ungdomar kan utformas. Vi har en föreställning om att ungdomar är den främsta gruppen i dagens samhälle som översköljs med information om sex och relationer, könssjukdomar och graviditeter. Det är därför viktigt att det ges en öppen och bekväm bild av vad sex, sexualitet och kön är och kan innebära.I och med att Internet idag är ett så pass stort kommunikations- och informationsforum där alla kan vara anonyma och ta del av det som förmedlas har vi valt att undersöka den information som går ut till ungdomar via nätet. Eftersom Internet också är en plats där alla kan producera information finns färre restriktioner för vad som får skrivas och inte får skrivas. Vi studerar i denna uppsats webbsidan kondom.nu genom en kritisk diskursanalys där vi främst tittar på hur sex, sexualitet och kön görs på hemsidan.

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrån kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 där två specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera på olika aspekter av medlemskapet. Därmed fördes en diskursiv kamp mellan de båda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebära för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera på den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgångspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.

Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). Så talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus på genus, klass, etnicitet och specialpedagogik Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet är att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. Vår frågeställning är följande: · Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frågeställningen, har intervjuer använts samt artiklar har analyserats utifrån en diskursanalytisk metod.

Syftet med studien är att analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning.

Sexuellt våld i konfliktområden är en företeelse som drabbar såväl kvinnor som män. Med utgångspunkt i nongovernmental organizations informationsmaterial avseende sexuellt våld i konfliktområden kan dock fås bilden av att endast kvinnor drabbas av detta våld. Forskning visar att av 4076 nongovernmental organizations som arbetar med att hjälpa offer för sexuellt eller politiskt våld i konfliktområden är det endast 3 % som på något sätt nämner män som offer för detta sexuella våld och då i regel alldeles kort. Det pågår alltså en omfattande diskriminering mot män som utsätts för sexuellt våld i konfliktområden.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rapporteringen i svenska dagstidningar genusnormativt förhåller sig vid framställandet av offer för sexuellt våld och huruvida sexuellt våld mot män i konfliktområden är tabubelagt i desamma.Denna undersökning genomförs genom en genusteoretisk kritisk Diskursanalys. Uppsatsens analytiska ram är den kritiska diskursanalysen.De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell.Resultatet visar på en diskrepans i rapporteringen om offer för sexuellt våld i konfliktområden.

Håller den offentliga sektorn på att förändras i en mer ekonomistisk riktning? Har new public management tagit över den offentliga verksamheten? Håller de offentliga värdena på att försvinna från dagordningen? Det är frågor som vi i vår uppsats söker svar på. Vårt studieobjekt är kvalitetsmässan, ett forum för debatt kring den offentliga sektorns verksamhet. Genom en kritisk diskursanalys undersöker vi hur debatten ser ut, vilka diskurser som finns representerade samt hur detta kan kopplas till större samhällstrender. Det vi har funnit är att mässan präglas av en effektivitetsdiskurs hämtad från new public management men att även mer traditionella offentliga värden tas upp.