Vår uppsats handlar om serbisk identitetsbildning i Malmö. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av konstruktivismen undersöka serbers identitetsbyggande.Vår frågeställning lyder - Hur ser serbisk identitetsbildning ut i en svensk kontext? Vi har även försökt ringa in våra informanters syn på skillnader mellan det typiskt "svenska" och det typiskt "serbiska".Utifrån 6 stycken samtalsintervjuer har vi funnit olika beståndsdelar för byggandet av en identitet som vi behandlar under fyra olika teman: historia, mediabilden av serber, att vara serb i Sverige samt skillnader mellan svenskhet och serbiskhet.Uppsatsen inleds med en teoridel där vi behandlar konstruktivismens utgångspunkter samt metodologiska ansatser för intervjuerna.Sedan följer del två som behandlar identitetsskapande och Diskursanalys. Diskursanalysen blir ett verktyg för att förstå och förklara våra informanters konstruktion av deras identitet. Resultatet av vår undersökning blev att vissa aspekter återkom som viktiga när våra informanter beskrev sin egen identitet och vad den grundade sig på.

Uppsatsen ?Hur mår du lilla hjärnan?? syftar till att klargöra varför det finns få kvinnliga chefer på toppnivå inom den offentliga sektorn. Studiens första del utgörs av en litteraturstudie där vi utifrån teorier om glastaket, könsmärkta organisationer samt socialkonstruktivism, fastställer rådande ledarskapsDiskurs samt klarlägger de hinder som är mest relevanta. Studiens andra del är empirisk och består av intervjuer med sex kommunala förvaltningschefer från Lund och Eslöv.Efter analys av förvaltningschefernas svar utifrån de aspekter vi har med oss från litteraturstudiet kan konstateras att teorierna har högt förklaringsvärde gällande den ojämna könsrepresentationen på toppnivå. Resultatet visar att ledarskapsDiskursen är under ständig förändring, men att vissa aspekter av den fortfarande är förankrade i det manliga.

Uppsatsens syfte är att studera Diskursen om mångfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mångfaldsplaner samt två intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frågor vi ställt vårt material är hur ?mångfald? definieras, hur mångfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mångfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen är etnisk mångfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket består av Diskursteori samt begrepp och idéer hämtade från kritisk litteratur om mångfald.

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

Arbetsförmedlingen är den myndighet i Sverige som har lägst förtroende bland samtliga myndigheter hos medborgarna, enligt undersökningar som genomförts av TNS SIFO. Myndigheten har de senaste tre åren, enligt TNS SIFO undersökningar, hamnat på bottenplacering. Syftet med föreliggande studie är att öka förståelsen för en grupp arbetssökandes upplevelser och erfarenheter i mötet med arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen. Ytterligare ett syfte är att belysa förtroendekapitalets betydelse i mötet mellan arbetsförmedlare och kund. De teoretiska perspektiv som har tillämpats i studien är Mathiesens teorier om hur makten påverkar individen samt förtroendets Diskurs så som det uttrycks av bl.a.

Detta examensarbete handlar om lärarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstås och vilken betydelse de kan tänkas ha. Syftet är att visa och analysera de bilder av lärare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frågeställningar är följande: Vad är det för bilder av lärare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmärkande egenskaper och karaktärsdrag har de lärare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lärarna? Hur påverkas skildringarna av den tid som återspeglas? För att besvara dessa frågor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar på en socialkonstruktivistisk teori och därtill begrepp som narrativ, Diskurs, identitet och genus.

Uppsatsen undersöker den svenska Diskurs som präglar talet om flexicurity. Fråge-ställningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utläsas i de olika texterna, (2) på vilket sätt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska Diskursen om flexicurity och (3) på vilket sätt Diskursen om flexicurity kan relateras till samhällsutvecklingen.Frågeställningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity från Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgångspunkt i rättsvetenskapliga och rättssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhällsutveckling. I studien används en Diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes Diskursteori. Studiens teoretiska utgångspunkter hämtas i huvudsak från Anna Christensens teori om normativa fält och Hålan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhälls-utveckling.

Uppsatsen undersöker Diskursen om Indien i Teosofisk tidskrift 1891-1894. Efter en introduktion till forskingsfälten, västerländsk esoterisk tradition och post-kolonialism, beskrivs den Diskursiva framställningen av Indien i de svenska teosofernas tidskrift. Indien representerar en uråldrig visdom och ett samtida förfall. I den gamla sanskrit-litteraturen finner teosoferna svunna tiders andligt högtstående civilisation medan teosofernas samtida Indien är förslappat och i behov av revitalisering. Indien utgör även en motpol till västerlandet som är präglat av två andra sorts förfall: den andliga materialismen och en dogmatisk kyrkoreligion.

Syftet med uppsatsen är att studera vilka bilder av kvinnlighet och manlighet som förekommer i Douglas Foleys ungdomsroman Ingen återvändo. Detta görs mot bakgrund av att litteraturen i någon utsträckning bidrar med identifikationsobjekt för unga läsare och att undervisningen har som mål att motverka att stereotypa genusformationer fortplantas. För att urskilja de olika genuskonstruktionerna i texten har en Diskursanalytisk metod, benämnd Diskursteori tillämpats. Resultatet av analysen har sedan ställts mot Yvonne Hirdmans respektive R.W. Connells teorier för hur genus och genusstrukturer skapas och upprätthålls.

Syftet med studien är att studera den Diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett Diskursanalytiskt tillvägagångssätt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska överväganden. Utgångspunkten för analysen har varit generell Diskursteori samt teorier om Diskurser som styr socialt arbete. En slutsats är att det både finns Diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnämnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder på att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade Diskurser så som: biomedicinska, juridiska samt "psy" Diskurser. Vilket får som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus på att förändra individers beteende och att fokus på strukturella faktorer negligeras.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrån frågeställningarna: Hur talar lärare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrån den kvalitativa metoden på två skolor i form av intervjuer med verksamma lärare i åk 1 och åk 3 och rektorer på vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text på 48 sidor för Diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas på relevant litteratur och studier inom ämnet. Resultatet visar på ett gemensamt språkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos två lärare, två rektorer och en biträdande rektor i form av tre identifierade Diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhälle.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorerna på gymnasieskolan upplever bemötandet med elever som provat eller använder narkotika. Fokus i undersökningen låg på vilka kunskaper kuratorerna ansåg sig behöva för att kunna bemöta eleverna på bästa sätt, hur detta bemötande går till samt om de ansåg att något behövde förbättras eller förändras för att bemötandet skulle kunna fungera bättre. Jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer med gymnasieskolans kuratorer i två kommuner i Norrbotten. De utförda intervjuerna har analyserats med hjälp av Diskursanalys för att lyfta fram de Diskurser som framkommit vid intervjuerna. Med hjälp av professionsteorin har jag, som bakgrund, beskrivit kuratorns framväxt.

The purpose of this essay is to identify how violence against women is understood in the government's policy action plan called Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. The main issue that the study is based on, is whether there is a feminist gendered understanding that permeates the action plan. To examine this, I have formulated two more specific questions:     - What is considered to be the main problem of men's violence against women?     - What is considered to be the reasons for men's violence against women?    The empirical material of the study consists of the government's action plan. With the help of Carol Bacchis discourse analytical approach "What's the problem approach", important patterns in the material have been detected.

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling handlar om regeringens vision om Sverige ? det nya matlandet. Med utgångspunkt i måldokumentet På god väg. Måldokument för Matlandet mot år 2020 har en analys av textens innehåll gjorts. Syftet har varit att undersöka hur beskrivningen av Matlandet Sverige kan ses som ett uttryck för rådande Diskurser och kulturella värderingar.

The purpose of this study has been to explore definitions of violence performed in the name of honor, and the conditions under which the phenomenon occurs and is upheld. Furthermore, the study aimed at exploring how the Swedish expression for violence in the name of honor, ?hedersrelaterat våld?, is used within the Swedish media. To achieve these purposes, previous research in this matter was reviewed, as well as an analysis by means of categorizing the content of news articles from two Swedish daily newspapers. Previous research has showed that this type of violence occurs foremost within cultures upholding patriarchal structures and traditions, and women?s (non-)sexuality is looked upon as being of an utmost importance for the family?s honor.