Uppsatsens syfte är att undersöka hur diskurserna om kön och ras/etnicitet ser ut idag i domar från länsrätten i Göteborg. Utgångspunkten är att kön och ras/etnicitet konstrueras språkligt och att vi som socialarbetare behöver vara medvetna om hur vi är med och konstruerar kategorierna och vilken makt som ligger i vårt tal. Frågeställningarna är: Vilka diskurser om kön förekommer i länsrättens tal? Vilka diskurser om ras/etnicitet förekommer i länsrättens tal? Förekommer dominerande, underordnade eller konkurrerande diskurser om kön och ras/etnicitet i talet?På vilket sätt samverkar ras och kön med varandra? Hur kan man förstå diskursernas förekomst?Uppsatsen är en textanalys av länsrättsdomar som gäller §3 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Jag har använt diskursanalys som metod och utgått från ett socialkonstruktivistiskt och diskursteoretiskt perspektiv.

Studiens syfte är att undersöka om ett intersektionellt perspektiv är integrerat i de två metodböcker som materialet består av; BRYT! från RFSL Ungdom och Tjejgruppskompassen från United Sisters. Detta undersöks genom att en diskursanalys av metodböckerna utförs utifrån Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Även en bildanalys görs av en del av materialet som består av bilder. De teoretiska utgångspunkterna i studien är ett intersektionellt perspektiv på genus, samt de teoretiska antaganden som ligger titt grund för diskursteorin. Resultatet visar på att ett intersektionellt perspektiv existerar i BRYT!, men är frånvarande i Tjejgruppskompassen..

Uppsatsens syfte är att kritiskt granska och analysera debatten om införande av sprutbyte i Göteborg med kritisk Diskursanalys. Genom att använda kritisk diskursanalys var ambitionen att granska hur olika aktörer i media debatten talar om sprututbytesprogram och hur dessa konstruktioner kan öka förståelsen av fenomenet sprututbytesprogram.Uppsatsens delfrågor var: Vilka aktörer deltar i debatten, hur framställs sprututbytesverksamheten och dess användare? Vilka argument används? Vilka övergripande diskurser kring SBP kan vi identifiera i argumentationen? Hur förs den diskursiva kampen i debatten om sprutbyte?Det empiriska materialet utgjordes huvudsakligen av artiklar i lokal dags- och kvällspress samt intervjuer.Som teori och metod har kritisk diskursanalys använts. Utgångspunkten var Faircloughs tredimensionella modell, bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Analysverktyg som användes var interdiskursivitet, intertextualitet, genre, transivitet och modalitet.Studiens resultat visar dels att politiker och läkare är de huvudsakliga aktörerna i debatten.

Det här examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen påverkat den svenska fotbollen. Det utreds även om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjälp av det teoretiska verktyget Diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det råder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens påverkan på svensk fotboll.

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett särskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingsländer företagen är verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra särdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrån ett postkolonialt perspektiv bilder av ?väst? kontra ?de andra? produceras..

This is a study of the phenomenon enterprise education in a Swedish school. Enterprise education is a rather new concept in Swedish schools, and it has yet to be clearly defined and sufficiently studied. In order to investigate the various aspects of the education properly an analysis of the language used by its proponents needs to be performed. The authors have used discourse analysis from a perspective provided by Laclau and Mouffe. This is for the purpose of determining how the phenomenon is expressed by four teachers in the school mentioned previously.

Prostitution har varit ett ständigt aktuellt ämne sedan sexköpslagen kom 1999. Vi har velat undersöka vad diskursen fri vilja inom prostitutionsdebatten innebär. Vi har valt ut teman för att kunna analysera hur diskursen fri vilja framkommer i debatten. Vårt syfte är att undersöka vad som inryms i diskursen fri vilja och vilka feministiska ståndpunkter som ger diskursen dess olika innebörder. Vi har genomfört en diskursanalys på tre böcker, utvalda för att representera de olika poler vi anser oss se i debatten.

Svensk polis genomför den största organisationsförändringen sedan förstatligandet av polisväsendet år 1965. De 21 polismyndigheterna bildar den 1 januari 2015 en sammanhållen myndighet tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium. Målet med att ombilda myndigheterna till en är att stärka Polisens förmåga att ingripa mot och utreda brott. Omorganiseringen är tänkt att leda till högre kvalitet, ökad effektivitet och ökad flexibilitet för svensk Polis. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Polisens omorganisering framställs i centrala politiska dokument.

Will the discourse in a country effect the way an event is presented in the media? And will the event be presented in similar ways in different countries? These are the questions my paper aims to answer. By using critical discourse analysis I have analyzed the reporting of the Iraqi War in three big newspapers; one from USA, one from Sweden and one from Great Britain. The results show that the discourse in each country play a big part in how the news get presented in the media, and this is shown in how the news gets reported. The three countries had three different views on the same war.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesärskolan En diskursanalys utifrån hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie är att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesärskolan. Jag ser även till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie är insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av två intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, på två skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgång bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar på en komplexitet gällande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas där den sociala- och kognitiva kunskapen ansågs viktiga. Två diskurser gällande undervisning inom gymnasiesärskolan träder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, där båda fokus sägs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Studien är en kritisk diskursanalys av hur begreppet ?text? framställs i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskämne, i relation till hur ett antal språkbrukare; lärare och elever, definierar och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp. Undersökningen som studien baseras på, består av tre kvalitativa lärarintervjuer och ett 50-tal elevenkäter, gjord i tre olika klasser på skilda skolor i Örebro län. Resultatet visar att synen på textbegreppet och användningen av olika texter och medier i undervisningen, varierar stort. Granskningen av styrdokumenten visar att framställningen av textbegreppet är otydlig och motsägelsefull, vilket kan vara en delförklaring till denna variation..

The aim with this essay is to penetrate the opinions of how women should be represented on screen. I am using a selection of contributions from the gender debate that Lars von Trier´s movie Antichrist caused in Sweden in spring 2009. The focus of the debate was mainly about the way the female actress was displayed. The provocative thing considered by many was that the female part could be interpreted as evil and in connection with Antichrist. But is that a obvious negative way to present women? In a historical view the discussion have been constantly fluctuated when it comes to the ideas of the correct way to visualize women in the movies which have left us without a true answer to that question.I am interested in investigating what is considered today as the best way to represent women by Swedish debaters.By using Michel Foucault?s term discourse as theory in a text analyse I am trying to look trough their language and see their ideological position..

Denna undersökning behandlar skolämnet Idrott och hälsa i motioner genom en diskursanalys, för att undersöka mönster i hur politiker skriver om och behandlar skolämnet. Syftet är att undersöka vilka diskurser i skolämnet Idrott och hälsa som konstitueras i motioner från Sveriges riksdag. Våra frågeställningar är: ?Vilka diskurser kan identifieras i motioner från Sveriges riksdag som behandlar skolämnet Idrott och hälsa?? samt ?Vilka synsätt på skolämnet Idrott och hälsa kommer till uttryck i diskurserna??. För att svara på dessa frågor har vi gjort en Diskursanalys.

Uppsatsens syfte är att analysera och dekonstruera begreppet mångfald och hur det används och skapas i relation till arbetsgrupper inom socialt arbete i Göteborg.De centrala frågeställningarna för uppsatsen är: Hur ser mångfaldsdiskursen ut i mångfaldsplanerna och för personer med ansvar för rekrytering inom Göteborgs Stad? Vilka grupper kan identifieras? Hur beskrivs dessa grupper? Vilka egenskaper tillskrivs grupperna? Vilka grupper ses som eftersträvansvärda att rekrytera ifrån för att uppnå mångfald? Vad uttrycks vara syftet med mångfalden?Uppsatsen bygger på postkoloniala teorier, socialkonstruktionism och diskurs som ett teoretiskt ramverk. Datainsamling har skett med hjälp av intervjuer och genom studiet av mångfaldsplaner från 15 av Göteborgs stadsdelar. Metoden som har använts är kritisk Diskursanalys.Vi har funnit att mångfaldsdiskursen är problematisk eftersom den bygger på olikhet mellan ett antal olika grupper, och att den därför återskapar och förstärker dessa olikheter. Den oundvikliga konsekvensen av denna ständiga kategorisering är en uppdelning i ?vi? och ?de?.Vi är inte intresserade av att komma med en utopisk lösning på hur man skall prata om verkligheten eller komma ifrån den kategorisering som vi kritiserar.

Studien undersöker hur tre svenska tidningsmedier konstruerade nationell identitet i sin rapportering i samband med det svenska fotbollslandslagets matcher mot Danmark och Portugal i kvalet till världsmästerskapen 2010. Tidningsartiklarna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys, närmare bestämt Faircloughs tredimensionella analysmodell. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett flertal etablerade teorier. I det teoretiska blocket ingår den kritiska diskursanalyen som teori, hur nationella identiteter konstrueras och metaforernas betydelse för människors uppfattningar om världen.Studiens resultat visar att mediernas rapportering huvudsakligen konstruerar nationell identitet på tre olika sätt. För det första skapas en distinktion mellan ?vi? och ?dom?.