Kändisar är vår tids kungligheter. Vi ser upp till dem såsom man in tidigare feodala samhällen såg upp till den härskande familjen. Oavsett om vi vill det eller inte är de våra förebilder och idoler. Tack vare internet och det ökande antalet möjligheter att publicera sig kan fler och fler kalla sig just kändisar. Men så har det inte varit.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om samma genusmärkning som återfinns i bland annat Veckorevyn också återfinns i den svenska fackpressen. De tidningar analysen baseras på är Unionens medlemstidning Kollega och Kommunals medlemstidning Kommunalarbetaren. Frågeställningen är följande: Hur representeras kvinnor respektive män i sina olika yrkesgrupper i tidningarna Kommunalarbetaren och Kollega? Hur beskrivs klass i texterna?För att besvara frågeställningen genomfördes text- och bildanalyser på 19 artiklar och 19 bilder från Kollega och Kommunalarbetaren. För att göra en korrekt analys har analysarbetet utgått från förberedda frågeformulär till både bild-och textanalysen som konstruerats utifrån Britt Hulténs metod för textanalys samt Fogdes metod för bildanalys.

Denna uppsats syftar till att beskriva det stöd som finns att tillgå för en asylsökande som har fått avslag på sin asylansökan och måste lämna landet. Utifrån det syftet är frågeställningarna följande:1. Vad finns det för stöd och hur ser stödet ut när man har fått nej på sin ansökan och skall avvisas?2. Är det möjligt att stödja när man har en myndighetsutövande roll?3.

Denna uppsats syftar till att tydliggöra de mediala diskurser som finns om integration och utanförskap i tidningsartiklar. Tidningsartiklarna sträcker sig över två tidsperioder, 1996-1997 och 2006-2007. En frågeställning som uppsatsen försöker besvara är om analysens tidningsartiklar går att koppla till Ruth Levitas diskursmodeller om socialt utanförskap. Den centrala teoretiska utgångspunkten är ett postkolonialt perspektiv. Uttrycket ?vi och dem? utgör en röd tråd genom hela uppsatsen.

 Uppsatsen behandlar och belyser vilka diskurser som präglar den allmänna debatten och rapporteringen kring religionen islam och dess utövare muslimer i "dagens" tryckta svenska nyhetsmedia. Huvuddelen av studien är koncentrerad till att fastställa hur de både begreppen islam och muslim framställs och definieras i empirin, men problematiken kring huruvida ett "vi" och "de andra" tänkande existerar berörs likväl. Vidare reflekteras över differenser i det empiriska materialet. Materialet påvisar att det finns skillnader mellan hur de både begreppen beskriv i olika genrer i de aktuella texterna.  .

Detta arbete grundar sig på sex djupintervjuer med vägledare på olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer på några av dessa skolor. Vägledarnas arbetsuppgifter har stått i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vägledarens arbetsuppgifter påverkas mycket av ledningens åsikter och agerande, men även att varje vägledare själv till viss del påverkar sin situation. För enkelhetens skull har jag valt att genomgående i mitt arbete kalla studie- och yrkesvägledare för ?vägledare? och benämner dem för ?hon? då de flesta i denna studie är kvinnor. I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden där jag berättar om gällande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vägledning på grundskolan samt exempel på vad vägledning bör stå för. Här tar jag även upp syfte, frågeställning och hypotes. I kapitel två tar jag upp de teoretiska utgångspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa använder jag mig av i analysdelen där jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter påverkar arbetsmiljön med hjälp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har även tittat på maktperspektivet med hjälp av Rädslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förändring med hjälp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete.

The aim of this study was to describe how girls and boys have been represented in the Swedish children?s? magazine Kamratposten from 1950 until 2010. Kamratposten was chosen because it has both boys and girls as target audience. Three articles about children from the years 1950, 1960, 1970, 1980, 1990, 2000 and 2010 were chosen as material of the study.The study is a discourse analysis that deconstruct the gender discourse of Kamratposten. The analysis is done with a gender perspective.

Projektet behandlar det sublima i relation till arkitektur; både som händelse, diskurs och institution. Genom ett event som dynamisk förskjuter arkitekturens parametrar och sätter dessa i kontinuerlig förändring i relation subjekt-tid och objekt-rum. Ett gränsöverskridande erfarande av arkitektur..

Syftet med arbetet är att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen på 90-talet och framåt ser på förhållandet mellan kunskap och demokratiska arbetsformer inom pedagogiken och utifrån ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de teorier som föreligger. För att uppnå detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrån kriterier gällande innehåll och tillkomstperiod. Dessa verks teorier och arbetsmetoder beskrivs och jämförs utifrån valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns brister i de undersökningar som gjorts och att frågan ej kan avgöras förrän man kommer tillrätta med dessa brister..

Framgång framstår i många sammanhang att involvera vinst och lönsamhet. Utgår lönsamhet ur resonemanget kring begreppet vilka värden kvarstår då? Det här är en studie av ideella humanitära organisationer. Det centrala i studien är att visa hur dessa organisationer definierar framgång, vilka målsättningar de har samt vilken maktstruktur som existerar. Studien har genomförts med ett subjektivistiskt perspektiv och idealistisk verklighetsuppfattning följt av en rationell kunskapsuppfattning.

Den svenska regeringens utnämningsmakt av högre statstjänstemän är idag utsatt för skarp kritik, både i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgår från folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det få möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsätta tjänstemännen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnämningspolitiken är utifrån Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. Utifrån det första kriteriet måste makten fungera utifrån de rådande lagar och regler som instiftats av samhället.

Uppsatsen behandlar barns inflytande i förskolan. Frågeställningarna som behandlas är: Hur talar pedagogerna på Båtens Reggio Emilia inspirerade förskola om barn och barns inflytande? Hur arbetar man med inflytandet? Hur beskriver barnen sitt inflytande i de av pedagogerna utpekade situationerna? Vårt syfte med arbetet var att ta reda på i vilka situationer pedagogerna anser att barnen på en Reggio Emilia inspirerad förskola har inflytande och hur dessa tolkas ur ett barnperspektiv. Teoretiska utgångspunkter är olika barnsyner och en Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Forskning som används för att förstå empirin är: Barns syn på vuxna ? att komma nära barns perspektiv (Arnér och Tellgren, 2006), Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna? (Arnér, 2006) samt Delaktighet som värdering och pedagogik (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003).

Prostitution har varit ett ständigt aktuellt ämne sedan sexköpslagen kom 1999. Vi har velat undersöka vad diskursen fri vilja inom prostitutionsdebatten innebär. Vi har valt ut teman för att kunna analysera hur diskursen fri vilja framkommer i debatten. Vårt syfte är att undersöka vad som inryms i diskursen fri vilja och vilka feministiska ståndpunkter som ger diskursen dess olika innebörder. Vi har genomfört en diskursanalys på tre böcker, utvalda för att representera de olika poler vi anser oss se i debatten.

I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrån deras motion Egenmakt, arbete och jämlikhet ? Liberal integrationspolitik. Fokus ligger på hur de behandlar utanförskapet och de människor som anses leva i utanförskap. En brännpunkt när utanförskap diskuteras är etnicitet varför detta också ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset på hur deras liberala ståndpunkter i motionen kommer till uttryck.I analysen av det empiriska materialet använder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig själv som politiskt neutral och är politiskt engagerad i social förändring, vilket jag finner väsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som säger sig eftersträva lika rättigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla människor som lever i utanförskap.

Uppsatsen handlar om homosexualitet bland män i höga positioner på statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella män varav tre är yrkesverksamma. Utifrån Bourdieus fältbegrepp har vi försökt förstå chefernas berättelser och försökt skildra vilka sociala koder som man på deras arbetsplatser måste förhålla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort något större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som ställer krav på aktörerna inom fältet.