I dagens massmedielandskap ökar ständigt konkurrensen för de redan etablerade nyhetsmedierna från nyuppkomna nyhetskanaler och Internets framfart. Det leder till att nyhetsmedier dramatiserar sina nyheter för att underhålla och engagera sin publik i syfte att stå sig i denna konkurrens. I praktiken innebär det att få tittarna att inte byta kanal eller gå in på en konkurrents hemsida. Konsekvenserna av att redigera nyheter så att de blir ?underhållning? är att det kan påverka nyheternas trovärdighet och i förlängningen påverka tittarens ideologiska åsikter och värderingar med en förvrängd verklighet.

Syfte: Att kartlägga eventuella skillnader i konstruktionen av klimatdebatten i DN och Expressen.Metod: Diskursanalys.Teori: Socialkonstruktionism och Diskursanalys.Resultat: Det förekommer skillnader mellan de två tidningarna i form av rubriksättning, ordval och innehåll. .

I denna kandidatuppsats jämförs läsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer från it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om läsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stämmer överens med normkällorna. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur etablerade de sju termerna är i såväl en fackspråklig som en allmänspråklig Diskurs. Den första delen av studien grundar sig på en enkät där de två olika grupperna fått svara på vilka termer de anser sig förstå för att sedan ge en parafras på termerna. Svaren är analyserade med hjälp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

Examensarbetets utgångspunkt var att ifrågasätta varför kulturarvsförmedling framstår som viktigt i dagens mångkulturella skola. Genom att analysera och jämföra förekommande Diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom området utkristalliserade sig olika perspektiv på "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" främst som ett redskap som kan förmedla värderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses därför viktigt att förmedla då det tros kunna leda till större förståelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mångfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strävan efter en gemensam värdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gällande och styrande, det nationellt svenska.

Detta examensarbete är en utvärdering av den kvalitativa jämställdheten på en Individ och -familjeomsorgsavdelning. Som utgångspunkt för utvärderingen har vi använt oss av olika dokument som innehåller riktlinjer gällande jämställdhet. Den jämställdhet som oftast diskuteras, för personal i arbetslivet, idag är en kvantitativ jämställdhet med betoning på antal kvinnor och män. Vi vill därför lyfta fram den kvalitativa jämställdheten som en kvalitets ? och utvecklingsaspekt för organisationen och medborgaren.

Syftet med studien var att identifiera och beskriva massmediala Diskurser kring diagnosen ADHD samt analysera hur dessa Diskurser förhåller sig till varandra. Vidare studerades hur Diskursernas dialektiska samspel med den omgivande sociala praktiken kan förstås. Studien är en kritisk Diskursanalys av en artikelserie i den svenska dagstidningen Sydsvenska Dagbladet bestående av åtta delar med sammanlagt tretton artiklar som belyser olika aspekter av diagnosen ADHD. Studien genomfördes på två nivåer där den första, makroDiskursiva nivån, belyser hur diagnosen ADHD och de svårigheter den står för förklaras. Två huvudsakliga Diskurser identifierades, en biologisk Diskurs och en miljöDiskurs.

Den offentliga sektorn i Sverige har under de senaste decennierna påverkats av stora reformvågor. De bakomliggande idéströmningarna har kommit att gå under samlingsnamnet New Public Management där ekonomiska värden starkt betonas. Man menar att det inte bör göras någon skillnad mellan privata företag och offentliga organisationer i valet av organisationsstruktur och förspråkar att den offentliga sektorn närmar sig den privata sektorns organisationsstrukturer. Samtidigt har röster höjts kring att den offentligt-rättsliga public service-televisionen, SVT, kommit under starkt inflytande av dessa ekonomiska värden på bekostnad av de demokratiska och att detta är problematiskt.Studien tar utgångspunkt i dessa fenomen och undersöker med hjälp av Diskursteoretiska utgångspunkter huruvida SVTs ledning agerar med utgångspunkt i en New Public Management-Diskurs.Våra resultat visar att kritiken är befogad i det avseendet att det finns en tydlig NPM-prägel på den Diskurs som ledningen brukar. Även när hänsyn tas till omkringliggande relevanta förändringar ter sig de förändringar som ägt rum inom SVT som utmärkande då man istället för att fokusera på sitt ursprungliga uppdrag och söka problematisera sitt förhållande till demokratin har kommit att prioritera dessa ekonomiska värden..

Jag följde under ett par månader ett antal elever och studenter i ett projekt som pågick under hösten 2007. Utifrån en diskussion om dokumentation och maktutövning som bygger på en Foucaultsk förståelse av makt- och Diskursbegreppen tog jag fram en modell för pedagogisk dokumentation med video där dokumentationens form och innehåll bestämdes av den som blev dokumenterad: två av tio elever och två av fyra studenter fick i uppgift att spela in en minut videofilm om dagen som dokumentation av ett veckolångt projekt. Dessa filmer, samt observationer av arbetet under projektveckan, ligger till grund för en utvärdering av metoden, samt en analys av vilka maktstrategier som använts av aktörerna inom den Diskurs projektet utgör. Metoden visade sig svår att förankra hos deltagarna och ansatsen att låta dem styra över materialet blev svårare att förverkliga än jag föreställt mig. För en bredare uppslutning i den avslutande gruppdiskussionen hade jag i efterhand velat engagera fler än fyra av deltagarna i dokumenterandet. I analysen av hur makt utövades mellan grupper i projektet fann jag att studenterna ofta använde vad som kan kallas för ett problemformuleringsprivilegium för att styra arbetet, och att de vid behov legitimerade det genom att låna in argument från utanpåliggande Diskurser, främst från skolans värld. Eleverna, som saknade problemformuleringsprivilegiet, svarade med att göra motstånd genom bland annat arbetsvägran..

Rupert Smith (2006) menar att det har skett ett paradigmskifte inom krigföringen. Från ett industriellt krig till ett krig "amongst the People". De moderna konflikterna vi ser idag i Irak och Afghanistan går i linje med hans resonemang. Motståndaren är inte längre en annan nationalstat, utan en icke-statlig aktör som inte uppträder på ett militärt traditionellt sätt. Numera är andra entiteter än plattformar viktiga, till exempel klanstrukturer eller kultur.

Migrationsverket har kritiserats hårt för att inte ha tillräcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrågor, eftersom människor nekats uppehållstillstånd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. Människor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella läggning som skäl, eftersom det inte klassats som tillräcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgå från en heteronormativ Diskurs som är diskriminerande.Queerfeministisk teori kritiserar samhälleliga normer som påverkar hur människor behandlas. Med hjälp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa Diskurser i svensk migrationspolicy.

Genom ett lagförtydligande som trädde i kraft i juli 2006 har landets kommuner och de kommunala socialtjänsterna fått ett utökat ansvar när det gäller att se till att ensamkommande barn får det stöd de behöver. Detta ansvar börjar med att socialtjänsten utreder och bedömer ensamkommande barns behov. Utgångspunkten i den här uppsatsen är att socialtjänsten är en institution med maktposition när det kommer till att beskriva och bedöma individerna och deras behov. Övergripande syfte med denna uppsats är att studera hur ensamkommande barn kommit att konstrueras inom socialtjänsten. Jag fokuserar på språket och hur det används i arton barnavårdsutredningar avseende ensamkommande barn.

Våren 2008 saknade 23,4 procent av de elever som slutade årskurs nio i grundskolan fullständiga betyg. Det innebär att de inte uppnådde betyget godkänt i ett eller flera av alla grundskolans ämnen. Detta är med andra ord ett potentiellt, om inte redan ett stort och konkret samhällsproblem vilket kan få förödande konsekvenser för den allmänna kompetensen i samhället i ett framtida perspektiv. Jag menar alltså helt enkelt att om utvecklingen fortsätter gentemot högre procenttal så kommer hela årskullar påverkas negativt i och med att färre och färre naturligt tar stegen in i gymnasiet och senare ut på arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen är att identifiera citat i vardera Diskurs som påtalar riksdagspartiernas förslag till åtgärder samt tecken som har mer övergripande karaktär kring partiets politik som rör grundskolan.

Bakgrund: Individualiseringen är något det talas om alltmer i dagens samhälle, men som samtidigt är vetenskapligt omtvistad, vilket visar på någon typ av paradox. Denna studie tar utgångspunkt i individualiseringen som Diskurs, och vill undersöka om och hur den påverkat framställningar i samhällskunskapsböcker. Därmed prövas också teorin om läroboken som ett snabbföränderligt medium när det gäller politiskt laddade frågor.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning läroboksframställningar påverkas av samhälleliga Diskurser, och att se huruvida individualiseringsDiskursen är en sådan typ av fråga som kan påverka framställningarna.Metod: Med en kvalitativ textanalys undersöks framställningar av arbetsliv och näringsliv i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Som analysinstrument används dimensionerna individfokus/kollektivfokus samt uttryck för individualism/uttryck för kollektivism. Sammanlagt sex böcker analyseras, två utgivna ca 1990, två utgivna ca 2000 och två utgivna ca 2010.Resultat: IndividualiseringsDiskursen har påverkat framställningar i läroböcker.

Forskning visar att vi idag lever i ett samhälle med en relativt öppen syn på sex och sexualitet. Människans inställning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer således att problematisera och värdera sina sexliv därefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella Diskursen ser ut i vårt samhälle idag och hur de förhåller sig till den beteende- och känslomässigt. Frågeställningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhällets sexuella Diskurs ser ut idag? Och hur förhåller de sig till Diskursens som beskrivs om sex beteende-och känslomässigt? Studien baseras på 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes på Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med områdesöversikt.

Forskning visar att vi idag lever i ett samhälle med en relativt öppen syn på sex och sexualitet. Människans inställning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer således att problematisera och värdera sina sexliv därefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella Diskursen ser ut i vårt samhälle idag och hur de förhåller sig till den beteende- och känslomässigt. Frågeställningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhällets sexuella Diskurs ser ut idag? Och hur förhåller de sig till Diskursens som beskrivs om sex beteende-och känslomässigt?Studien baseras på 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes på Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med områdesöversikt.