Syftet med uppsatsen är att undersöka hur självskadebeteende konstrueras i dagstidningsartiklar. Studien undersöker huruvida man kan tala om en medial produktion av fenomenet. Frågan vår uppsats svarar till är om det finns en medial diskurs och hur den då ser ut. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen är att den vilar på en socialkonstruktionistisk idé om att konstruktionen i media består av olika delar. För att undersöka sammansättningen har vi valt diskursanalys som teori och diskursteori som specifik metod.

Den här studien undersöker skillnaderna i de sätt på vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet värde. Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten på diskursanalys, granskas det sätt på vilket de båda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, använder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid resonemang om hur det svenska partiväsendet representerar de svenska väljarnas åsikter i unionen. Tanken bakom studiens fokus är att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva värdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa på grundläggande demokratisk förankring i sina resonemang och därigenom vinna väljarnas bifall. En av studiens centralaste slutsatser är att de båda organisationerna i stor utsträckning talar om varandra. Det vill säga att när Junilistan talar i negativa formuleringar så talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen på allvar möts i detaljfrågor..

Denna uppsats syftar till att analysera EU:s förslag till en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik som presenterades av Kommissionen den 17 juli 2008. Foucaults begrepp governmentalitet och hans förståelse av diskurs har använts som analytiska verktyg för att hjälpa till att påvisa logiken bakom förslaget. För att göra detta studeras vilka diskurser som ligger till grund för förslaget samt vilken typ av diskurs som förslaget förmedlar och vilken effekt denna kan tänkas ha på samhällsklimatet och relationerna människor emellan inom EU. Kärnan till analysen är formandet av den europeiska befolkningen och en europeisk identitet. Invandringspolitik kan sägas handla om att sköta distributionen av människor och sätta upp ramar för vem som ska inkluderas i vilken befolkning och under vilka förutsättningar.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka sexualitetens diskurs i det samtida. Uppsatsen tar sin ansats i socialkonstruktionismen och dess syn på sexualiteten. Här presenterades tidigare forskning, sexualitetens historia berördes och även olika typer av socialpsykologiska perspektiv på sexualiteten redovisades. Vidare var det epistemologiska angreppssättet hermeneutiskt och metoden kvalitativ. Den undersökning som genomfördes, diskursanalys, tog även den sin utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

I dagens massmedielandskap ökar ständigt konkurrensen för de redan etablerade nyhetsmedierna från nyuppkomna nyhetskanaler och Internets framfart. Det leder till att nyhetsmedier dramatiserar sina nyheter för att underhålla och engagera sin publik i syfte att stå sig i denna konkurrens. I praktiken innebär det att få tittarna att inte byta kanal eller gå in på en konkurrents hemsida. Konsekvenserna av att redigera nyheter så att de blir ?underhållning? är att det kan påverka nyheternas trovärdighet och i förlängningen påverka tittarens ideologiska åsikter och värderingar med en förvrängd verklighet.

Föreliggande uppsats ämnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av särskilt stöd samt försöka förstå vilka konsekvenser en särskiljande praktik får för dessa konstruktioner. Studien är genomförd på tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frågeområden funnits men samtalen har tagit olika form beroende på vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en verktygslåda hämtad från kritisk diskursanalys.

Vad är det som gör att vi uppfattar en person på ett visst sätt? Vi påverkas inte bara av personen själv och allt som personen själv bidrar med, utan även av vår egen utgångspunkt, våra egna och andras värderingar och andras val av framställning. Genom att plocka isär meningar och satser i åtta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska beståndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta språkliga mönster för detta. För det syftet har jag använt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska beståndsdelar utifrån både funktion och betydelse. De analyserade beståndsdelarna är förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser.Det analyserade materialet är intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som därför innehåller både citat från den studerade personen och kommentarer om densamma.

Det övergripande syftet är att beskriva diskurser gymnasie¬ungdomar med mångkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frågeställningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina föräldrars syn på den svenska skolan? Vilka strategier använder sig intervjupersonerna med mångkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassnings¬diskurs och en auktoritär diskurs framträdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstånd och maktlöshet.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstås utifrån Lukasevangeliet. Att närstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebär en mycket tydlig avgränsning. Värdet i att försöka förstå vad Jesus säger utifrån denna enskilda sammanhängande källa är att den kan ha ett större djup än en bild som sätts ihop av ett godtyckligt antal fragment från olika källor.I Lukasevangeliet nämner Jesus ordet rike med syftning på Guds rike över 20 gånger fördelat på 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa ställen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.

En diskursanalys på två av de mest frekvent använda historieböckerna på den svenska gymnasieskolan "Epos" och "Alla tiders historia A". Dessa läses med hjälp av en diskursanlys framtagen av Lennart Hellspong "Metoder för brukstextanalys". För att se om där finns spår av eurocentrism och om de motsvarar Lpf11s kursplan för ämnet historia. Resultatet visar på att de båda böckerna är allt för vinklade till Europas fördel och att de på egenhand inte motsvarar kursplanen..

Syftet är att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mångfaldsplan i en organisation. För att uppnå detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar på hur världen presenteras, tolkas och konstrueras. Vi använder Michel Foucault som inspiratör vars åsikter tolkas och sammanlänkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas åsikter för att på bästa sätt uppfylla vårt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkätundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att få en bredare och även djupare insikt har vi även utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss på platsen.

Jag följde under ett par månader ett antal elever och studenter i ett projekt som pågick under hösten 2007. Utifrån en diskussion om dokumentation och maktutövning som bygger på en Foucaultsk förståelse av makt- och diskursbegreppen tog jag fram en modell för pedagogisk dokumentation med video där dokumentationens form och innehåll bestämdes av den som blev dokumenterad: två av tio elever och två av fyra studenter fick i uppgift att spela in en minut videofilm om dagen som dokumentation av ett veckolångt projekt. Dessa filmer, samt observationer av arbetet under projektveckan, ligger till grund för en utvärdering av metoden, samt en analys av vilka maktstrategier som använts av aktörerna inom den diskurs projektet utgör. Metoden visade sig svår att förankra hos deltagarna och ansatsen att låta dem styra över materialet blev svårare att förverkliga än jag föreställt mig. För en bredare uppslutning i den avslutande gruppdiskussionen hade jag i efterhand velat engagera fler än fyra av deltagarna i dokumenterandet. I analysen av hur makt utövades mellan grupper i projektet fann jag att studenterna ofta använde vad som kan kallas för ett problemformuleringsprivilegium för att styra arbetet, och att de vid behov legitimerade det genom att låna in argument från utanpåliggande diskurser, främst från skolans värld. Eleverna, som saknade problemformuleringsprivilegiet, svarade med att göra motstånd genom bland annat arbetsvägran..

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur män och kvinnor framställs i bild och text i Aftonbladets rapportering från herrarnas fotbolls-VM i Tyskland 2006 och damernas fotbolls-VM i Kina 2007. Mitt syfte var att titta på hur konstrueringen av en nationell diskurs skiljer sig åt i texterna om dam- och herrfotboll, om det finns någon tydlig manlig och kvinnlig diskurs på bilderna, samt hur väl min undersökning stämmer in på beprövade genusteorier.För att kunna besvara mitt syfte använde jag mig av teorier om nationalism och genus. Som metodverktyg använde jag mig av kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys.Det jag kom fram till i undersökningen var att den nationsuppbyggande processen var väldigt vanlig i de krönikor jag studerade från herr-VM 2006 men knappt närvarande i krönikorna från dam-VM 2007. Journalisterna väver; i krönikorna från herrarnas VM-slutspel, in läsarna i en föreställd nationell gemenskap. En gemenskap som reifieras genom betoningen av nationen som en kulturell gemenskap, med gemenskapsbildande traditioner, kulturella symboler, förenande metaforer samt en kategorisering av ett ?vi? i förhållande till ?dom andra?.

I fo?ljande uppsats underso?ks det hindunationalistiska partiet Bharatiya Janata Party (BJP) och hur muslimer beskrivs av partiet efter bomb- och skjutattackerna i Mumbai 2008, fram till 2012. Huvudmaterialet fo?r uppsatsen a?r publicerade tal fra?n partiets hemsida, vilka analyseras utifra?n en kritisk diskursanalys. I talen framga?r en specifik terror-diskurs da?r terrorism uteslutande sammankopplas med islamistiska grupper och organisationer.