Patientcentrerad vård har varit och är i fokus vid omorganisation och kvalitetsförbättringsarbete inom sjukvården. Det finns ett växande intresse hos myndigheter, forskare och patientföreningar nationellt och internationellt och det ställs numer krav på att vården skall vara mer patientcentrerad. Patientens upplevelse av vården och dennes livsvärld bör vara i fokus. Patientcentrerad vård är ett stort och komplext begrepp, vars definition kan tolkas som oklar och inte alltid enhetlig. Syftet med litteraturstudien var att försöka visa hur sjuksköterskans roll i patientcentrerad vård kan beskrivas.

Denna uppsats försöker besvara vad som kännetecknar och orsakar konflikter i en arbetsgrupp. Området var omfattande avseende litteraturen och vi har valt att ta fram de bitar som var vanligast på den arbetsplats vi besökte. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning.Undersökningen är genomförd på ett callcenter i Närke och vi djupintervjuade sex kommunikatörer för att få en bra bild av vad som dels orsakat men också kännetecknat konflikter i deras arbetsgrupp. Det framkom att det fanns flera orsaker. Bland annat togs det upp att kommunikationen brast mellan kollegorna och ledningen, en del skapade egna regler och rutiner för hur man skulle utföra arbetet vilket ledde till förbistringar hos andra, vidare påtalades att det var svårt att ha ett informellt ledarskap och ingen formell i arbetsgruppen.Det fanns flera kännetecken på konflikter också.

Forskningsarbetets fokus ligger på begreppen en skola för alla och elever med särskilda behov. Syftet är att dekonstruera begreppen en skola för alla och elever med särskilda behov med hjälp av diskursanalys och fokusgrupper. Begreppen vänds mot varandra för att finna de binära motsatserna i den svenska skolan. Även nationell och lokal diskurs diskuteras. I den empiriska studien används en kvalitativ metod bestående av fokusgrupper omfattande nio lärare från en svensk högstadieskola.

Studien är en kvalitativ fallstudie kring brukarinflytande och empowerment på aktivitetshuset Gunnareds gård. Syftet har varit att undersöka hur empowermentliknande metoder tillämpas och hur empowermentarbetet upplevs av deltagare och personal. För att få undersöka detta har vi haft följande frågeställningar? Vilka metoder används vid tillämpningen av empowerment? -Hur tillämpas dessa metoder i verksamheten? ? Kan deltagarna påverka verksamheten? -Hur/Varför inte?? Hur beskriver personalen de begrepp de arbetar med?? Hur upplevs arbetet med inflytande och empowerment?ResultatArbetet med brukarinflytande på Gunnareds gård sker främst genom verksamhetens möten och arbetsgrupper. Ett av de resultat som kom fram i vår studie är hur deltagare och personals uppfattning av möten delvis skiljer sig åt.

Med utgångspunkt från att det finns en antydan till en berättelse i datorspelet Final Fantasy IX argumenterar denna uppsats för att spelet innehar en narrativ struktur. Diskussionen förs genom att undersöka om vi kan uppfatta spelet som en text; om det är möjligt att applicera Gérard Genettes teorier om berättelsers hastighet samt om det är möjligt att urskilja en dubbel kronologi i spelet. Som teoretisk bakgrund används datorspelsforskning, textteori, narratologi samt termer hämtade från ny medieforskning, vars ändamål är att undersöka om vi kan utläsa en berättelse i Final Fantasy IX..

Women experience, in a vaster extent than men, unsafety in urbanpublic spaces. This is a structural phenomenon, based on unequalpower relations. The theoretical starting-point for my thesis is that howwe choose to express ourselves shape the ways we can think about andunderstand society. In my thesis I study depictions of safety in six ofMalmö city?s action plans and guidelines towards increased safety.

Hur och varför man upplever en viss fråga eller ett land som ett hot förändras över tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka om man utifrån svenskt officiellt håll kan spåra en diskursändring vad gäller hotbilden från Ryssland. Ytterligare frågor som ställs i uppsatsen är hur diskursen har ändrats och hur man kan förklara dessa förändringar. Utifrån ett säkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex riksdagspartiers gestaltning av ?hotbild Ryssland? under perioderna 1996-1999 och 2008-2011.

Det här examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt är ett värdeladdat ord som sällan förknippas med förskolan och skolan. Sättet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av så väl inne som utemiljön. Pedagoger är hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gäller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan.

This master?s thesis discusses the term physical theatre from a discourse point of view. It also focuses on aspects of power from a field theory perspective. The main theory used is Pierre Bourdieu?s field theory, and I try to apply this onto critical discourse analysis, mainly taken from Michel Foucault.

Syftet med studien är att undersöka vad elever i år 9 lägger i begreppet lärande och hur de uttrycker sina förväntningar på skolan, utifrån hur de beskriver hur de lär sig, hur de uppfattar lärarrollen och elevrollen samt hur de beskriver skolan. Detta studeras mot bakgrund av kategorierna etnicitet, genus, studieresultat och bostadsområde. Studien är en kvalitativ studie. En form av triangulering har använts och metoderna är semistrukturerade fokusintervjuer samt strukturerad enkät. 22 elever från tre olika skolor har intervjuats i fem fokusintervjuer.

De senaste åren har präglats ett av sociala medier-bruk i stadigt ökande omfattning.Bilddelningsplattformen Instagram är ett av dessa medier. Med 150 miljoner användare* (data hämtad 6 september 2013), är plattformen ett av de största sociala nätverken idag.   I takt med sociala mediers ständiga expandering, har de flesta former av kommunikation kommit att påverkas. Så även den politiska kommunikationen. Ett intresse för politikers privatliv är emellertid inget nytt. Men med sociala medier har politiker betydligt större möjlighet att själva bestämma hur de medieras till allmänheten.   Denna studie har därför undersökt hur två framträdande svenska politiker, Veronica Palm (S) och Lars Ohly (V), använder sig av Instagram.

Uppsatsen syftar till att utifrån receptionsstudier studera huruvida det finns en koppling mellan ungdomstidningarnaFRIDA och Veckorevyns framställning av sina omslag och tonårsflickors (i åldern 14 år och läsare av tidningarna) tolkning av respektive tidnings omslag. Utifrån tidningarnas omslag vill vi göra en semiologisk bild- och textanalys för att undersöka hur tidningarna valt att konstruera dessa.

Elektronisk mobbning har under den senaste tiden blivit uppmärksammat i media. I och med att det är ett ökande problem finns också ett behov av att forska inom området. Inom det sociala arbetet möter man dagligen människor som är aktiva användare av digital kommunikation, vilket gör att kunskap inom området är angeläget. Syftet med studien var att undersöka unga Internetanvändares syn på e-mobbning, samt deras upplevelse av detta. Syftet med uppsatsen var också att undersöka maktaspekten i e-mobbning utifrån en strategianalytisk utgångspunkt.

Föreliggande studie undersöker frihetsproblematiken i några böcker av Ole Lund Kirkegaard,främst i Gummi-Tarzan och Robban och alla de andra polarna, men också i Tarzan, Leo och någratill. Mer specifikt undersöks hur karaktärer kan bli fria och hur en önskvärd frihet ser ut, enligtintentionen som står att finna i de olika texterna. Den diskuterar också huruvida texterna kan kallasdidaktiska eller ej. Studien genomförs med hjälp av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och i enanalys av de olika berättargrepp och -strategier som återfinns i texterna. De olika möjliga friheternadefinieras i analysen indirekt genom att förtryck först definieras.

En studie om lärarstudenters sätt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgår från att teknik är centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat på uttrycksfullhet och innehåll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar även förutsättningarna för estetiska läroprocesser under en målstyrd befattningsutbildning..