Syftet med denna studie är att utföra en kritisk diskursanalys av ett urval konstkritiska texter som behandlar utställningarna Paul McCarthy: Head Shop/Shop Head från 2006 och Nationalmuseums Lust & Last från 2011. Utställningarna exemplifierar det jag kallar för den provokativa konstens diskurs. Genom analyserna vill jag se hur ett urval kritiker mottagit utställningarna samt ge en bild av den provokativa konstens diskurs med dessa två utställningar som exempel..

Den h?r uppsatsen ?mnar bidra till att svara p? fr?gan om det permanenta medlemskapet i FN:s s?kerhetsr?d b?r ?ka. Fr?gest?llningen lyder: Vilka argument f?r eller emot ett utvidgande av det permanenta medlemskapet som ?terfinns i reformf?rslagen ?r mest rimliga? F?r att besvara fr?gest?llningen anv?nds argumentationsanalys med en normativ ing?ng eftersom fr?gest?llningen ?r normativ. I analysen diskuteras vilka m?jliga tolkningar de centrala begreppen f?r reform av s?kerhetsr?det kan ha och vad detta betyder f?r argumentens h?llbarhet.

Uppsatsen behandlar hur idén om demokrati, betraktad som diskurs, uttrycks i svenska nutida läroböcker. Dendiskurs som uttrycks analyseras genom en textanalys. I betraktandet av texternas uttryck som diskurs hamnarfokus i uppsatsens analytiska avsnitt på de processer ? och de funktioner hos diskursen ? som skapar mening. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur lärobokstexterna uttrycker demokrati, och därigenom fyllerbegreppet demokrati med mening.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om Feministiskt initiativ realiserar sin föreskrivna inkluderande politik i texterna de producerar. Utifrån huvudsyftet formuleras två delsyften: att undersöka om Feministiskt initiativ har några språkliga strategier för att nå ut till andraspråksbrukare samt att undersöka hur texterna fungerar för en person med svenska som andraspråk. Materialet är en webbtext från Feministiskt initiativs nationella hemsida och en folder från Feministiskt initiativ Storstockholm. Studiens övergripande forskningsdesign är metodologisk triangulering med enkäter, intervjuer, användartester med andraspråksbrukare och textanalys utifrån testresultaten. Resultatet visar att den inkluderande politiken saknas i de studerade texterna.

Detta arbete bygger på videoinspelningar av samtal, där två elevgrupper löste vardera två uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet är att undersöka hur gruppsamtal kring språkliga frågor fungerar och hur eleverna använder i språksammanhang adekvata fackuttryck.Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs språksyn och begreppet närmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om språket som medierande verktyg för att uttrycka vår bild av omvärlden. Grundläggande är att individens språkutveckling sker genom kommunikation och samspel.Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att använda stringenta uttryck i form av fackspråk.Analysen visar att eleverna, även då de är orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet då de inte använder ett gemensamt fungerande fackspråk. I fråga om en av de två uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.Arbetet belyser didaktiska problem i förhållande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslår framtida forskning om elevers språkliga diskurs..

Abstract Detta är en undersökning av diskursiva förändringar i läromedel. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärobokstexten i historieläromedel har förändrats under de senaste decennierna. Frågeställning: Hur har diskursen kring framställningen av socialismen förändrats i historieläromedel? Teorierna som ligger till grund för undersökningen är hämtade dels från Staffan Selanders Lärobokskunskap från 1988 och dels från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Metoden grundar sig i Selanders tankar om vad som bör undersökas i en läromedelsanalys. Vad som undersöks är därför de tre områdena urval, stil och förklaringar.

Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket sätt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar på hur lärare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sätts i relation till den diskurs läraren befinner sig i, det vill säga det kulturella och pedagogiska kapital läraren har med sig och klimatet på den skola där läraren arbetar. Studien har utgått från en induktiv forskningsstrategi, där det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssätt där en teori ska undersökas och om möjligt bekräftas. Den teoretiska utgångspunkten består därför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gällande diskursanalys.

I vår studie utgår vi ifrån ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv för att utforska en grupp förskolebarns subjektsskapande ? hur de positionerar sig och positioneras ? i deras egeninitierade bildskapandeprocesser. Vi undersöker vilka förutsättningar för barnens subjektsskapande som skapas och omskapas i dessa processer med utgångspunkt i feministiskt poststrukturalistiska förståelser av begreppen makt, diskurs och kön.Studien har en kvalitativ ansats och vi har använt oss av videoobservationer som forskningsmetod under insamlandet av våra data. Under två dagar filmade vi en grupp med sammanlagt fyra flickor på en förskola då de skapade med lera och tecknade. Vi har i bearbetningen av våra data genomfört multipla läsningar av vårt filmmaterial och analyserat vårt resultat med utgångspunkt i feministiskt poststrukturalistisk teoribildning för att synliggöra variationer i barnens subjektsskapande och öppna upp för flera olika tolkningsmöjligheter.Analysen av vårt resultat visar enligt vår tolkning på att barnen blir till multipla subjekt med olika positionsmöjligheter som varierar både inom och emellan de filmade situationerna.

Detta examensarbete handlar om bilder av lärare och lärarstudenter. Syftet är att formulera och undersöka de diskursiva konstruktioner som dagspress och fackpress förmedlar av dagens och morgondagens lärare. Undersökningens frågeställningar är: - Vad är det för bilder av lärare och lärarstudenter som skildras på debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och Lärarnas tidning? - Vilka problem och möjligheter med läraryrket beskrivs i tidningstexterna? För att besvara de här frågorna har en analys gjorts på ledare och debattartiklar där det talas om lärare och lärarstudenter. Studien har sin utgångspunkt i de socialkonstruktivistiska teorierna med diskursanalys som metod.

Detta är en litteraturstudie av fyra läroplaners språkliga konstruktioner om specialundervisning. Syftet har varit att identifiera och kartlägga de konstruktioner av elever i behov av särskilt stöd som skrivits fram i undervisnings- och läroplaner, relaterat till politiska skeenden och utbildningspolitik vid planernas införande. Studien är utformad med diskursteori som grund. Det vill säga att skolan och utbildningen ses som en social konstruktion. Studien visar att mönster ur tidsandan framträder ur äldre och nyare texter i respektive plan.

Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Uppsatsens övergripande syfte är att utröna huruvida ett specifikt samtida populärkulturellt verk ? den amerikanska filmen John Q (2002) ? i representationen av sina karaktärer befäster en kolonialistisk diskurs eller om dessa gestaltas på ett sätt som skiljer sig från denna diskurs representationsmönster. Med kolonialistisk diskurs avser jag här en diskurs som fundamentalt gror ur de idémönster som var verksamma under den egentliga kolonialismen. Utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv med teoretiska analysinstrument från diskursteori och postkolonialism analyseras kvalitativt filmens karaktärer som indelas i fyra subjektspositioner; icke-vit man/kvinna och vit man/kvinna. Dessas identiteter undersöks i analysen utifrån fem huvudsakliga aspekter; 1/ funktion/roll i narrativet, 2/ personlighet och icke-fysiska egenskaper, 3/ agerande och förehavanden, 4/ utseende och slutligen 5/ eventuellt tydligt intertextuellt förhållande till den skådespelare som representerar honom/henne.Analysen visar att filmen John Q i upprättandet av en gynnad dikotomi mellan människa och system konstruerar karaktärernas identiteter på ett sätt som nästintill fullständigt följer den kolonialistiska diskursens representationsmönster.

Studien använder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga människor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktären Morgan. Studien använder sig av ett teoretiskt ramverk bestående av vanlighet, klass, diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser där semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar på att musik och videoredigering är två viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras.

Syftet med denna uppsats är, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framställs och konstrueras i två samhällskunskapsböcker från gymnasiet. Vidare är syftet att undersöka i vilken grad läroböckernas framställning av manligt och kvinnligt stämmer överens med den syn på genus och jämställdhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det är män/pojkar som får mest utrymme i läromedlen samt att män och kvinnor oftast framställs och avbildas med stereotypa drag. Detta är också resultatet utifrån min undersökning av läromedlen även om analysen också visat på försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hålla en könsneutral linje. Resultatet från uppsatsen visar också att läromedlen inte riktigt uppfyller de krav på jämställdhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94.