Detta examensarbete handlar om bilder av lärare och lärarstudenter. Syftet är att formulera och undersöka de Diskursiva konstruktioner som dagspress och fackpress förmedlar av dagens och morgondagens lärare. Undersökningens frågeställningar är: - Vad är det för bilder av lärare och lärarstudenter som skildras på debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och Lärarnas tidning? - Vilka problem och möjligheter med läraryrket beskrivs i tidningstexterna? För att besvara de här frågorna har en analys gjorts på ledare och debattartiklar där det talas om lärare och lärarstudenter. Studien har sin utgångspunkt i de socialkonstruktivistiska teorierna med Diskursanalys som metod.

Detta är en litteraturstudie av fyra läroplaners språkliga konstruktioner om specialundervisning. Syftet har varit att identifiera och kartlägga de konstruktioner av elever i behov av särskilt stöd som skrivits fram i undervisnings- och läroplaner, relaterat till politiska skeenden och utbildningspolitik vid planernas införande. Studien är utformad med Diskursteori som grund. Det vill säga att skolan och utbildningen ses som en social konstruktion. Studien visar att mönster ur tidsandan framträder ur äldre och nyare texter i respektive plan.

Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Uppsatsens övergripande syfte är att utröna huruvida ett specifikt samtida populärkulturellt verk ? den amerikanska filmen John Q (2002) ? i representationen av sina karaktärer befäster en kolonialistisk Diskurs eller om dessa gestaltas på ett sätt som skiljer sig från denna Diskurs representationsmönster. Med kolonialistisk Diskurs avser jag här en Diskurs som fundamentalt gror ur de idémönster som var verksamma under den egentliga kolonialismen. Utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv med teoretiska analysinstrument från Diskursteori och postkolonialism analyseras kvalitativt filmens karaktärer som indelas i fyra subjektspositioner; icke-vit man/kvinna och vit man/kvinna. Dessas identiteter undersöks i analysen utifrån fem huvudsakliga aspekter; 1/ funktion/roll i narrativet, 2/ personlighet och icke-fysiska egenskaper, 3/ agerande och förehavanden, 4/ utseende och slutligen 5/ eventuellt tydligt intertextuellt förhållande till den skådespelare som representerar honom/henne.Analysen visar att filmen John Q i upprättandet av en gynnad dikotomi mellan människa och system konstruerar karaktärernas identiteter på ett sätt som nästintill fullständigt följer den kolonialistiska Diskursens representationsmönster.

Studien använder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga människor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktären Morgan. Studien använder sig av ett teoretiskt ramverk bestående av vanlighet, klass, Diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser där semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar på att musik och videoredigering är två viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett Diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska Diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras.

Syftet med denna uppsats är, att genom en Diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framställs och konstrueras i två samhällskunskapsböcker från gymnasiet. Vidare är syftet att undersöka i vilken grad läroböckernas framställning av manligt och kvinnligt stämmer överens med den syn på genus och jämställdhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det är män/pojkar som får mest utrymme i läromedlen samt att män och kvinnor oftast framställs och avbildas med stereotypa drag. Detta är också resultatet utifrån min undersökning av läromedlen även om analysen också visat på försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hålla en könsneutral linje. Resultatet från uppsatsen visar också att läromedlen inte riktigt uppfyller de krav på jämställdhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie.Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett Diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika Diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsDiskurs, en kontroll och elevägd Diskurs, en kontrollDiskurs och till sist en målsynliggörandets Diskurs.

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i Diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgångspunkter och använda teorier är makt, diskriminering, grupp, Diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benämna motståndarna till intersektionalitet; särsektionalitet. Metoden bygger på den anglosaxiska Diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda på teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Slutbetänkande av Diskrimineringskommittén och låter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras två huvudDiskurser; en delvis intersektionell Diskurs som är för en sammanslagning och en särsektionell Diskurs som är mot en sammanslagning.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan Diskurs än styrdokumenten från 2000. Av intresse är hur identifierade Diskurser i kombination med eventuell innehållsmässig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att påverka matematikundervisningen och, i förlängningen, måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd. Mina frågeställningar är:? Vilken Diskurs är identifierbar i styrdokumenten från 2000?? Vilken Diskurs är identifierbar i styrdokumenten från 2011?? Vad krävs för att nå målen för ett godkänt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvägagångssätt studien följer kommer ursprungligen från Gustafsson (2009) där en Diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska är det fjärde och avslutande steget. Här har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden är Faircloughs kritiska Diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad på nyhetsartiklar. I studien används ordet Diskurs som en förklaring till att nyhetstexter påverkar den sociala verkligheten. CSR innebär företags sociala ansvar, kring frågor om bland annat miljö, som går utöver vad lagen kräver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nästintill samtliga artiklar benämns synonymt med samhällsansvar, som alltså varit det mest dominerande området som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer även att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende på vilken tidning de tillhör.

Föreställningar kring maskulinitet och våld är i dagens samhälle nära sammankopplade och har så varit även historiskt. Denna studie har som mål att undersöka hur dessa sammankopplingar påverkar män som tränar och tävlar MMA och hur det påverkar deras maskulinitetskonstruktioner. Genom att undersöka dessa mäns inställning till våld, maskulinitet och intimitet inom MMA, syftar studien till att tydliggöra den Diskurs som vuxit fram på en kampsortsklubb i Sverige. Slutsatsen av denna undersökning är att en tillsynes motsägelsefull bild kring våld och intimitet konstruerats inom denna Diskurs. Inom MMA-Diskursen finns utrymme för fysisk intimitet på ett sätt som sällan accepteras mellan män i samhället utanför.

Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga hur läroböcker i kristendomskunskap respektivereligionskunskap framställer den icke-kristne individen och hur denna framställning förändrasöver en period av 150 år. De frågor uppsatsen har besvarat är dels vilka icke-kristna religionersom finns representerade i materialet, dels hur individer tillhörande dessa religioner framställsoch dels vilka Diskursiva förändringar som kan utläsas i materialet över tid. Forskning påläroböcker ur ett historiskt perspektiv är ett eftersatt område, detta trots att tidigare forskning lyfter fram hur betydelsefull läroboken är för elevernas lärande. Fyra läroböcker har valts ut för undersökningen. De tre första har tidigare använts vid Hvitfeldtska högre läroverk i Göteborg.Den fjärde läroboken är utvald utifrån att den är utgiven efter den senaste skolreformen.

Den här uppsatsen syftar till att problematisera framställningar av maktordningarna;kön, sexualitet och ?ras? i NRK:s populärvetenskapliga dokumentärserie;?Hjernevask? från 2010, samt hur dessa kan förstås ur ett maktperspektiv med fokuspå poststrukturalistiska och postkoloniala teorier. Uppsatsen behandlar även vilkahegemoniska positioner som går att finna i serien. Analysen bygger på enDiskursanalys av materialet som utgörs av alla sju avsnitten i programserien.Resultatet visar att programseriens betoning av de biologiska förklaringsmodellernakring kön, sexualitet och ?ras? skapar en Diskurs som riskerar att upprätthålla enheteronormativ rasism som får figurera i norsk public service, samt reproducerarhegemoniska positioner som verkar uteslutande och normerande.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om hur latinamerikanska kvinnor som rollfigurer porträtteras inom amerikanska populärfilmer. Vi vill undersöka om det finns tydliga stereotyper i relation till rollfigurens genus, etnicitet och klass. Med hjälp av ett intersektionellt perspektiv och begreppsliga redogörelser av ''latino'' representationer i film ämnar vi att analysera tre Hollywoodfilmer över tidsperioden 2003 till 2011. Dessa filmer är ''Chasing papi'' (2003), ''Ask the dust'' (2006) och ''Without men'' (2011). Metoden som använts för att närmare kunna genomföra analysen är kvalitativ innehållsanalys.