The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire.

In this paper the discourseand social practice of the Swedish culture funding system Skapande Skola hasbeen mapped out and examined. The material for analysis was takenfrom regulating documents, information texts and media texts, and alsofrom four interviews that were conducted. The theoretical foundation is builton theories from Pierre Bourdieu, Michel Foucault and the theoretical frameworkof New Public Management. The survey has resulted in three major points ofinterest. They are presented throughout the text.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med en Diskursanalytisk metodologi skärskådas Folkpartiet Liberalernas integrationspolitik. Denna politik bör förstås som en strategi att hantera ett ?utanförskap?. Samhällsforskaren Ruth Levitas har i sina studier av brittiska New Labour beskrivit tre Diskurser som hon menar dominerar eller har dominerat partiets syn på ?utanförskapet?.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet Diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de Diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån Diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två Diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande Diskurserna var den humanistiska Diskursen och den affärsmässiga Diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda Diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Bakgrund: Allport (2000, s.20-22) anser att en fördomsfull personbygger sina antaganden på fragmentariska kunskaper ochmöten med olika folkgrupper och utifrån dem skapas engeneraliserad bild av hur den folkgruppen är. Kan dagensreligionsundervisning vara en del av skapandet av dessaantaganden?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fallvilka fördomar och generaliseringar som kan framträda i tvålärares religionsundervisning i grundskolans år 7-9.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning därtvå stycken pedagoger observerades under fyra tillfällen igrundskolan år 7-9. Vi har i studien utgått från enetnografisk forskningsansats.Resultat: Resultatet visar på att religionsundervisningen som vi harobserverat innehåller såväl generaliseringar som fördomar.Likheterna som vi fann pedagogerna emellan var att bådageneraliserar, främst på grund av tidsbrist. Tidsbristen gör attpedagogerna sällan hinner gå på djupet i sin undervisningvilket i sin tur leder till att den mångfald som finns inomämnet kommer i skymundan..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två olika medieaktörer i Göteborg talar om fenomenet hemlösa och vilka konsekvenser dessa konstruktioner kan tänkas få för vår förförståelse av hemlöshet. Metoden som används i uppsatsen är Diskursteori. Det empiriska materialet utgörs av fem artiklar publicerade i Göteborgs-Posten (GP) och fem artiklarpublicerade i Faktum. I artiklarna finner uppsatsens författare olikahemlöshetskategorier/Diskurser och analyserar vilka signifikanser i form av ord som används för att skapa dessa. Författarna har i GP funnit fyra olika Diskurskategorier av hemlösa, ?svenssonDiskursen?, ?invandrarkilleDiskursen? ?psykisksjuk Diskursen? och ?lodisDiskursen?.

Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

The purpose of this essay is to analyse how medial representations in a specific cultural debate expresses thoughts about gender, power and speech. The debate in question took place in Sweden 2010 and was about an inspection of sexual harassments in the Swedish acting area, made by Sveriges Radio, Ekot. This essay examines the made representations of the debate, with a feministic point of view and concludes that a male gaze shapes the form of speech and gives the debate a discourse sort of reasoning about gender. The special discourse formatted in the examined area contains a certain conception of power and the structure of power, which is also explained by the male gaze and the meaning of post-feminism..

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom Diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom Diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den Diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen..

Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W.

Ungdomar i Norrbotten har en allt mer liberal syn på narkotika och elevhälsan på skolan träffar ungdomar dagligen. Jag valde att avgränsa mig till en grupp på elevhälsan, skolsköterskorna. Syftet med uppsatsen är att se hur skolsköterskornas arbete med elever som är positiv till eller använder narkotika fungera, behöver de mer kunskaper, vad kan förbättras/ förändras och hur bemöter de ungdomarna. Jag har valt en kvalitativ metod där jag har gjort semistrukturerade intervjuer med sex stycken skolsköterskor från två olika kommuner i Norrbotten, intervjuerna har analyserats med hjälp av Diskursanalys. Professionsteorin används i bakgrunden och förklarar skolsköterskans profession samt hur arbetet sett ut från arbete med sjuka människor till att vara mer fokuserade på friskfaktorer.

Syftet med uppsatsen är att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och därmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn används ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan Diskursanalys används för att klarlägga bakomliggande Diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hållbara argument.

Med syfte att undersöka knullnormativitetens Diskurs, d.v.s. de sociala, språkliga konstruktioner som gör det vaginala heterosamlaget till norm, har jag Diskursanalytiskt studerat frågor och svar kring sexuella praktiker och problem i RFSU:s frågelåda. Genom att undersöka hur heterosamlaget och annan praktik benämns och beskrivs i materialet har jag visat hur dess status reproduceras och ibland ifrågasätts. Föreställningarna om manlig och kvinnlig sexualitet påverkar i stor mån även hur samlaget och samlagsrelaterade problem beskrivs, och ibland även vad som uppfattas som problem. Jag har också visat exempel på motDiskurser som är tecken på tendens till Diskursiv förändring.

The purpose of this investigation is to examine the extent to which Swedish compulsory school tends to rely upon, and to further reinforce, ideologies that from a theoretical platform of deep ecology can be identified as ?ecologically unsustainable conceptions of reality?. Mainly, this will purport to an examination of the (explicit as well as implicit) prevalence of anthropocenthrism, individualism, ethnocenthrism and rationalism in a) the Swedish National Curriculum; and in b) biology text books. Methodologically, the study makes use of Fairclough´s approach to, and method for, critical discourse analysis (CDA). The main results are that the National Curriculum indeed expresses a high level of individualism, as well as (although to a lesser extent) traces of rationalism and ethnocenthrism.

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.